MRs kommentar: 1-5 enkät

Musiklärarnas Riksförening konstaterar att det fortfarande finns väldigt mycket att göra vad gäller musikundervisningen i dagens skola.. Musiklärare med musiklärarexamen saknas. Musiksal saknas. Adekvat utrustning saknas.

Är det sannolikt att skolledare och andra lärare skulle acceptera att undervisning i matematik, slöjd eller bild skall fungera utan sal för ämnet och i princip utan utrustning? På något sätt är det självklart att det finns en idrottshall och en slöjdsal, men inte en musiksal. MR:s tinnitusundersökning visade också på att många lärare i musik undervisar i lokaler som kan vara direkt skadliga för hälsan. Både för lärare och elever.

Den här diskussionen kan vi utveckla hur långt som helst, men nog borde det som sagt vara självklart med en välutrustad arbetsmiljöanpassad musiksal i alla skolor i Sverige!

Vid en preliminär genomgång av enkätsvaren har en viss förvirring kunnat iakttagas vad gäller begreppen "behörig musiklärare" och "musiklärare med musiklärarexamen". Vid telefonsamtal med några skolor har det visat sig att skolledare tex. anser att musiklärare med musiklärarexamen kan vara en 1-7 lärare med musik i sin grundskollärarexamen. Musiklärarnas Riksförening har sedan länge i olika sammanhang framfört åsikten att musikundervisning i de lägre skolåren(1-5) måste bedrivas av lärare med minst 20 poäng i musik i sin utbildning. Lärare med musiklärareexamen är de sk ettämneslärarna som har en fyraårig utbildning om 160 poäng, varav 120 poäng i musik och 40 poäng i praktisk-pedagogisk utbildning. Dessa arbetar ofta både i ungdomsskolan och i den kommunala kultur- och musikskolan. Tvåämneslärarna har minst 80 poäng i musik, minst 40 poäng i ett annat ämne och därtill 40 poäng i praktisk-pedagogisk utbildning. Dessa har inte en musiklärarexamen men väl en grundskollärarexamen eller en gymnasielärareexamen. 1-7 lärare kan ha alltifrån 5 poäng och upptill 40 poäng musik i sin grundskollärarexamen. Vi påstår att alltför många skolor saknar kompetenta musiklärare i de lägre skolåldrarna.

I enkäten finns flertalet svar som visar på att det finns skolor i landet där man köper musikundervisning genom Kommunala Kultur- och Musikskolan i kommunen. Musikskolans lärare tvingas tjänstgöra på flera skolor för att få full tjänst och tillbringar flera timmar av sin arbetsvecka i bil på väg till nya elever och nya skolor. Musiklärarnas Riksförening menar att varje skola borde ha en heltids anställd musiklärare av samma skäl som man har heltidsanställda språklärare, idrottslärare, specialpedagoger, 1-7 lärare, slöjdlärare osv. Musik bör ju finnas med som en naturlig och självklar del av undervisningen och inte som "roliga timmen" eller något annat fantasifullt inslag i vardagen.

MR konstaterar att många skolor har utbildade musiklärare och en musikundervisning som bedrivs i ändmålsenligt utrustade lokaler. Men många av Sveriges 1-5 elever får uppleva en torftig musikalisk miljö. De får inte möjlighet att leva upp till kursplanens intentioner och kommer förmodligen inte i närheten av år fems uppnåendemål. Hur skall de kunna göra det när de grundförutsättningarna i form av utrustning och kompetenta lärare saknas? Mats Rundbergs forskning visar på det nedslående resultatet att "ingen bryr sig". (se artikel MR-Aktuellt nr 2 2001). När skall kommunerna och Skolverket vakna?

Musik är ett värdefullt och meningsskapande skolämne för dagens ungdom. Det berör och engagerar alla. Musik används som påtryckningsmedel av demokratiska stater och diktatorer. Den används av företag över hela världen för att få oss att handla deras varor. Musiken förtrycker oss, gläder oss, tröstar oss, får oss att må bra både när vi är ledsna och glada, får oss att känna förtröstan i svåra stunder, kort sagt hjälper oss genom livet och att leva livet. Varför är det fortfarande så svårt att i skolan ge musikämnet den status, den dignitet och den centrala roll som ämnet har i samhället idag? Våra elever måste få relevanta verktyg att hantera sin livssituation.

Låt oss alla medverka till en meningsfull och ändamålsenlig musikundervisning. Förmodligen hade situationen sett annorlunda ut om vi hade haft fler utbildade musiklärare. Musiklärare som propagerar för och kämpar för att visa på musiken och musikens möjligheter och dess plats i skolan. I detta sammanhang spelar lärarutbildningen en viktig roll. Utbildas det idag lärare i musik i tillräcklig utsträckning? Ger utbildning i musik de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att stimulera eleverna till att vilja lära sig i och om musik?

Var finns alla musiklärare som utbildas på Musikhögskolorna idag och de senaste 20 åren? Jobbar de i skolan, eller har de sökt sig andra yrkesvägar och i så fall varför? Är inte musikyrket tillräckligt attraktivt ur ekonomisk eller själslig synvinkel?

Förmodligen undviker många lärare att undervisa i de lägre skolåldrarna på grund av bristfälliga fysiska förutsättningar. Musiklärarnas Riksförening har anledning att återkomma i frågan i flera olika sammanhang.

MR kan inte acceptera skolor utan musiksal, utan musiklärare och utan för ämnet relevant utrustning!