Ungern - ett föregångsland?

I Ungern har musiken i alla tider spelat en stor roll. Tonsättare som Bela Bartok och Zoltan Kodaly har satt landet både på den konstmusikaliska och på den musikpedagogiska kartan. I Ungern börjar barnen skolan vid sex års ålder och fortsätter i grundskolan fram till fjorton års ålder. Därefter vidtar fyra år i gymnasieskolan, som kan vara av såväl högskoleförberedande som yrkesförberedande slag. Väljer eleven att gå vidare med studier på universitetet, till vilken alla måste genomgå antagningsprov, väntar 5 års utbildning före examen. För studenter i lärarprogrammet varvas i normalfallet, liksom i Sverige, ämnesstudierna med praktisk-pedagogiska studier. Det finns också fristående lärarutbildningskurser som studenterna kan gå efter de ämnesteoretiska studierna.
"Det är svårt att få anställning som lärare i dag", berättar Henrietta Toth, som är lärare i en år 1-8-skola, Derkovits Skiula, i utkanten av Budapest. "Språklärare har lättare att få anställning i och med att Ungern gått med i EU, för andra lärare är det däremot svårare".


Sångtraditionen är stark i Ungern. Ungrarna är ett sjungande folk. Eleverna har en timmas obligatorisk musik i veckan under hela grundskoletiden. Utöver detta finns möjligheten att ha tre körtimmar i veckan. Henrietta berättar med sorg i hjärtat att det finns en tendens att betona kärnämnena på bekostnad av de estetiska ämnena.


Betyg sätts i en femgradig skala där betyget l är det lägsta betyget. Fullständiga betyg får eleverna från och med det femte skolåret. När eleverna lämnar grundskolan tar de en grundskoleexamen, som berättigar dem att gå vidare till gymnasieskolan.

 

Vid sidan om den ordinarie skolan finns musikskolor, som är avgiftsbelagda. Musik är ett stort intresse för barn och ungdomar. Ungefär en femtedel av de elever som Henrietta undervisar deltar också i musikskolans verksamhet. När vi frågor om vilka problem hon upplever i skolan, säger hon att de inte i första hand är av disciplinär art. Henrietta är mer oroad över elevernas vikande intresse för skolan överhuvudtaget. "De bryr sig inte så mycket om vilket betyg de får!" Eleverna börjar skolan klockan 08.00 och fortsätter fram till kl.14.00. Lunchen tar eleverna med sig hemifrån. De flesta lärarna arbetar mellan 8.00 och 14.00 och förbereder sig i hemmet. Några lärare börjar först kl. 10.00 och är i skolan fram till kl.16.00 med övervakning av läxarbete som huvudsakligt arbete. I skolan finns oftast det ingen möjlighet att sköta lärararbetet på grund av lokaltillgången. Lärarna undervisar tjugo 45-minuters lektioner i veckan. När vi berättar att lärarna i Sverige arbetar 35 timmar i veckan, ler hon medlidsamt och hoppas att den gemensamma skoldagen inte kommer att genomföras i Ungern. "Man måste ha frihet som lärare", menar hon.

 

För att ta reda på hur musikutbildningen i Ungern är upplagd besöker vi Lisztakademien. Vi får äran att träffa "head ofdepartment", Franciska P. Ispan. På akademien studerar man i fem år. Studierna utgörs enbart av klassisk musik och folkmusik. Antagningsprovet prövar de sökandes kunskaper i huvudinstrumentet, solfege, piano och folkmusik.


En av åtta, sökande antas. Även de klassiska studenterna måste ha kunskaper om folkmusik. "Det är en självklarhet. Kodaly och Bartok tillbringade en stor del av sitt liv att samla in och forska om ungersk folkmusik. Den är vår själ! Kodaly predikade för oss att vi måste relatera oss till musik med sinnet med själen. Och folkmusiken utgör en stor del av vår själ", säger Franciska med eftertryck. Samtliga femhundrastudenter har för övrigt folkmusik, kammarmusik, "solfege", musikhistoria och piano de fem studieåren.

 

När vi tar upp frågan om den moderna musiken i afroamerikansk tradition får hon en mörk blick i sina ögon. "The credit system" får henne också att se rött. Hon menar att studenter som läser konstämnen måste få ha frihet i sina studier. Systemet, som reglerar studierna i organiserade terminer, hejdar studenterna i deras ambition att klara av studierna i egen takt. "Musikstudenterna är ambitiösa och vi stoppar dem! Studierna är också kostsamma. En begåvad student kan klara av två års studier på ett år! Vi är berömda i världen. Vi har de bästa lärarna och de bästa studenterna. Varför skall vi behöva foga oss in ett sådant korrupt system? Jag gråter över detta system".
På frågan om ungraren i gemen sjunger, svarar hon att: "Alla ungrare har en favoritsång, som de kan. För att vara en hel människa måste man ha en favoritsång. Vi är ett sjungande och dansande folk. Det är naturligt att sjunga och att dansa". När vi för in samtalet på musikundervisningen i grundskolan beklagar hon att eleverna bara får en timmas musik i veckan.

 

"När Kodaly levde, fram till 1967, hade eleverna både tre och fyra timmar i veckan! Han hjälpte oss att överleva det kommunistiska systemet. Respekten för musik och för kultur var dominerande. Då fanns det ett starkt samband med vår historia. Nu håller vi på att förlora våra rötter till vår tradition. En orsak till detta är TV-tittandet, som, liksom dataspelen, dödar den nästa generationen Ni i Sverige relaterar er annorlunda till detta med ert demokratiska system. Ni är för demokratiska!"


Vi berättar nu att vi i Sverige är på väg att införa en timplanelös skola, där musiken kan förlora både tid och plats. Hennes ögon mörknar då, så till den grad, att vi känner, att det är dags att tacka och bege oss hem för att argumentera för konsten och de estetiska ämnenas plats i den unga människans själ.