Musikläraren och arbetstiden

Musikläraren läste härförleden ett examensarbete som handlar om de strategier musiklärare använder för att få arbetstiden att räcka till när de "planerar och fördelar sin arbetstid på undervisning och andra förekommande arbetsuppgifter", som det är formulerat i texten. Examensarbetet är skrivit i maj 2008 av Anna Carlsson och Linnea Martinsson som samma år tog sin lärarexamen vid Göteborgs universitet. Det empiriska materialet bestårav intervjuer med fem lärare i musik. Efter vår läsning av examensarbetet tar vi kontakt med Anna Carlsson och kommer överens om en tid då vi kan prata lite mer om relationen yrkesambitioner och hur verkligheten blev...

Författarna refererar i teoridelen bla. till Eva Ganneruds bok "Lärares liv och arbete i ett
genusperspektiv" (2001) där Gannerud menar att läraryrket består av fyra delar eller dimensioner:

• den pedagogiskt-didaktiska dimensionen, som rör ämnesinnehåll, arbetssätt och arbetsmetoder,
undervisning och undervisningsplanering
• den sociala dimensionen, arbetsuppgifter som handlar om relationer till elever i grupp, till
föräldrar och arbetskamrater
• den emotionella dimensionen, som innefattar relationer till enskilda personer
• den administrativa dimensionen, det vill säga praktiskt organisationsarbete och administrativa
uppgifter av olika slag.

I examensarbetet refererar författarna också till Bouijs studie i Bladh (2002) i vilken många tvåämneslärare hävdar att musikämnet är mer slitsamt än det andra ämnet. Många lärare i musik vill också arbeta mindre än heltid p.g.a. den tuffa skolmiljön med undervisning i stora elevgrupper och skrivande av individuella utvecklingsplaner. En rapport från Arbetslivsinstitutet Syd (2002) stödjer den estetiska ämnesgruppens uppfattning att den upplevda arbetsbelastning främst beror på det stora elevantalet dessa lärare möter.

Enligt Anna och Linnea hinner inte de flesta informanterna utföra alla sina arbetsuppgifter på ordinarie tid. De arbetar övertid utan att bli kompenserade för det. Utifrån resultat- och litteraturgenomgången menar författarna att de kan urskilja "extra viktiga faktorer" som, om de uppmärksammades och beaktades, skulle kunna medverka till att lärarna i musik skulle hinna med sina arbetsuppgifter inom den givna tidsramen. Dessa faktorer är:

• beaktande av bufferttid
• förändring av ramfaktorerna
• tillvaratagande av ledig tid
• förmågan att kunna säga ifrån.

Det är viktigt med bufferttid och det är en bra strategi enligt Anna och Linnea. Detta betyder att man i schemat lägger in rubriker som "arrangemang" eller "körförberedelser". Då blir schemat och tiden synlig för "såväl läraren själv som för kolleger och skolledning".

Författarna konstaterar också att lärare "på senare år förväntas göra fler kringsysslor och administrativa arbetsuppgifter som gör att dagen känns stressad". Förändrade ramfaktorer har bidragit till en mer ansträngd arbetssituation. "Goda relationer och ett väl fungerande arbetslag
liksom att kunna säga ifrån och att kunna låsa dörren om sig" är faktorer som bidrar till en positiv uppfattning av läraryrket.

Läraryrket innebär också ofta att man ständigt måste ha en mental beredskap. I detta sammanhang kommenterar musiklärarna i studien att de t.ex. ofta letar efter användbart undervisningsmaterial på sin fritid. För en av informanterna går det "inte ens att koppla bort detta under sommarlovet". Att förtroendearbetstiden inkräktar på fritiden upplevs som störande.