Kulturskoleutredningen
I slutet av oktober 2016 överlämnade Kulturskoleutredningen sitt betänkande ”En inkluderande kulturskola på egen grund” till kultur- och demokratiminister
Alice Bah Kuhnke och utbildningsminister Gustav Fridolin.
Kulturskoleutredningen vill öka samverkan mellan landets kulturskolor och ge landets barn och unga bättre tillgång till kultur. Utredningen föreslår ett nationellt kulturskolecentrum med uppgift att bl.a. fördela ett statsbidrag om 200 miljoner för att kunna möta ett utvecklingsbehov och jämna ut olikheterna mellan landets kommunala kulturskolor.
Variationen i kvalitet mellan kulturskolor i kommunerna beskrivs i dag som stor. Det finns grupper av elever som inte har samma tillgång till kulturskolan som andra. Det kan handla om elever som är nyanlända, inte pratar svenska hemma eller elever på glesbygden. Kulturskolan måste vara tillgänglig för fler, och då behövs en nationell politik för detta. Likaså föreslås en ny yrkesexamen för att stärka kulturskolans pedagogiska grund. Brist på pedagogisk kompetens inom konstnärliga områden uppges vara ett av huvudproblemen
idag. Fler kandidatexamina inom konstnärliga ämnen tas också upp som ett förslag till att utveckla lärosätens möjlighet att möta kulturskolans behov.
Vad Musikläraren förstått har utredningen orsakat diskussion och rätt kraftiga reaktioner. Det går en del rykten...För att få
lite fler strängar på vår lyra, tog vi kontakt med utredaren, Monica Lindgren, professor i musikpedagogik vid Musikhögskolan i Göteborg.
Musikläraren inleder med att påstå att vi saknar kulturskoleutredningens hemsida,
där vi hade tänkt hitta lite information. Är den borttagen och så fall varför?
– Ja, i och med att betänkandet överlämnats till regeringen är utredningen
avslutad. Det finns inte längre någon myndighet som arbetar med att utreda kulturskolan och därför är också myndighetens hemsida nedlagd. Vill man ha information om vad som händer nu är det kulturdepartementet man får vända sig till.
– Utredningen har fått både positiv och negativ respons. En mer kritisk rubrik som Musikläraren sett är: Kulturskoleutredning kan få förödande konsekvenser.
Är utredningens slutsatser verkligen ett hot mot kulturskolan, som det påstås?
– Verkligen inte, tvärtom. Läser man betänkandet noga så ser man att de förslag vi lägger fram handlar om att stärka kulturskolan, så att den kan stå stark in i framtiden på egna ben och inte vara beroende av andra aktörer för att få legitimitet.
– Utredningen vill göra Musikskolan till en efter-skolan-fritidsaktivitet? Menar utredningen att musikskolan enbart skall bedriva sin verksamhet efter skoltid?
– Vi har sett att det är viktigt att kulturskolan förblir en fritidsverksamhet för barn och unga, det vill säga att verksamheten är frivillig och bedrivs på barns fria tid. Hur kommuner sedan organiserar verksamheten tidsmässigt är inget vi har kunnat lägga oss i.
– Ett annat påstående är att utredningens slutsatser går stick i stäv mot det ursprungliga uppdraget att ta fram strategier för att öka tillgängligheten och jämlikheten i Musik- och Kulturskolan? Kan du kort beskriva uppdraget.
– Uppdraget till utredaren formulerades i det direktiv som regeringen beslutade om 2015. En av de viktigare uppgifterna i detta direktiv var just att ge förslag på insatser för att uppnå en mer jämlik kulturskola. Det underlag vi tog fram visade att den svenska kultur-skolan främst rekryterar svenskfödda barn (i synnerhet flickor), barn till kulturintresserade (i synnerhet musikintresserade) akademiker och barn utan funktionshinder. Detta är naturligtvis ett klart underbetyg för kulturskolan.
En sådan stark snedrekrytering är ett brott mot FN:s barnkonvention. Därför har vi lagt förslag på statsbidrag för att ge kulturskolan möjlighet att pröva nya uttryck och nya former för verksamheten så att barn med olika bakgrund attraheras av kulturskolan. Vi har också lagt förslag på ny infrastruktur som stöd för en mer jämlik och tillgänglig kulturskola
.
¬ Det sägs att kulturskoleutredningen påstår att musik-och kulturskolan inte nödvändigtvis
behöver vila på vetenskaplig grund. Hur menar ni?
– Det är mycket viktigt och självklart att kulturskolan ska vila på vetenskaplig grund och detta är också framskrivet på flera ställen i betänkandet. De utbildningar vi föreslår vilar på vetenskaplig grund och vi lägger förslag på en särskild satsning på kulturskolerelaterad forskning.
Kanske har betänkandets titel orsakat detta missförstånd? En inkluderande kulturskola på egen grund har inget med vetenskaplig grund att göra utan hänvisar till att utredningens förslag som syftar till att skapa en hållbar kulturskola, som står stark av egen kraft.
– Det sägs också att utredningens förslag kan försämra arbetsförhållanden för lärarna?
– Vi har inte haft något uppdrag att göra någon konsekvensanalys utifrån lärarnas
arbetsförhållanden. Konsekvensanalysen har i enlighet med direktivet inriktats mot barnrättsperspektivet och ekonomiska och juridiska konsekvenser för stat, kommun och landsting.
– Nu är utredningen ute på remiss till 15 mars 2017. Det är rätt snart. Vad tror du remissvaren kommer att innehålla?
– Både ris och ros – som det brukar se ut i remissvar. Jag har dock mest nåtts av positiva kommentarer – inte minst från alla dem som läst betänkandet noga och uppmärksammat att vi i alla svåra målkonflikter valt att ta barnens perspektiv.
Snabbsök Forskning
debatt sång hörsel yrkesroll läromedel recension utredning bedömning utbildning kulturella hjärnan utvärdering identitet näu13 skolverket klassrum undervisning avhandling forskning rapport kulturskolan genus digitalt arbetsmiljö instrumental instrumental/sång ikt projekt forskarskolan musikterapi arbetstid
Senaste
- I otakt med tiden
- Musik för Kropp och själ
- Komponera mera
- Sånghälsa i skolan
- Brain and culture
- Skolinspektionens rapport
- Musikundervisningen i Grundskolan
- Positionering
- Liksom ett annat uppdrag
- Estetiska lärprocesser
- När kulturer spelar med
- ”Det krävs ett paradigmskifteför hela musikämnet”
- Kulturskoleutredningen
- Kulturskoleutredningen
- Hemisfärernas musik