Vi har tidigare informerat om den skrivelse som föreningen skickat till olika instanser:
MRs skrivelse
Nedan finns de svar som vi fått. Förutom detta har vi också varit i kontakt med SKR, men trots ihärdigt arbete under över ett år, kan vi tyvärr konstatera att vi har fått väldigt lite gehör för våra synpunkter och att det verkar vara i stort sett omöjligt att det ska kunna bli någon form av ändring i frågan. Självklart fortsätter vi att bevaka frågan!

Föreningen skickade i mitten av september en skrivelse till utbildningsutskottet eftersom det saknas tydlig information om den kommande förändringen av timplanen i grundskolan. Vi saknar tyvärr fortfarande svar och väntar på svar från det nya utskottet.

Angående den reviderade timplanen
Vi i Musiklärarnas Riksförening har tagit del av de dokument som finns på skolverkets hemsida kring planen för de reviderade timplanerna. Vi vill med denna skrivelse försöka få mer information kring vad den nya timplanen kommer att innebära samt när den planeras att
verkställas.

Vi känner fortfarande stor oro för att de 10 timmar som musiken får i den nya timplanen
placerades i åk 1-3. För våra medlemmar är behovet av mer tid större på högstadiet, i lågstadiet är behovet av mindre grupper samt utbildad personal större än behovet av mer tid.

Tacksamma för återkoppling.
Med vänliga hälsningar
Musiklärarnas Riksförening
​​​

Till Utbildningsdepartementet och Utbildningsutskottet 220901 
Från Musiklärarnas Riksförening (MR) 
Tillgången av digitala verktyg måste stärkas. Att skapa musik digitalt är en del av kursplanens i musik centrala innehåll och kunskapskrav. För detta krävs digitala dataprogram anpassade för skolan, enheter som kan användas och en gemensam syn på vilka program/verktyg som vi musiklärare och den svenska skolan ska ha tillgång till. 

I MR:s enkätundersökning under våren 2022 bland musiklärare runt om i Sverige svarar 25% att dom helt saknar digitala verktyg för att kunna bedriva den undervisning som styrdokumenten kräver. 25% är oroliga inför framtiden då avtal löper ut, pengar ska sparas eller de enheter som finns på skolan inte passar med programutbudet som skolan kan använda. De resterande 50% är mycket nöjda. Dessa 50% använder de program/digitala verktyg som resterade lärare inte har eller får tillgång till. 

Det framgår av enkätsvaren att jurister inom kommuner och privata skolkoncerner tolkar GDPR olika. Det framgår också tydligt att skolor satsar olika mycket pengar på att köpa in licenser för dataprogram. 

Musiklärarnas Riksförening vill med denna skrivelse visa på den ojämlikhet som råder i svensk skola och som i förlängningen påverkar kvalité, förutsättningar och resultat för eleverna i ämnet musik. Vi behöver snarast ett beslut och besked om vilket/vilka digitala programvaror som ”håller” såväl kvalitetsmässigt som säkerhetsmässigt inom den svenska skolan. 
Musiklärare har just nu en situation där jurister i vissa kommuner godkänner programvaror som i andra delar av landet inte accepteras. Detta skapar en orättvis men framförallt en ojämlik situation. Ska vi musiklärare kunna bedriva en kvalitetssäkrad och rättssäker undervisning i digitalt skapande behöver vi tydliga riktlinjer som gör det möjlighet för musiklärare att få tillgång till programvaror anpassade till kursplanens innehåll samt till de operativsystem som förekommer på marknaden, detta oberoende hur jurister och huvudmän tolkar GDPR. Just nu är det många enskilda musiklärare som själva driver frågan mot huvudmän och jurister, här behövs en nationell samsyn för att vi musiklärare ska kunna utföra vårt uppdrag. 

Lotta Liljered 
Ordförande Musiklärarnas Riksförening

MRs fortsätter sitt arbete med att påverka beslutsfattare i landet. Nedan en skrivelse som föreningen har skickat till utbildningsutskottet i slutet av mars. 

Att skapa musik digitalt är en del av kursplanens i musik centrala innehåll och kunskapskrav. För detta krävs digitala dataprogram anpassade för skolan, enheter som kan användas och en gemensam syn på vilka program/verktyg som vi musiklärare och den svenska skolan
ska ha tillgång till.

I MR:s enkätundersökning under januari månad 2022 bland musiklärare runt om i Sverige svarar 25% att dom helt saknar digitala verktyg för att kunna bedriva den undervisning som styrdokumenten kräver.
25% av de resterande musiklärarna är oroliga inför framtiden då avtal löper ut, pengar
ska sparas eller de enheter som finns på skolan inte passar med programutbudet som
skolan kan använda 50% av lärarna är mycket nöjda. Dessa 50% använder de program/digitala verktyg som resterade lärare inte har och får tillgång till.
Det framgår av enkätsvaren att jurister inom kommuner och privata skolkoncerner tolkar GDPR olika. Det framgår också tydligt att skolor satsar olika mycket pengar på att köpa in licenser för dataprogram.

Musiklärarnas Riksförening vill med denna skrivelse visa på den ojämlikhet som råder i
svensk skola och som i förlängningen påverkar kvalité, förutsättningar och resultat för
eleverna i ämnet musik.
Vi behöver snarast ett beslut och besked om vilket/vilka digitala programvaror som
”håller” såväl kvalitetsmässigt och som säkerhetsmässigt inom den svenska skolan.

Musiklärare har just nu en situation där jurister i vissa kommuner godkänner programvaror som i andra delar av landet inte accepteras. Detta skapar en orättvis men framförallt en ojämlik situation.

Ska vi musiklärare kunna bedriva en kvalitetssäkrad och rättssäker undervisning i digitalt skapande behöver vi tydliga riktlinjer som gör det möjlighet för musiklärare att få tillgång till programvaror anpassade till kursplanens innehåll samt till de operativsystem som före-kommer på marknaden, detta oberoende hur jurister och huvudmän tolkar GDPR. Just nu är det många enskilda musiklärare som själva driver frågan mot huvudmän och jurister, här behövs en nationell samsyn för att vi musiklärare ska kunna utföra vårt uppdrag.

Göteborg 220325
Musiklärarnas Riksförening
Lotta Liljered

En stor fråga för många musiklärare just nu, och kanske än mer inför hösten 2022, är hur vi på
bästa sätt ska bedriva den undervisning som kursplanerna kräver kring digitalt skapande. I många kommuner sätter GDPR stopp för nästan all form av programvara som passar vår undervisning.
Vems är ansvaret för att de digitala verktyg som krävs för att bedriva kvalitetssäkrad undervis-
ning ska finnas tillgänglig? Vi behöver snarast ett beslut och besked kring vilket/vilka programvaror som håller både kvalitetsmässigt och säkerhetsmässigt för skolan.

Vi i Musiklärarnas Riksförenings styrelse har skickat en förfrågan till våra beslutande organ på nationell nivå och hoppas att snarast få svar som kan tydliggöra vad som gäller. Musiklärare har just nu en situation där jurister i vissa kommuner godkänner programvaror som i andra delar av landet inte får användas alls. Detta skapar en orättvis men framförallt en ojämlik situation som vi inte accepterar. Om uppdraget är att inom ramen för ämnet skapa digitalt, så måste också ansvaret på att förutsättningarna att bedriva den typen av undervisning ligga högre upp än på varje enskild skola/ kommunal nivå.

Ska vi musiklärare kunna bedriva en kvalitetssäkrad och rättssäker undervisning i digitalt skapande behöver vi tydliga riktlinjer som gör det möjlighet för varje musiklärare att få tillgång till programvaror som passar kursplanens innehåll, våra olika stadiebehov samt olika operativsystem. Alla lärare behöver även gott om tid för att kunna sätta sig in i en ny programvara och därför behöver detta beslutas om snarast!

Det viktiga är att det inte hamnar på varje enskild musiklärare att strida mot jurister i kommuner runt om i landet i sökandet efter en programvara som passar som läromedel till delar av centrala innehållet och kunskapskraven i musik. Vi vill att jämlikheten mellan skolor och kommuner ska öka, då kan det inte bero på lokala jurister vad som godkänns eller inte.

Lotta Liljered Ordförande Musiklärarnas Riksförening

Till Skolverket och undervisningsrådet Camilla Gölstam!

Vid senaste styrelsemötet 13 november 2021 med Musiklärarnas Riksförening diskuterades den nya kursplanen och förslaget till ny timplan. Styrelsen diskuterade även kommentar-material till ämnet musik.

I brev till undervisningrådet Camilla Gölstam i början av 2021 erhöll vi svar från Pernilla Sundström, enhetschef på Skolverket. I slutet av hennes svar anmodas Musiklärarnas Riksförening att ta del av det slutgiltiga förslaget till kursplan och kommentar och att återkomma med frågor. (Se Musiklären mars 2021)

Nedan lyfter vi fram några aspekter som vi fortfarande vill ha kommenterade.

1. Tabulatur
I nya kursplanen i musik nämns inte tabulatur överhuvudtaget. Tabulatur är ett sätt att lära sig att spela som är oerhört viktigt för ungdomar idag. Denna metod är vanligt förekommande på skilda lärplattformar på nätet. I kommentarsmaterielet s. 16-17 nämns heller inte tabulatur under byggstenar och symboler. Inom MR är vi mycket kritiska till detta och vill ha en kommentar.

2. Musikaliska uttryck
I kommentarsmaterielet (s.23) saknar vi en tydlig förklaring av kunskapskravet i åk 6:
Eleven komponerar musikaliska uttryck som har en i huvudsak fungerande/fungerande/väl
fungerande form.
Vi menar att texten i kommentarsmaterielet inte tillräckligt tydligt förklarar för läraren
vad som menas med uttrycket ”att komponera musikaliska uttryck”. Har Skolverkets
språkgranskare verkligen godkänt detta uttryck? Vi är tacksamma för en kommentar.

3. Egna musikaliska tankar
I sista meningen i kommentarsmaterielet under Musikskapande (s.16) finns en klar felaktighet. Här hänvisas till det övergripande målet i kursplanen i Lgr11 (!) som ju har fått en tydlig omformulering i nya kursplanetexten (.......att kunna gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer). Vi är tacksamma för en kommentar.

4. Ensemblespel
MR konstaterar att man i kursplanen lägger stor tyngd på digitala hjälpmedel. Betyder
detta att musiklärare bör lägga mindre tid på ensemblespel? Begreppet ensemblespel
saknas i kunskapskraven. Vi är tacksamma för en kommentar.

5. Implementering
Hur kommer genomförande av den nya kursplanen att gestaltas? Vilken typ av kompe-
tensutveckling kommer att äga rum i samband men implementeringen och genomför-
andet hösten 2022?

Vi har fler frågor men nöjer oss med dessa frågor för denna gången.
Med vänlig hälsning
Musiklärarnas Riksförening

Skolverkets svar:

1. Tabulatur
Det stämmer att tabulatur inte finns kvar som obligatoriskt innehåll i högstadiet. Även om tabulatur inte är specifikt framskriven i kursplanen kan det naturligtvis användas som musiksymboler och grundläggande notkännedom när eleverna lär sig spela gitarr, oavsett vilket stadium de går i.

2. Musikaliska uttryck
För att utforma kunskapskrav som ska fungera för att göra en sammantagen bedömning av en elevs kunskaper behöver Skolverket, ibland, finna breda formuleringar. Musikaliska uttryck i kunskapskravet för år 6 är en sådan formulering. Kunskapskravet ska kunna användas till att bedöma flera sorters kompositioner som på olika sätt relaterar till musik.

Kommentarmaterialets text:
”Att eleven komponerar musikaliska uttryck indikerar ett brett förhållningssätt i bedömningen. Det betyder att eleven inte behöver kunna komponera en hel låt. Det kan handla om kortare kompositioner som sträcker sig över några takter där musikaliska mönster sätts samman
till en form. En komposition kan också bestå av en kombination av olika musikaliska uttryck, till exempel om undervisningen har handlat om ljudkompositioner och grafiska partitur, eller om eleverna har komponerat en rörelsegestaltning utifrån olika musikaliska byggstenar.”

3. Egna musikaliska tankar
Det är ett korrekturfel som kommer att ändras. Tack för att ni uppmärksammade oss på detta!

4. Ensemblespel
I Lgr22 återfinns digitala verktyg i samma innehållspunkt som olika musikinstrument vilka också används för musicerande och musikskapande. Justeringen gjordes eftersom de digitala verktygen idag är en naturlig del av musikundervisningen. I Lgr22 finns de digitala verktygen även i lågstadiet. Eftersom ”digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck” är en innehållspunkt i förskoleklassens centrala innehåll är det en logisk progression att dessa verktyg även finns med i lågstadiet. Digitala verktyg står inte i konflikt med ensemblespel eller att på andra sätt musicera tillsammans.
Alla kunskapskrav i Lgr22 är mindre omfattande och detaljerade. I musiken innebär det bland annat attsamma kunskapskrav ska kunna användas till att bedöma elever både när de musicerar i grupp och enskilt. Det handlar inte om att lärarna behöver lägga mindre tid på ensemblespel.

5. Implementering
Stöd för implementering finns på skolverket.se. Där finns övergripande material med bland annat filmer,föreläsningar och diskussionsfrågor. Implementeringsmaterialet innefattar också ämnessidor med kursplaner, kommentarmaterial, jämförelsedokument samt ämnesspecifika
frågor för kollegiala samtal.
För ytterligare frågor och synpunkter vänder du dig lämpligast till Skolverkets Upplysningstjänst eller till vår presstjänst.

Vänligen
Pernilla Sundström Fast

Innan skolstarten skickade föreningen skrivelsen nedan till bl a Skolverket och till Folkhälsomyndigheten med tanke på den oro som fanns hos medlemmar. Svar kom i mailform, men det viktigaste var de nya direktiv som FHM publicerade där även råd som gäller sångverksamhet i skolor finns med.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/verksamheter/korverksamhet-under-covid-19/

Det kommer finnas mer om Covid-19 i vårt kommande nummer av vår medlemstidning 



Brev från Musiklärarnas Riksförening 
 
Angående Sveriges musiklärares och elevers säkerhet ht- 20. 
 
I Sveriges alla skolor bedrivs dagligen obligatorisk musikundervisning som innefattar både sång och instrumentspel i grupper om ca 15 - 30 elever. Utöver det har de flesta skolor någon form av skolkör eller annan mer frivillig verksamhet där elever från olika klasser sjunger/spelar tillsammans i betydligt större grupper än i den ordinarie undervisningen. 
 
I de flesta av dessa situationer finns inte möjlighet att följa de rekommendationer som getts av FHM. Att ansvaret om att ta beslut i detta till sist hamnar på varje enskild skola rimmar illa med tanken på en likvärdig skola. 
 
Vi månar om både våra musiklärare, elever men också om vår kursplan som tydligt innehåller gemensam sång. Det första av kursplanens tre övergripande mål i Lgr11 är “att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla förmågan att spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer”
 
Många lärare är oroliga och många frågor dyker upp nu när skolstarten närmar sig med stormsteg. Alla musiklärare kan vittna om att förutom glädjen i att undervisa i momentet gemensam sång så föreligger även på de flesta skolor en förväntan om uppträdanden likt kulturfestivaler, lucia, avslutningar, lunchkonserter mm. Ofta förväntas musikläraren att styra upp och genomföra dessa aktiviteter tillsammans med sina elever. 
 
MR menar att FHM måste ge tydliga direktiv om hur vi ska tänka under ht-20. Att varje enskild musiklärare i samråd med sin rektor ska utforma en egen plan är inte hållbart.
Vi måste få tydliga riktlinjer både med tanke på smittsäkerhet men även för trovärdigheten och rättssäkerhet vad gäller bedömning och betygsättning. 
 
Vi hoppas innerligt att detta tas på allvar och att vi snarast kan meddela Sveriges musiklärare i såväl grundskola, gymnasieskola och kulturskola hur arbetet bör läggas upp under ht-20. 
 
Med vänliga hälsningar 
Kristina Stenborg, ordf och övriga styrelsemedlemmar
 
Musiklärarnas Riksförening 
 

Musiklärarnas Riksförening 191022

Remissvar till Skolverket diarienummer 2019:173 - Reviderad kursplan i musik

Föreningens styrelse har gemensamt tagit del av förslaget på och vill med denna skrivelse framföra våra synpunkter. Vi har inledande mer allmänna kommentarer.

Vi är väl medvetna om att Skolverket inte kan påverka politiska beslut, men vill ändå framföra några för musiklärare viktiga synpunkter där vi finner att det kan bli svårigheter för både musikämnet och för musiklärare. Kommer de förändringar som finns i det reviderade förslag kunna genomföras i praktiken. Hur kommer det påverka musiklärarnas möjligheter att fortsätta att utveckla ämnet?

En av grundtankarna med det nya förslag är ju att lärarna ska starta sin planering med utgångspunkt från det centrala innehållet. Vi anser att kommentarmaterialet kommer bli väldigt viktigt och att det där ska göras tydligt hur progressionen är mellan de olika stadierna. Vid införandet av LGR11 fanns inte ett färdigt kommentarmaterial, vilket gav möjlighet för musiklärare att tolka läroplanen på alternativa sätt, något som givetvis har påverkat förståelsen för läroplanens intentioner. För att undvika detta anser MR att det är oerhört viktigt att kommentarmaterialet är tillgängligt samtidigt som revideringen är klar.

Vi noterar att det centrala innehållet har blivit mer omfattande för åk 1-3. Vi är bekymrade för att detta kommer att bli svårt att genomföra eftersom så få musiklärare utbildas med inriktning mot lägre stadier och det faktum att musikundervisningen i de lägre stadierna i stor utsträckning bedrivs av lärare utan behörighet. MR är oroliga för att det blir svårt att nå kunskapskraven i ämnet för åk 4-6 resp. 7-9 om inte undervisningen bedrivs av behöriga musiklärare även i åk 1-3. MR anser att det är viktigt att fler musiklärare utbildas med inriktning mot lägre åldrar.

Vi noterar att förslaget vill lyfta fram sången mer i förhållandet till spelande, vilket vi anser är bra. Däremot är vi oroade över tolkningen när det gäller vilka instrument som man ska spela på. Detta var mycket tydligare i LGR11. Vi vet att musiklärare har fått strida för att få tillgång till lämpliga lokaler och utrustning, och kunnat använda kursplanens text som ett stöd för att kunna ha möjlighet att nå kunskapskraven. Det finns en stor risk att skol-ledningar i ekonomiskt kärva tider inte prioriterar lokaler och utrustning till musikämnet när kunskapskraven är mindre precisa.

Vi är något förbryllande av språkliga detaljer när det gäller de tillfällen där texten ska förtydligas genom att ge exempel. Detta görs på inkonsekventa sätt. Ibland används ”kolon” följt av uppräkningar med kommatecken, ibland ”till exempel” och på något ställe “såsom”. Vi efterlyser ett mer konsekvent språkbruk.


Syfte
Föreningen har inga invändningar på de små språkliga förändringar som har gjorts i inledningen och syftet. Dock menar vi att ordet ”epoker” i syftet kunde bytas ut till ”tidsperioder” som används i det centrala innehållet.

Övergripande undervisningsmål

•  förmåga att sjunga och spela i olika musikaliska former och genrer

MR noterar förändringen på ordningen av orden “spela” och sjunga”.

• förmåga att skapa musik samt uttrycka och kommunicera tankar och idéer i musikalisk form

Vi menar att större möjligheter till skapande ges med uttrycket ”i olika musikaliska
former”
MR:s förslag:
-.............................. i olika musikaliska former

• förmåga att uppleva och reflektera över musikens innehåll, funktion och betydelse i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang

De förändringar som gjorts upplever vi som positiva. Vi noterar att ”analysera och sam-
tala” har ersatts med ”uppleva och reflektera” vilket vi ser som en medveten nedtoning av den språkliga uttrycksförmågan i musikämnet. Begreppet ”musikens uttryck” har ersatts med ”musikens innehåll, funktion och betydelse”

Centralt innehåll
I våra kommentarer nedan tar vi endast upp de ställen i texten där MR har för-
slag på förändringar. Vi har diskuterat användandet av ordet ”gestaltning” i det centrala innehållet när begreppet ”eleven uttrycker sig” används i kunskapskraven. Detta är inte konsekvent.

Åk 1-3
Musicerande och musikskapande

• Komposition med utgångspunkt i till exempel bild, text, rörelse eller musikexempel.

Vi anser att begreppet ”komposition” är alltför avancerat i åk 1-3. Det kan bytas ut till ”enkelt musikskapande”.

MR:s förslag:

- Enkelt musikskapande med utgångspunkt i ..........

Musikens verktyg

• Musikaliska byggstenar för musicerande och musikskapande: puls, rytm,klang, tonhöjd, dynamik och tempo.

Oklar syftning: kan byggstenar vara musikaliska....? Vi menar att ”Musikens byggstenar” är språkligt att föredra.
MR:s förslag:
- Musikens byggstenar för ..........

• Musiksymboler, grafisk notation och grundläggande notkännedom.

Vi menar att det borde vara en tydligare progression mellan årskurserna och föreslår därför begreppen ”bilder” resp. ”enkel notkännedom”, vilka vi anser vara mer anpassade för åk 1-3.
MR:s förslag:
- Musiksymboler, bilder och enkel notkännedom.


Åk 4-6
Musicerande och musikskapande

• Sång, melodispel och ackompanjemang i olika genrer, unisont och i stämmor.

Oklar syftning: ”unisont och i stämmor” syftar tillbaka på sång men passar inte ihop med melodispel och ackompanjemang.

• Imitation och improvisation med röst, rörelse och instrument med utgångspunkt i musikaliska byggstenar.

Vi anser att det blir för omfattande med ordet ”och”. Byt ut till ”eller”.
MR:s förslag:
- .............................................röst, rörelse eller instrument med utgångspunkt i musikens byggstenar och lyssnande.

• Komposition med utgångspunkt i musikaliska byggstenar.
   

Progression i musikskapande ( se kommentarer till åk 1-3)
Här menar vi att ordet musikskapande passar bättre. Vi saknar exempel på vad musikens byggstenar kan innebära.
MR:s förslag:
- Musikskapande med utgångspunkt i musikens byggstenar som ................

Musikens verktyg

• Röstvård och hörselvård vid musikaliska aktiviteter i olika miljöer.

MR:s förslag:
- .................................... i olika sammanhang.
 

• Musikaliska byggstenar för musicerande och musikskapande: puls, rytm, taktarter, klang, tonhöjd, dynamik, tempo, fraser,  perioder, musikalisk form och ackord.

Vi har diskuterat de olika exemplen som ges här. Viktigt med en tydlig progression
till åk 7-9. Vi menar att ”melodi och basstämma” är två viktiga byggstenar som saknas här. Vi föreslår att perioder och fraser kan höra till åk 7-9.
MR:s förslag:
Musikens byggstenar för ........................
lägg till melodi och basstämma, ta bort perioder och fraser.

Musikens sammanhang och funktioner

• Hur musik kan uppfattas och användas i vardagliga och högtidliga sammanhang till exempel för att förstärka och påverka sinnesstämningar eller fysiska upplevelser.

Vi menar att denna mening är alltför lång. Vårt förslag är att korta ner den och göra den enklare och tydligare.
MR:s förslag:
- Hur musik kan användas och uppfattas i olika sammanhang för att förstärka sinnes-stämningar eller fysiska upplevelser.
 

• Musikinstrument. Deras funktioner i olika ensemble- och orkestertyper.

Vi saknar indelningen i instrumentgrupper.
MR:s förslag:
- Indelning av musikinstrument i grupper samt deras funktion i olika ensemble- och
orkestertyper.


Åk 7-9
Musicerande och musikskapande

• Sång, melodispel och ackompanjemang med genretypiska musikaliska uttryck, unisont och i stämmor.

Oklar syftning: ”unisont och i stämmor” syftar tillbaka på sång men passar inte
ihop med melodispel och ackompanjemang. Formulera om!
 

• Rytmisk och melodisk improvisation med röst, rörelse och instrument med ut-gångspunkt i musikaliska byggstenar.

Vi anser att det blir för omfattande med ordet ”och”. Byt ut till ”eller”.
MR:s förslag:
- .............................................röst, rörelse eller instrument med utgångspunkt i musikens byggstenar och lyssnande.
 

• Komposition i olika genrer, till exempel visor, ljudkompositioner och låtar.

Vi menar att här kunde det stå ”Komposition/musikskapande”..... Detta blir en tydlig progression mellan åk 1-3, 4-6 och 7-9.
MR:s förslag:
- Komposition/musikskapande......
 

• Röstvård och hörselvård. Orsaker till att tal, sång, musiklyssnade och musicerande kan medföra skador.

Här saknar vi meningen ”hur hörselskador kan förebyggas” som stod med i LGR11.
 

Brev till Sveriges Musikhögskolor från Styrelsen, Musiklärarnas Riksförening 19-09-21

Vi ser ett växande problem i att musiklärarutbildningarna i Sverige profilerar sig mer och mer mot gymnasiet och kulturskolan när det är i grundskolan tjänsterna finns. Vi har via våra medlemmar, andra musiklärare och musiklärarstudenter fått till oss att många delar denna oro med oss.

Vi kan inte nog understryka den skillnad som uppdraget innebär beroende på vilken skolform man undervisar i. VFU på grundskolan och anpassad metodik är av största vikt för att behovet på arbetsmarknaden ska speglas i de utbildningar som erbjuds.

Ämneskompetensen på grundskolorna anser vi blir kraftigt lidande av de utbildnings-upplägg som just nu råder. Malmö undantaget, som fortfarande har både metodik och VFU riktat direkt mot grundskolan.

Då de allra flesta elever i den svenska skolan idag endast har ämnet musik i grundskolan är kompetensen hos läraren här av största vikt.

Hur tänker ni kring dessa frågor? Vilket ansvar har ni som institution att utbilda efter de behov som finns? Hur jobbar ni för att påverka beslutande organ i nästa led för att få de förutsättningar ni behöver för att täcka upp arbetsmarknadens behov?

Med hopp om snabbt svar.
Kristina Stenborg
Ordförande, Musiklärarnas Riksförening

Musiklärarnas Riksförening 190921
Till
Riksdagen 
Utbildningsutskottet

Vid vårt senaste styrelsemöte har Musiklärarnas RIksförening konstaterat att inget har hänt gällande återinförande av ett estetiskt ämne i gymnasieskolan. 
Det är med stor sorg MR konstaterar att det har skett en betydande minskning av elevernas möjligheter att ta del av estetiska lärprocesser.
MR önskar ta del av dina och utskottets diskussioner och tankar gällande återinförande av obligatoriskt estetiskt ämne i gymnasieskolan.  

Med vänlig hälsning 
Musiklärarnas Riksförening 
Kristina Stenborg 
Ordförande

SVAR

Hej Kristina!
Tack för brevet till utbildningsminister Anna Ekström om ett återinförande av estetiska ämnen i gymnasieskolan. Jag har blivit ombedd att besvara det. 
Förslaget om att ett estetiskt ämne ska ingå i de nationella programmen i gymnasie­­skolan lämnades i propositionen Ökade möjligheter till grund­läggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nat­ionella program (prop. 2017/18:184). 

Utbildningsutskottets betänkande och debatten återfinns på Riksdagens webb­­plats: 
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/okade-mojligheter-till-grundlaggande-behorighet_H501UbU30

Riksdagen sa nej till förslaget om ett gymnasiegemensamt ämne. För närvarande pågår inget arbete i Utbildningsdepartementet med att på nytt bereda detta förslag.  

Med vänlig hälsning
Ylva Eresund Rosing

 

Musiklärarnas Riksförening 181006
Till
Riksdagen
Utbildningsutskottets nya ledamöter

Vid sitt senaste styrelsemöte har Musiklärarnas RIksförening diskuterat riksdagens avslag avseende regeringens proposition U2017/0357/GV3, gällande återinförandet av ett  estetiskt ämne i gymnasieskolan.

Det är med stor besvikelse som vi konstaterar att utskottet sagt nej till propositionen trots ett massivt stöd av vetenskaplig forskning kring de estetiska ämnenas betydelse för inlärning, hjärnans utveckling och individens välbefinnande.  Efter det att beslutet fattats har åtskilliga instanser i likhet med Musiklärarnas Riksförening reagerat kraftfullt.

Musiklärarnas Riksförening hänvisar i detta sammanhang ånyo till gymnasieutredningens skrivning i SOU 2016:77, sid 743 samt till den bifogade debattartikeln från Almedalen 2018 publicerad i Svenska Dagbladet 180707 https://www.svd.se/forodande-att-estetiska-amnen-inte-ar-ett-krav/i/senaste/om/kultur undertecknad av företrädare för tunga utbildningsinstanser i Sverige. Förutom detta hänvisar vi också till skrivelsen “Tvinga”  från Nationell Estetisk kongress 2018, http://www.estetkongress.se/wp-content/uploads/2018/04/Tvinga_Final.pdf

Musiklärarnas Riksförening kräver att utbildningsutskottet ånyo tar upp ärendet och då bortser från kopplingen mellan det minskade poängtalet för gymnasiearbetet och ett nytt estetiskt ämne.

Vi menar att ett estetiskt gymnasiegemensamt obligatoriskt ämne främjar samhällsnyttan och individens utveckling.

Med vänlig hälsning
Musiklärarnas Riksförening

Kristina Stenborg
Ordförande

Torbjörn Agerberg
Vice ordförande       

Svar från Utbildningsdepartementet på vår skrivelse


Hej Kristina!
 
Tack för ert brev till gymnasie- och kunskapslyftsministern. Jag har bli­vit ombedd att svara på det.
 
Regeringen anser att det är väsentligt att alla gymnasieelever får utveckla och använda sin fantasi och kreativitet. Av den anledningen har en utre­da­re (Dir. 2015:31) fått i uppdrag att analysera och föreslå hur alla natio­nella program i gymnasieskolan kan innefatta ett estetiskt ämne.
 
Estetik, kreativitet och förmåga att uttrycka sig konstnärligt är en till­gång i många yrken, och det är väsentligt att alla ungdomar får komma i kontakt med olika kulturella uttryck och möjlighet att utveckla sina ska­pande talanger. Innan reformen 2011 ingick en kurs om 50 gymnasie­poäng i kärnämnet estetisk verksamhet i samtliga nationella program i gymnasieskolan. Det var en försämring att detta inslag i utbildningen togs bort i samband med reformen. Estetiska ämnen behöver ingå i en allsidig utbildning och ett sådant ämne bör därför ingå i alla nationella program i gymnasieskolan.
 
Kulturskolan omfattas inte av regelverket för skolväsendet. Av den an­led­ningen hänvisas till din lokala kulturskola när det gäller frågor om behörighet för lärare mm inom kulturskolan.
 
Med vänlig hälsning

Jan Schierbeck
Departementsekreterare
Utbildningsdepartementet
Gymnasie- och vuxenutbildningsenheten

I gymnasiepropositionen från i våras har kursen Estetisk verksamhet försvunnit bland de gymnasiegemensamma ämnena på samtliga program. Detta trots att många remissinstanser (bl. a Skolverket) protesterat mot att ämnet tas bort.

 

Utdrag ur propositionen s. 77, 7.1 : Högskolan Dalarna ställer sig frågande till utredningens prioriteringar av de olika ämnena.

De båda sistnämnda (även Linköpings Universitet), liksom Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Sveriges Skolledarförbund, Lärarförbundet, Skolverket och ett antal kommuner, däribland Botkyrka, Gotlands, Göteborgs, Haninge, Huddinge, Norrköpings och Malmö kommuner, samt ett antal spontana remissinstanser är negativa till att ämnet estetisk verksamhet inte längre ska vara kärnämne. Skolverket påpekar att ämnet bidrar till att utveckla elevens fantasi, kreativitet och estetiska sinne och framhåller den stora betydelse som design och musik fått för svensk tillväxt. Danshögskolan menar att alla ungdomar behöver träna och utveckla den estetiska kunskapen. Göteborgs kommun anser att den grundtanke om estetisk orientering som finns i dagens gymnasiesystem bör finnas med i alla gymnasieprogram, men vävas in i kursplanerna för de gymnasiegemensamma ämnena. Även Lärarnas Riksförbund anser att det med tanke på de åtta nyckelkompetenser som EU fastställt är det viktigt att man i de olika gymnasieskolorna underlättar för och stimulerar eleverna att inse värdet av kurser i estetiska ämnen.

 

Regeringens svar till detta (s. 78) är att historia ska vara ett gymnasiegemensamt ämne! Det är häpnadsväckande odemokratiskt att så många remissinstansers tydliga invändningar behandlas på detta sätt. Inga argument ges till att kursen tas bort. Remissinstansernas kraftiga inlägg bemöts med total tystnad.

 

Varför skickas propositionen ut på remiss om man inte bryr sig om att bemöta / ta hänsyn till remissvaren??? I allmänna debatten har under sommaren förekommit flera artiklar som lyfter fram de estetiska ämnenas roll i skolan

Jag vädjar till utbildningsutskottet att ta upp frågan och ta hänsyn till alla argument som getts till att bevara ämnet estetisk verksamhet i gymnasieskolan.

 

Torbjörn Agerberg
Metodiklärare
Högskolan för scen och musik
Göteborgs Universitet
031-7864056

Musiklärarnas Riksförening konstaterar att det fortfarande finns väldigt mycket att göra vad gäller musikundervisningen i dagens skola.. Musiklärare med musiklärarexamen saknas. Musiksal saknas. Adekvat utrustning saknas.

 

Är det sannolikt att skolledare och andra lärare skulle acceptera att undervisning i matematik, slöjd eller bild skall fungera utan sal för ämnet och i princip utan utrustning? På något sätt är det självklart att det finns en idrottshall och en slöjdsal, men inte en musiksal. MR:s tinnitusundersökning visade också på att många lärare i musik undervisar i lokaler som kan vara direkt skadliga för hälsan. Både för lärare och elever.

 

Den här diskussionen kan vi utveckla hur långt som helst, men nog borde det som sagt vara självklart med en välutrustad arbetsmiljöanpassad musiksal i alla skolor i Sverige!

Vid en preliminär genomgång av enkätsvaren har en viss förvirring kunnat iakttagas vad gäller begreppen "behörig musiklärare" och "musiklärare med musiklärarexamen". Vid telefonsamtal med några skolor har det visat sig att skolledare tex. anser att musiklärare med musiklärarexamen kan vara en 1-7 lärare med musik i sin grundskollärarexamen. Musiklärarnas Riksförening har sedan länge i olika sammanhang framfört åsikten att musikundervisning i de lägre skolåren(1-5) måste bedrivas av lärare med minst 20 poäng i musik i sin utbildning. Lärare med musiklärareexamen är de sk ettämneslärarna som har en fyraårig utbildning om 160 poäng, varav 120 poäng i musik och 40 poäng i praktisk-pedagogisk utbildning. Dessa arbetar ofta både i ungdomsskolan och i den kommunala kultur- och musikskolan. Tvåämneslärarna har minst 80 poäng i musik, minst 40 poäng i ett annat ämne och därtill 40 poäng i praktisk-pedagogisk utbildning. Dessa har inte en musiklärarexamen men väl en grundskollärarexamen eller en gymnasielärareexamen. 1-7 lärare kan ha alltifrån 5 poäng och upptill 40 poäng musik i sin grundskollärarexamen. Vi påstår att alltför många skolor saknar kompetenta musiklärare i de lägre skolåldrarna.

 

I enkäten finns flertalet svar som visar på att det finns skolor i landet där man köper musikundervisning genom Kommunala Kultur- och Musikskolan i kommunen. Musikskolans lärare tvingas tjänstgöra på flera skolor för att få full tjänst och tillbringar flera timmar av sin arbetsvecka i bil på väg till nya elever och nya skolor. Musiklärarnas Riksförening menar att varje skola borde ha en heltids anställd musiklärare av samma skäl som man har heltidsanställda språklärare, idrottslärare, specialpedagoger, 1-7 lärare, slöjdlärare osv. Musik bör ju finnas med som en naturlig och självklar del av undervisningen och inte som "roliga timmen" eller något annat fantasifullt inslag i vardagen.

 

MR konstaterar att många skolor har utbildade musiklärare och en musikundervisning som bedrivs i ändmålsenligt utrustade lokaler. Men många av Sveriges 1-5 elever får uppleva en torftig musikalisk miljö. De får inte möjlighet att leva upp till kursplanens intentioner och kommer förmodligen inte i närheten av år fems uppnåendemål. Hur skall de kunna göra det när de grundförutsättningarna i form av utrustning och kompetenta lärare saknas? Mats Rundbergs forskning visar på det nedslående resultatet att "ingen bryr sig". (se artikel MR-Aktuellt nr 2 2001). När skall kommunerna och Skolverket vakna?

 

Musik är ett värdefullt och meningsskapande skolämne för dagens ungdom. Det berör och engagerar alla. Musik används som påtryckningsmedel av demokratiska stater och diktatorer. Den används av företag över hela världen för att få oss att handla deras varor. Musiken förtrycker oss, gläder oss, tröstar oss, får oss att må bra både när vi är ledsna och glada, får oss att känna förtröstan i svåra stunder, kort sagt hjälper oss genom livet och att leva livet. Varför är det fortfarande så svårt att i skolan ge musikämnet den status, den dignitet och den centrala roll som ämnet har i samhället idag? Våra elever måste få relevanta verktyg att hantera sin livssituation.

 

Låt oss alla medverka till en meningsfull och ändamålsenlig musikundervisning. Förmodligen hade situationen sett annorlunda ut om vi hade haft fler utbildade musiklärare. Musiklärare som propagerar för och kämpar för att visa på musiken och musikens möjligheter och dess plats i skolan. I detta sammanhang spelar lärarutbildningen en viktig roll. Utbildas det idag lärare i musik i tillräcklig utsträckning? Ger utbildning i musik de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att stimulera eleverna till att vilja lära sig i och om musik?

 

Var finns alla musiklärare som utbildas på Musikhögskolorna idag och de senaste 20 åren? Jobbar de i skolan, eller har de sökt sig andra yrkesvägar och i så fall varför? Är inte musikyrket tillräckligt attraktivt ur ekonomisk eller själslig synvinkel?

 

Förmodligen undviker många lärare att undervisa i de lägre skolåldrarna på grund av bristfälliga fysiska förutsättningar. Musiklärarnas Riksförening har anledning att återkomma i frågan i flera olika sammanhang.

 

MR kan inte acceptera skolor utan musiksal, utan musiklärare och utan för ämnet relevant utrustning!