Remisser

Två utredningar ute på remiss:
Kunskap för alla samt Ett likvärdigt betygssystem. 

Musiklärarnas Riksförening har skickat remissvar på,  ett gemensamt från nätverket för Sveriges ämneslärarföreningar samt  ett kompletterande från oss i MR. 

Dagen innan midsommar skickades även ett remissvar angående betygsutredningen. Vi ser en styrka i att samverka i nätverket kring övergripande frågor och komplettera med det mer ämnesspecifika.

Läs mer här
Läs Nätverkets ämneslärarföreningar remissvar Kunskap för alla

Musiklärarnas Riksförenings yttrande gällande Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19).

Vi svarar på remissen utifrån rollen som ämneslärarförening i musik. Dokumentet ska läsas som ett ämnesspecifikt tillägg till det remissvar som skickas av nätverket Sveriges ämneslärarföreningar. Nedan refereras till utvalda delar i utredningen där Musiklärarnas Riksförening särskilt vill framföra synpunkter. Följande remissvar lämnas:

Sammanfattning
Musiklärarnas riksförening är positiva till en mer tydlig kursplan kring såväl progression som innehåll. Vi tror att det kan öka likvärdigheten i undervisningen. Vi är också positiva till en återgång till en lärarledd undervisning och att adekvat stödundervisning för att säkerställa att alla elever når sin fulla potential.
Vi är försiktigt positiva till en diskussion kring de praktisk-estetiska ämnenas balans mellan teori och praktik. Det finns relevanta teoretiska delar, men för att eleverna ska kunna utveckla dessa förmågor enligt kursplanens intentioner är gruppstorlekar av hög relevans.

Vi är positiva till att man vill stärka de praktiskt-estetiska ämnenas egenvärde och bidrag till elevernas bildning. Vi är positiva till omskrivningarna som stärker lärarens ställning. För att detta ska ske ser vi behov av att säkerställa att lärare får rimliga förutsättningar att genom- föra sitt uppdrag utifrån undervisningstid, planeringstid, gruppstorlekar samt tillgång till relevant ämnesfortbildning. Adekvat utrustning för att kunna genomföra undervisningen, i form av såväl läromedel som praktiskt material samt lokaler som är ändamålsenligt utformade är viktiga komponenter för att stärka lärarens ställning.

Vi är dock skeptiska till att dessa omskrivningar kommer kunna få genomslag i praktiken med
rådande marknadsskola. Så länge elever och vårdnadshavare ser sig som kunder med endast rättigheter och dagens skolpengssystem råder kommer lärare, och till viss del huvudmän, tvingas tillgodose önskemål istället för behov.

Gällande utformning av kursplaner vill vi starkt betona att vår medverkan i denna process som ämneslärarföreningar är av yttersta vikt, då vi företräder en stor del av de lärare som arbetar i skolan.

6.1
Vi håller till viss del med om att kursplanen idag är balanserad mellan teori och praktik samt att det finns en progression mellan stadierna. Dock behöver kursplanen arbetas med. Vissa delar kan förtydligas, ämnesbegrepp behöver ses över och andra delar behöver omarbetas.
Vad gäller betygskriterierna är värdeord alltid tolkningsbara. För att öka likvärdigheten i svensk skola blir kommentarsmaterialet och tydliga exempel av största vikt för att lärare ska kunna göra en professionell men framför allt likvärdig bedömning.

6.2
Vi håller med om att de praktiska delarna i kursplanen ska betonas men vill poängtera hur grundläggande teoretisk kunskap till viss del är en förutsättning för praktiskt musicerande. Vi anser även att kunskap om och förståelse för musikens och kulturens betydelse, historia och
påverkan är en viktig del av ämnet. Att förstå grundläggande musikteori, instrumentkunskap, musikhistoria samt hur musik påverkar människor och samhällen ger eleverna större chans att lyckas praktiskt samt insikter om och förståelse för musikens centrala plats i kulturer,
samhällen och inte minst i det egna livet.
Vi ser ingen vinst i att inte införa vissa grundläggande teoretiska moment redan i lågstadiet, då vår erfarenhet är att det i dessa åldrar går att lägga en värdefull teoretisk grund. Vår bestämda åsikt är att både instrument och instrumentspel skall införas redan på lågstadiet.
Vi ställer oss mycket positiva till att progressionen mellan stadierna förtydligas. Detta tror vi kommer bidra till en mer jämlik utbildning för eleverna.
Vi ser mycket positivt på att de praktisk-estetiska ämnenas egenvärde betonas. Dock behövs teoretiska inslag för att denna autonomi ska bestå. Att förstå musikens historia, utveckling och plats i samhället är en viktig del för att upprätthålla den autonomi som utredningen
beskriver. Musik är ett gemensamt språk som förstås världen över. Ett språk som genom alla tider förenat, problematiserat, påverkat och förklarat såväl nu- som dåtid.

8.1
Digitalt skapad musik har under de senaste årtiondena tagit över allt mer. Föratt kunna möta den utveckling vi idag ser behövs digitala verktyg att använda för att genomföra de delar i  kommande kursplan som berör digitalt skapande.
Idag finns stora brister, många skolor och kommuner saknar tillgång till adekvat hård och mjukvara för att möta kursplanens innehåll. Vi hoppas att en plan för att lösa detta finns innan nästa kursplan införs.

Lotta Liljered,
Ordförande Musiklärarnas Riksförening

Läs om betänkandet: Ett likvärdigt betygsystem
Läs Nätverkets Ämneslärarföreningars remissvar





Yttrande från Musiklärarnas Riksförening gällande betänkandet ”Ett likvärdigt betygssystem” (SOU 2025:18).

Musiklärarnas Riksförening svarar på remissen utifrån rollen som ämneslärarförening i Musik. Dokumentet ska läsas som ett ämnesspecifikt tillägg till det remissvar som skickats in av nätverket Sveriges ämneslärarföreningar. Följande remissvar lämnas:

Musiklärarnas Riksförening tror inte att bedömningsfrågor kommer ta mindre tid och plats i undervisningen med en 10-gradig skala. Vad vi kan läsa ut och förstå utifrån betänkandet så kommer kursplanen vara mer detaljerad medan betygskriterierna vara mer allmänna. Tydligheten i betygskriterier och kommentarmaterial kommer att vara av största vikt för att likvärdigheten och rättssäkerheten ska öka, framför allt i ämnen som Musik, som till stor del innehåller praktiska moment.

Vi är positiva till att betyget F försvinner till förmån för en mer differentierad skala av ”icke godkända” betyg. Dock har vi svårt att se fördelarna med sju ”godkända” betygssteg.
Att fler betygssteg ska bidra till att mer fokus läggs på lärande och inte på bedömning har
vi svårt att föreställa oss. Här anser vi att de två utredningarna (Kunskap för alla och Ett
likvärdigt betygssystem) i vissa delar motarbetar varandra.

Vi är positiva till kalibrering som ett medel att motverka glädjebetyg, men känner viss
oro för musikämnets status i en verksamhet där ämnen med slutprov får en särställning i
kalibreringsprocessen. Vi förutsätter att utredningen granskas noga, att utredare vänder på varje sten och att beslutande organ lyssnar till professionen.

Samverkan mellan de olika utredningar som berör skolan är av största vikt. Den svenska skolan är ”reformtrött”. Tid och resurser för att implementera nya styrdokument är av största vikt för en väl fungerande verksamhet.

Musiklärarnas Riksförening
Lotta Liljered
 
Etiketter: läroplan remiss