Forskarskolan - Falsksång mm

Falsksång – en annorlunda upplevelse av sång" är arbetsnamnet på en av de licentiatuppsatser
som skrivs inom ramen för den nationella forskarskolan med inriktning musikpedagogik.

Forskarskolan, som är knuten till landets fem musikhögskolor, skall under fem terminer lotsa
tretton lärare i musik, från Malmö i söder till Piteå i norr, fram till en licentiatexamen. Utbildningen är en del i lärarlyftet i vilket verksamma lärare till 80 procent forskar inom kunskapsområdet musikaliskt lärande. Övriga 20 procent ägnas åt det ordinarie arbetet som lärare i musik.

 Så här en bit in på 2010 börja det droppa ner texter som handlar om allt från fenomenet "falsksång" till "Creative structures and structured creativity". Vi presenterar nedan i korthet några av de licentiatsavhandlingar som kommit oss till del. 

Falsksång.

Ja, varför sjunger vissa personer falskt? Susanna Lejonhufvud har för avsikt att studera detta i sin licentiatavhandling och då mer specifikt hur sångupplevelsen ter sig hos falsksjungande personer. Det finns en del tidigare musikpsykologiska studier gjorda på människor med olika former av amusi, studier av olika former av sånghämning finns också dokumenterade liksom en del litteratur som tar upp metoder hur man kan hjälpa personer som sjunger falskt.

Enligt Susanna Lejonhufvud är falsksång "oförmåga att kontrollera sin sångröst så att den stämmer överens med ett klingande ideal, en tänkt melodi. När vi sjunger korrigerar vi oss själva eller så tystnar vi då vi märker att vi "sjunger fel". Här konstaterar Susanna att "En del personer verkar inte använda sig av denna korrigering". Anledningarna till denna oförmåga kan vara flera. Det är en mängd fysiska och mentala förutsättningar som måste samverka för att klingande sång ska komma till stånd. Flera av dessa förutsättningar går att kartlägga. Men själva upplevelsen av den egna sången kommer inte vi åt lika lätt, därför är grundforskning av själva fenomenet, upplevelsen av den egna sången, nödvändig.

Susannas metod för att studera fenomenet falsksång är fenomenologisk. Observationer av falsksångarens kroppsspråk, minspel och omedvetna sånginsatser tillika beskrivningar av
falsksångarens upplevelse av uttrycket utgör underlaget för samtal och diskussion. Intressant och lärorikt för oss musiklärare.

Sverker Zadigs forskningsansats riktar sig också mot sången men då mer specifikt
hur körsångare lär av varandra. Sverker kommer att intervjua personer som är körledare till yrket samt lärare i musik som undervisar i körsång på gymnasienivå.

Sverker, som själv är erfaren körledare, fascineras av det lärande och kunnande som är "kollektivt". Det finns alltid de personer i körstämman som "drar" och "styr" men också de som "bromsar" kören.
De finns också de som hela tiden måste vänta på andra. Och andra som tvingas lyssna på körkamraten för att hitta rätt ton.
Ja, vad lyssnar körgrannen på och vad är det som gör att han eller hon korrigerar sin stämma? Vad är det som utgör den gemensamma tysta kunskapen, vad tas för givet och vad måste verbaliseras och
tydliggöras i det kollektiva lärandet i kören? Detta är några av de frågor Sverker ställer sig. Och utan tvivel är det så att " we can know more than we can tell". Det blir spännande och lärorikt att ta del av körens multimodalitet. Kanske hittar Sverker falsksångare som låter sig korrigeras av körgrannen?

"Samtalet om val av undervisningsinnehåll i ensemble på gymnasiets Estetiska program"

Karl Asp, som arbetar på ett estetiskt program i Stockholm har för avsikt att ta reda på vad som ligger bakom lärares val av undervisningsinnehåll. Arbetstiteln är "Samtalet om val av undervisningsinnehåll i ensemble på gymnasiets Estetiska program".
Karl menar att detta är en viktig fråga att besvara i synnerhet om gymnasieskolan skall kunna leva upp till kravet på likvärdighet. Uppsatsen undersöker musiklärares samtal om val av undervisningsinnehåll i kursen "Ensemble A" på gymnasiets estetiska program, mot bakgrund av deras olika yrkeserfarenheter som musiker och/eller musiklärare.
Som metod tänker Karls använda sig av fokusgruppsamtal med fyra grupper av lärare. Samtalen kommer att problematiseras utifrån en kunskapssociologisk teori. Denna tar sin utgångspunkt i att kunskap uppstår i ett socialt sammanhang som i mångt och mycket styr och sätter sin prägel på
kunskapsinnehållet. I sammanhanget finns det anledning att diskutera de svenska styrdokumentens
öppna karaktär, vilket möjliggjort för lärare att tolka dessa relativt fritt. Likaså kommer Karl att uppmärksamma den kollegialt definierade ämnessynen, som gör att "reformer av styrdokument får liten påverkan på den reguljära undervisningen".Musiklärare är sin egen kursplan, enligt NU03!

"Det är (ju) inte kunskapen utan omgivningen som förändras!

I detta sociokulturellt relaterade sammanhang finns det anledning att berätta om Johan Nyberg ansats. Han uttrycker sin ambition på följande sätt: "I mitt arbete som musiklärare har jag ofta mött elever som ger uttryck för motsättningar mellan det de förknippar med musik i vardagen och det som de förväntas göra i skolämnet musik, elever som av olika anledningar har svårt att se kopplingen mellan ett teoretiserande och reflekterande förhållningssätt till lärande i musik.

Motsättningarna blir tydliga då elever hamnat i situationer där det blir uppenbart för dem att arbete med musik kan innebära mer än själva utövandet. Det kan röra sig om prov och examinationer i musik eller kursinnehåll som de av olika anledningar inte uppfattar som motiverade eller stimulerande".

Titeln på hans uppsats är "Det är (ju) inte kunskapen utan omgivningen som förändras! Avhandlingens teoretiska ramverk bygger på en pragmatisk kunskapssyn; att det är handling och relationer mellan människor som är grunden för utvecklandet av oss själva och vårt medvetande. Människors verklighetsuppfattning och subjektivitet konstrueras och rekonstrueras i interaktion med omvärlden, och vi är åtskilda i den meningen att vi inte är varandra, utan att vi "möter varandra".

Empirin bygger på enkätundersökningar och fokusgruppsintervjuer med gymnasieungdomar.

Johans preliminära resultat visar att eleverna upplever att de sällan eller aldrig har reflekterat över just vad musikalisk kunskap är och hur den utvecklas. För lite reflektion med andra ord?

Barn, musik och mening – om hur barn lär varandra sånger dialogiskt"

Superintressant verkar också Tina Kullenbergs uppsats vara. Hon tänker studera hur barn lär sig att sjunga låtar med hjälp av varandra, hur de använder medierande redskap som verbala och icke-verbala uttrycksformer, symbolspråk och skriven text när de i grupper om två lär varandra sånger. Uppsatstiteln är "Barn, musik och mening – om hur barn lär varandra sånger dialogiskt". Tina kommer att studera vilka pedagogiska "strategier och meningserbjudanden" som är betydelsefulla barnen. Det ena barnet har i studien rollen som pedagog och det andra rollen som elev. Uppsatsen kommer bla att visa på hur barnen ser på sin "lärarroll" respektive "elevroll". Keywords är: kommunikation, social interaktion och meningsskapande.

Musik som motor i språkutveckling – för lust och lärande"

Katharina Dahlgren, från Göteborg, har också siktet inställt på barns lärande och mer specifikt "Musik som motor i språkutveckling – för lust och lärande". Hennes frågeställningar kretsar kring på vilket sätt musikaliska lärprocesser interagerar med språkliga lärprocesser och vilka effekter en kombination av dessa processer kan ha för barns lärande?

Katharinas ambition är, som musikläraren förstår det, att kartlägga de gemensamma beståndsdelar i språket och musiken som kan ha betydelse för barns musikaliska och språkliga utveckling? Now, we´re talking. Musik och språk som varandras hjälpgummor? Katharinas öron och ögon kommer riktas mot barn i år 1. Tillsammans med en klasslärare kommer studien kartlägga "effekterna av ett musikaliskt och språkligt lärande i samverkan". Intressant!