Oro för musiken

Landets lärarutbildningar i musik är oroade äzter tillståndet och förutsättningarna för musiken i grundskolans tidigare år och i förskolan. Oron grundar sig på information om både minskad frekvens och kvalitet i musikundervisningen i de båda skolformerna. I början av juni 2007 formulerades en gemensam skrivelse till utbildningsdepartementet och skolministern. Innehållet i skrivelsen refererar till aktuell forskning som kan vara bra att känna till och använda då du skall argumentera för musikämnet i skolan. Musikläraren publicerar nedan brevet i sin helhet.

Angående musiken i skolan

Musiklärarna vid läarutbildningarna i Sverige är oroade över musikens minskade möjligheter i grundskolans tidigare år liksom i förskolan. Orsaken till att vi är oroade är att vi genom aktuell, och även äldre, forskning, vet hur mycket det aktiva musicerandet i skolan betyder för barnets allsidiga utveckling.

Lärarutbildare och studenter och verksamma pedagoger har under en följd av år noterat en successiv minskning av musikens utrymme vid lärarutbildningar, förskolor och grundskolor. Parallellt med denna utveckling talas det för mer kultur i skolan. Barn och unga ska få möjligheter att ta del av konserter och teaterföreställningar och komma i kontakt med konst. Konstnärer och artister. Men det är ändå pedagogerna som arbetar med skolans vardagskultur som på olika sätt ska ta tillvara och utveckla alla små konstnärers ambitioner och intressen.
Upplevelsen och erfarenheten av ett eget kunskapande genom görande beskrivs av Dewey (1934/1980) som en estetisk kvalité. Lek, arbete, konst. hantverk, känsla och tanke är sammanflätade Den konstnärliga processen är inte enbart konstnären förunnat utan finns hos varje individ. Här börjar pedagogens ansvarsfulla arbete.

I lärarkommitténs slutbetänkande (SOU, 1999:63) talas det om ett samhälle i förändring där konst, kultur och estetik får en allt större betydelse. Det är ett spännande utvecklingsperspektiv med rika möjligheter att integrera såväl barn och ungas musikvardag, samhällets musikliv och skolans lärande kontext i en gemensam kunskapsproduktion.

De nationella utvärderingarna genomförda 1992( NUMUS) och 2003 visar på ett stort ömsesidigt intresse mellan lärare och elever l or skolans musikverksamhet och musikundervisning. I den tidigare utvärderingen framkom dock, att eleven i högre grad kunde utveckla kunskaper i musik medan det i utvärderingen 2003 framgår att lärares och elevers ambitioner, när det gäller Musikens innehåll, begränsas av snäva ramar för musiken i skolan.

En annan bild är musikämnets låga status bland kolleger, krävande arbetsvillkor med stora klasser och begränsade möjligheter att arbeta utifrån elevers intresse och behov( Skolverket1993.2005)

Musiken är ett mångfasetterat kulturellt samhällsfenomen som är djupt förankrat i människors tillvaro och identitetsskapande.

Behovet av att skapa och att uttrycka sig i musik och genom musik, såväl som genom andra estetiska uttrycksformer har sedan många år legat till grund för vårt sätt att tänka kring utveckling och lärande inom lärarutbildning och skola. I dag talar vi om ett vidgat text- och språkbegrepp, såväl verbala som icke verbalas kan ses som komplementära. Olika språkliga uttryckssätt är inte längre i vägen för varandra, utan berikar varandra. Vikten av att kunna uttrycka sig genom estetiska och

gestaltande uttrycksformer har lyfts fram och skapat en ny dimension i barns och ungas berättande Idén att skapa lärandemiljöer där barns och ungas uttrycksvärld kan tas tillvara är dock inte ny.

Bertil Sundin, pionjär inom svensk musikpedagogisk och musikpsykologisk forskning noterade redan på 1960-talet att barns spontansång och skapande förmåga stimulerades bäst i skapande,

Tillåtande miljöer (Sundin 1963).

Musik som estetisk kommunikation och gestaltande uttrycksform har blivit en del i ett multimodalt lärande i mångspråkliga sammanhang. En på alla vis positiv utveckling. Men musiken har också sin egen unika framträdelseform och musikaliska grammatik. Att uttrycka sig med sång, spel, dans och rörelse är att växa i en ständig dialog med sin omvärld genom hela livet.
Forskning och beprövad erfarenhet framhåller sångens och musikens betydelse för den personliga utvecklingen och möjligheterna att skapas in egen musikaliska uttrycksförmåga och kunskap (Fagius, 2007).

Musikens språk måste utvecklas parallellt med de verbala språken i en kontinuerlig process.
Förmågan att berätta och gestalta hänger samman med förmågan och viljan att uttrycka sig.

Den musikaliska dialogen utvecklas successiv i kommunikation med andra. i olika sammanhang i en prövande, övande, undersökande, skapande och formulerande process.

Nationella utvärderingar och forskning visar att det är det aktiva spelandet och sjungandet med andra ord, musicerandet, som är den mest intresseväckande med musikverksamheten i skolan.

Övriga centrala kunskapsbegrepp är enligt läroplanen (Lpo 94) musiklyssnande musikkunnande och musikskapande. Musikskapandet är den verksamhet som ägnas minst utrymmet trots ett stort

intresse hos elever (Folkestad 1996; Törnquist,2000;2006 Nilsson, 2002). De möjligheter som öppnats genom barns och ungas musikaliska intressen och mediala kompetens som skapande mottagare av kulturproduktioner, gör dem till aktiva medskapare i skolans gemensamma kultur- och kunskapsproduktion.

Skolan står inför en unik möjlighet att spegla det nutida musiklivet i samhällets såväl som det historiska arvet och genom musikundervisningens kulturskapande och kulturbärande funktion utveckla en kulturell bildning. Men detta är inte möjligt utan handlingsutrymmen och professionellt kunniga lärare.

Musicerandet och den sociala gemenskapen är viktiga faktorer i musikundervisningen vilket är avhängigt av ett djupt ämneskunnande och den musikutövande färdigheten hos läraren (Sandberg, 1996; Bouij 1998).

Lärarhögskolor har sedan lång tid tillbaka ansvarat för att utbilda lärare som kan undervisa i musik och arbeta med musikalisk verksamhet med de yngre barnen. Hittills har forskning visat att musikundervisning för de yngre barnen till stora delar bedrivs av så kallade klasslärare utbildade på lärarutbildningar med en integrerad kompetenssammansättning. Lärare i musik som utbildas vid musikhögskolor söker sig i första hand till senare årskurser, gymnasiet, kulturskolor, folkhögskolor etc och/eller annan verksamhet utanför skolväsendet (Bouij,1998; Bladh, 2002).

Det vilar således ett stort ansvar på lärarutbildningar att forma en utbildning där musiken jämställs med andra ämnen och inte enbart bedrivs i ämnesgrupperingar, så kallade kommunikations-

block. Det krävs ett estetiskt synsätt genom hela utbildningssystemet som lyfter fram musikens potential i vårt satt att se, tolka och förstår vår omvärld. Med stöd av Dale (1990) som efterlyser

en balans mellan den fria självreglerande utvecklingen och bildningen, kan man tala om en kulturell stagnation som snarare förenklat utbildningsprocessen i stället för att arbeta med dess möjligheter.

Begreppet " musiskt lärande' som med en förenklad definition innebär barns sätt att lära i helheter och med alla sinnen har vid vissa lärarutbildningsanstaltar använts alltmer för att tydliggöra de musiskt/estetiska ämnenas möjligheter att stärka barns lärandeprocesser mer allmänt sett. Vi menar att detta synsätt borde genomsyra alla förskollärar- och lärarutbildningar. (Björkvold,

1991/2005)

Under en följd av år har vi sett hur musikaliska aktiviteter för berörda barn har minskat i såväl frekvens som kvalitet. Orsaken härtill tror vi är tvåfaldig. Dels har kraven på musikaliska färdigheter för antagning till lärar/förskollärarutbildning, som en gång fanns, tagits bort, dels har utrymmet för musikundervisning genom de berörda utbildningarna kraftigt reducerats successivt sedan nämnda krav slopades.

En följd härav är att antalet lärare, som är kompetenta att handha musikundervisning och att leda musikaktiviteter, efterhand blivit allt färre. De musiklärare som utbildas vid landets musikhögskolor,

täcker med knapp nöd behovet av musiklärare för grundskolans senare år och för gymnasieskolan. Vi menar att det nu är akut med en satsning på utbildning av lärare, med kompetens att undervisa i musik i grundskolans tidigare år och att leda musikverksamhet i förskolan i enlighet med gällande

styrdokument.

Detta kan ske dels genom fortbildning av lärare/förskollärare dels genom att vid en revidering av lärarutbildningen införa kurser i musik med syfte att förse förskolan och grundskolans tidigare år med musikkompetent personal.
Fortbildningen/ utbildningen kan ha olika inriktning eller nivåer. Kunskaper om musik ger möjlighet att använda t .ex. musikhistoria och musiklyssnande för att integrera musik i andra ämnen eller temata/

projekt medan kunskaper/färdigheter i musik, t.ex. att kunna sjunga och spela ger möjlighet att med dessa uttrycksformer stödja barns och ungdomars utveckling i enlighet med vad som

framhölls inledningsvis.

Litteratur

Bladh, S. (2002). Musiklärare i utbildning och yrke. En longitudinell

studie av musiklärare i Sverige. Göteborg: Institutionen för musikvetenskap,

Gciteborgs universitet.

Bouij, C. (1998). "Musik- mitt liv och kommande levebrod". En studie i

musiklärares yrkessocialisation. Göteborg: Göteborgs universitet

Björkvold, J.R. (1991/2005).Den musiska människan. Stockholm: Runa förlag

Dale, E. D. (1990).Kunnskapens tre og kunstens skjonnhet. Om den estetiske

Oppdragelse i det modeme samfunn. Oslo: Gyldendal Norsk Forlag.Dewey,J .

( I 934/I980). Art as experience USA: A Perigee Book.

Fagius,G . (Red).( 2007).Barn och sång - om röstens, sångerna och vägen dit.

Lund, Studentlitteratur.

Folkestad,G . ( 1996).Computor based creative music making - young

people's music in the digital age. Göteborg studies in educationel science104.

Göteborg Acta Universitatis Gothoburgensis.

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (1994) Stockholm:Utbildnings

departementet.

Nilsson,B . (2002)." Jag kan göra hundra låtar". Barns musikskapande med

digitala verktyg. Malmö Malmö academy of music.

Skolverket. (1993). Den nationella utvärderingen av grundskolan våren 1992.

Musik Huvudrapport. Skolverkets rapport nr 23. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003.Musik.

Rapport nr 253

SOU 1999:6 3. Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och

utveckling. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Sundin,B . (1963).Bams musikaliska skapande Pedagogiska skriftserien.

Stockholm: Liber.

Tömquist, E-M. (2000). Skapande föreställning. Elevers uppfattningar av

arbetet i ett musikalprojekt. Malmö Musikhögskolan i Malmö.

Tömquist, E-M. (2006). Att iscensätta lärande, Lärares reflektioner över det

pedagogiska arbetet i en konstnärlig kontext. Malmö. Malmö academy of

music