NÄU 13 - fortsättning

Den nationella ämnesutvärderingen av musikämnet
i grundskolans årskurser 6 och 9,
NÄU13 påbörjades 2012 och blev klar våren 2015. 1200 skolor har medverkat.
Utvärderingen ger en nationell bild av undervisningen och måluppfyllelsen i musik.
Musikämnet har inte utvärderats på nationell nivå sedan 2003. Den utvärdering som då genomfördes (NU03) pekade på brister vad gäller bedömning och betygssättning, likvärdighet, behöriga lärare, utrustning, kort sagt brister i förutsättningar att bedriva en för eleverna likvärdig och kursplaneförenlig undervisning. Eleverna var dock positiva till själva musikundervisningen.
Utredningen som helhet finns att ladda ner på Skolverkets hemsida

VI redovisar delar av resultatet ur ett  elevperspektiv; hur eleverna ser på sin lärare, deras attityd till musik, huruvida eleverna anser att musik är ett viktigt ämne som ger nyttiga kunskaper etc. Avslutningsvis finns lite om vad föräldrarna tyckte.
 
Elevernas syn på sin lärare i musik
De senaste åren har utbildningspolitiska insatser gjorts för att öka både kompetensen hos lärare och läraryrkets status. Ambitionen har varit att detta skulle bidra till att förbättra elevernas resultat i skolan. Det får därför ses som angeläget att utvärdera hur eleverna  uppfattar sina lärare med utgångspunkt i olika aspekter.

Överlag anser elever i årskurs 9 att deras lärare i musik är bra och kompetenta. Allra bäst omdöme får lärarna när det gäller hur de behandlar pojkar och flickor. Majoriteten av eleverna tycker att det stämmer mycket bra att lärarna i musik behandlar pojkar och flickor lika. Detta får ses som ett gott betyg  åt lärarna beträffande likabehandling. Åtta av tio elever anser att det stämmer ganska eller mycket bra att läraren i musik undervisar bra och en nästan lika stor andel av eleverna tycker att läraren tror på dem och deras förmåga att lära sig samt är bra på att förklara så att eleverna förstår. Nästan sju av tio elever tycker att läraren har förmåga att entusiasmera dem och skapa intresse. Eleverna instämmer i något mindre utsträckning i att lärarna i musik har höga förväntningar på dem. Sex av tio elever tycker att detta stämmer ganska bra eller mycket bra och en lika stor andel anser att lärarna sätter rättvisa betyg. Det som lärarna anses vara sämst på enligt eleverna är att knyta undervisningen till samhället och livet utanför skolan. Endast drygt hälften av eleverna anger att det stämmer ganska eller
mycket bra att lärarna lyckas med detta.

Att musiklärarna får goda omdömen av eleverna bekräftas av fördjupningsstudien där det i intervjuerna också framkommer att eleverna är nöjda med sina lärare. De elever som intervjuas i denna menar i och för sig också att de flesta av dem inte har några andra musiklärare att jämföra med, åtminstone inte musiklärare som undervisar i grundskolans senare år. Trots att undervisningen vid de observerade skolorna har mycket olika karaktär säger sig merparten av eleverna vara nöjda. De få elever som ställer sig kritiska till sin lärare är mindre intresserade av musik och ifrågasätter också musik som obligatoriskt ämne i skolan.

Att en stor majoritet av eleverna är nöjda med sin lärare trots att musikundervisningens karaktär vid de skolor som deltagit i studien skiljer sig ganska mycket, kan eventuellt förklaras med att det är socialiseringsmekanismer som verkar och att lärare och elever anpassas till den musikundervisningskultur som gäller vid den specifika skolan och har svårt att förhålla sig kritiska och reflekterande eftersom de inte har något att jämföra med.
Elevernas attityd till sina lärare framstår också som överensstämmande med resultaten i NU-03 där lärarna också fick gott omdöme av sina elever.
 
Elevernas attityder till musikämnet
Det framstår också som angeläget att undersöka elevers attityd till ämnet eftersom en positiv sådan torde vara en viktig förutsättning för både bra resultat och trivsel på lektionerna.
Frågorna gällde om eleverna är intresserade och engagerade i musikämnet, om de känner arbetsglädje och tycker ämnet är roligt, om de anser att det är ett viktigt ämne där de har nytta av de kunskaper de tillägnar sig, om de behöver kunskaper i musik för sina fortsatta studier och i en framtida yrkesroll, om musikämnet har för mycket eller för lite tid i timplanen, hur stämningen i musiksalen är, om eleverna anstränger sig, om de är borta mycket från lektionerna samt hur de upplever pojkars respektive flickors intresse för ämnet.

Intresse, engagemang och arbetsglädje
Eleverna har en positiv inställning till musikämnet. Tre fjärdedelar av eleverna anger att det stämmer ganska eller mycket bra att musik är ett roligt ämne och en lika stor andel att musikämnet intresserar dem. Eleverna tycker även i hög grad att musik är ett ämne där de känner arbetsglädje och att musik är ett ämne som engagerar dem. Mellan sex och sju elever av tio har svarat för respektive av dessa påståenden att de stämmer ganska eller mycket bra. Samtidigt som denna allmänna bild av elevernas inställning till ämnet musik är väldigt positiv finns det elever som inte verkar uppskatta musikämnet. Mellan 25–40 procent av eleverna har på respektive påstående ovan svarat att de tycker att det aktuella påståendet stämmer ganska eller mycket dåligt.

När det gäller elevernas intresse för ämnet tycks detta har minskat något i förhållande till NU-03 då 85 procent av eleverna sade sig vara intresserade av musikämnet, det var också en större andel elever då som tyckte att det stämde mycket bra att musikämnet intresserade dem (drygt hälften mot en tredjedel i
denna utvärdering). En del frågor som ställts till elever i årskurs 9 har inte ställts till elever i årskurs 6 men elever i årskurs 6 har i ungefär lika stor utsträckning som elever i årskurs 9 svarat att de tycker att det stämmer ganska  eller mycket bra att musik är ett roligt ämne.
 
Är musik ett viktigt ämne som ger nyttiga kunskaper?
Figurerna ovan visar att elever i årskurs 6 i högre grad uppfattar att musikämnet är viktigt och nyttigt än elever i årskurs 9. I årskurs 9 anger knappt hälften av eleverna att det stämmer ganska bra eller mycket bra att musik är ett viktigt ämne medan drygt hälften tvärtom menar att detta stämmer ganska dåligt eller mycket dåligt. I årskurs 6 anger emellertid hela cirka 60 procent av eleverna att det stämmer ganska eller mycket bra att musik är ett viktigt ämne medan endast knappt en tredjedel inte håller med om detta.
Skillnaden i uppfattningen mellan elever i årskurs 9 och 6 här kan möjligtvis förklaras med att elever i årskurs 9 är mera inriktade på nyttoaspekten i ett fortsatt utbildningsperspektiv, medan eleverna i årskurs 6 fortfarande inte har börjat tänka på framtiden i form av exempelvis en mera fokuserad studieinriktning. Därför kan det antas att elever i årskurs 6 lägger andra betydelser i begreppet ”viktigt”, exempelvis viktigt för deras välbefinnande eller självkänsla.

På en fråga till eleverna om de anstränger sig för att få bra betyg i musik svarade de flesta (drygt 80 procent) att detta stämmer mycket bra eller ganska bra. Likaledes anser en överväldigande majoritet (drygt 90 procent) att det stämmer ganska eller mycket dåligt att de ofta är borta från musiklektionerna.
Både i forskning och i NU-03 har musikämnet delvis framställts som ett ämne vars funktion har varit som avkoppling från ett krävande skolarbete. Det faktum att eleverna uppger att de anstränger sig i musik och att mycket få av dem är borta från lektionerna talar för att musikämnet trots allt tas
på allvar.
 
Kunskaper i musik i ett framtida studie- och arbetslivsperspektiv
Knappt en tredjedel av eleverna i årskurs 9 anger att det stämmer ganska bra eller mycket bra att de behöver kunskaper i musik för att klara sina fortsatta studier och endast drygt två av tio anser att kunskaper från musikundervisningen är bra för det de tänker arbeta med i framtiden. Med tanke på att musik är ett ämne som eleverna ser positivt på och till viss mån också anser är viktigt och att de har
nytta av, verkar det som om annat än rena nyttoaspekter styr deras inställning, exempelvis tillfredsställelsen i att uttrycka sig genom musik eller att musikverksamhet skänker ett ökat välbefinnande.

Elevers uppfattning om musikämnet i ett timplaneperspektiv
Knappt hälften av eleverna anger att det stämmer ganska bra eller mycket bra att de har för lite tid i musik. I NU-03 var andelen elever som höll med om att det är för lite tid i musik något större. Andelen elever som tyckte att det stämde mycket bra att de har för lite tid i musik var också större i NU-03,
28 procent, jämfört med 18 procent i NÄU-13. Det har således skett en förskjutning mot en något mindre övertygelse att musikämnet har för lite tid. De flesta eleverna (82 procent) tycker emellertid inte heller att musikämnet har för mycket tid så slutsatsen blir att tiden i musikämnet från elevernas synvinkel åtminstone inte bör minska.

Elevers preferens för musikämnet relaterad till kön
Huruvida eleverna anser att det finns en skillnad i intresse för musikämnet relaterad till kön framstår som en viktig fråga som också diskuteras i anslutning till redovisningen av fördjupningsstudierna. Av resultatet framgår att en övervägande del av eleverna i både årskurs 9 och i årskurs 6 menar att det inte finns någon skillnad mellan pojkars och flickors intresse för musikämnet. Dock är andelen som tycker så något större i årskurs 9 än i årskurs 6. De elever som tycker att det finns en skillnad i intresse mellan flickor och pojkar anser att flickorna har störst intresse både i årskurs 9 (drygt 10 procent) och i årskurs 6 (drygt 20 procent).
Andelen elever som menar att pojkar har störst intresse för musikämnet är försvinnande liten. Det finns också en relativt stor andel elever som inte anser sig kunna ta ställning i frågan, vilket i sig kan tyda på att de inte reflekterat över den och att könsskillnaderna därigenom inte är uppenbara.

Elevernas kultur- och musikvanor
Den ojämförligt största fritidssysselsättningen för elever som har med musik att göra är musiklyssning. En överväldigande majoritet av eleverna i årskurs 9 (knappt 90 procent) anger att de lyssnar på musik ofta. Ungefär en tredjedel av eleverna säger sig spela eller sjunga ofta på fritiden, och ytterligare cirka
en fjärdedel av eleverna i denna årskurs anger att de spelar eller sjunger ibland. Konsertbesök och bevistande av andra musikevenemang elever i årskurs 9 säger sig göra sådant ofta eller ibland. Sammantaget kan det konstateras att eleverna i årskurs 9 framstår som aktiva vad det gäller musik som fritidssysselsättning.

Resultaten i årskurs 6 är i stort sett desamma, med undantag för att konsertbesök och bevistande av andra musikevenemang är ännu mindre vanligt enligt elever i denna årskurs. Detta kan vara förståeligt på grund av att elevernas ålder är lägre. Viktigt att notera är att när det gäller att lyssna på musik, att  spela eller sjunga på fritiden, liksom att besöka konserter eller andra musikevenemang tenderar pojkar, både i årskurs 9 och i årskurs 6, att i lägre utsträckning än flickor ange att de gör sådana saker. Sammantaget kan det konstateras att föräldrarnas vanor kring musikaktiviteter i stort tycks överensstämma med deras barns.

Vad tyckte föräldrarna?
I enkäten till elever i årskurs 9 finns också två frågor som fokuserar hur eleverna uppfattar inställningen till musikämnet hos de vuxna som de bor med. Frågorna är skrivna som påståenden och lyder: De vuxna som jag bor tillsammans med tycker musikämnet är viktigt, och: Musik är ett ämne där jag får stöd och uppmuntran hemifrån. Elevernas svar tyder på att det finns olika uppfattningar om musik i hemmen. Ungefär hälften av eleverna anger att det stämmer mycket bra eller ganska bra att de vuxna som de bor tillsammans med tycker musikämnet är viktigt och att de får uppmuntran hemifrån, medan ungefär
hälften anger att det stämmer mycket dåligt eller ganska dåligt. Dock har 20 procent av eleverna svarat att påståendet Musik är ett ämne där jag får stöd och uppmuntran hemifrån stämmer mycket bra medan 13 procent har gett samma svarsalternativ för De vuxna som jag bor tillsammans med tycker musikämnet är viktigt.

Föräldrarnas kultur- och musikvanor
Det ställdes också några frågor om elevernas föräldrars kultur- och musikvanor som berörde hur ofta de besökte musikevenemang, tittade på kultur- och musikprogram på TV, sjöng och spelade samt lyssnade på musik. Det visade sig att musiklyssning var den vanligaste aktiviteten och omkring 90 procent av eleverna i årskurs 9 skattade att deras föräldrar lyssnade på musik ofta eller ibland. Cirka 40 procent av eleverna angav att deras föräldrar ofta eller ibland tittade på kulturprogram på TV. Drygt en tredjedel av  eleverna i årskurs 9 svarade att deras föräldrar sjöng eller spelade och bevistade kulturevenemang ofta eller ibland. Att musiklyssning är en vanlig aktivitet får ses som ganska givet, men lite förvånande kan det tyckas vara att en tredjedel av föräldrarna är så aktiva med eget musicerande. Mindre förvånande är dock att en skillnad uppmättes när det gäller föräldrars utbildningsnivå i relation till kulturvanor.
Elever med högutbildade föräldrar tenderar att i högre grad svara att de vuxna i hemmet går på konserter, musikaler, operaföreställningar och andra musikevenemang