Vem får lära sig spela?
Många tror att de inte kan lära sig spela ett instrument för att de saknar musikalisk begåvning. Många elever tycker att musikundervisningen är tråkig, och slutar att spela.
I en doktorsavhandling om frivillig musikundervisning visar Anna-Lena Rostvall och Tore West att kommunikationen under lektionerna i hög grad påverkar elevers möjligheter att lära sig spela. Lärare och elever har svårt att förstå varandra, och läraren lyckas inte analysera vad eleverna vill och behöver. Detta kan vara en av de viktigaste orsakerna till att många elever slutar eller tror att de inte kan lära sig spela, menar forskarna.
Tidigare forskning visar att gehörsspel och improvisation gör det lättare att lära sig spela. Trots det handlar undervisningen i studien helt om noter, och elevernas musikupplevelser får stå tillbaka för lärobokens notsymboler. Språket under lektionerna och i läromedlen består av korta uppmaningar och saknar förklaringar som eleverna kan använda när de övar hemma.
Instrumentalundervisningen är formad och påverkad av konstmusikens månghundraåriga traditioner. Notsystemet och tanken att viss musik är mer värdefull än annan, får konsekvenser för vad som är möjligt att göra under lektionerna. Detta gäller även poplåtar, som anpassas till notbilden och berövas viktiga kvaliteter. Lektionerna bedrivs ofta med enskild undervisning, vilket tidigare ansetts ge hög kvalitet. Studien visar däremot att elevernas behov inte uppmärksammas, när situationen domineras av läraren.
Snabbsök
recension debatt sång hörsel yrkesroll läromedel utredning bedömning utbildning utvärdering identitet genus forskning skolverket klassrum undervisning avhandling rapport näu13 kulturella hjärnan kulturskolan digitalt arbetsmiljö instrumental ikt projekt forskarskolan musikterapi arbetstid instrumental/sång