Musikläraren tog kontakt med Isak Skogstad, som för närvarande arbetar deltid på Engelska Skolan i Stockholm i ämnena svenska och samhällskunskap, samtidigt som han flitigt deltager i skoldebatten.

Isak Skogstad har gått i skolan i Kungälv. På vår fråga om hans förhållade till musik svarar han kort och koncist: ”Icke-existerande”. Isak skrev artikeln därför att han menar ”att det finns en för stor diskrepans mellan vad forskningen säger och den kunskap och ambition som politikerna har vad gäller
effekten av digitala verktyg”. På frågan om vad Isak lyssnar på för typ av musik blir svaret... ”jag yssnar inte på musik”. Från grundskolans musikundervisning kommer han först och främst ihåg att han tragglande med inlärning av rytmer på trumsetet.

Musikläraren återger nedan artikeln ”Kasta ut datorerna” i sin helhet.


Kasta ut datorerna!
Alan Eagle har en examen i datavetenskap från ett prestigefyllt universitet och arbetar som rådgivare åt Googles företagsledning i Silicon Valley. Tekniska prylar utgör en lika självklar del av Alans arbetsdag som för de allra flesta av oss andra.
Det är för många otänkbart att föreställa sig hur man skulle kunna jobba utan skärmarnas
närvaro. Alan har dock valt bort den skärmintensiva vardagen åt hans två barn. I New York Times berättar han hur barnen har placerats på en Waldorf-skola där skärmar i klassrummen är bannlysta – och han är inte ensam.
Faktum är att de flesta av skolans elever kommer från familjer med kopplingar till tech-industrin, och många av föräldrarna arbetar på företag som är världsledande inom digitalisering.
Hur kommer det sig att framgångsrika ITentreprenörer, vilka rimligtvis borde se
digitaliseringens potential och de möjligheter som öppnas upp av att all världens information finns några knapptryck bort, väljer att begränsa tillgången till teknik åt sina egna barn?
När de tillfrågas varför de väljer teknikfria skolor uppger de ofta att de värdesätter den mellanmänskliga dialogen. Det gjorde även Apple-grundaren Steve Jobs, som inte ens tillät sina egna barn att använda iPads.
Dessutom uppger tech-föräldrarna på Waldorf-skolan i Silicon Valley att de är
skeptiska till idén om att teknik gynnar barnens inlärning. Det finns mycket som tyder på att de inte är helt fel ute. En allt större mängd evidens indikerar att teknik i skolan gör mer skada än nytta – och då speciellt om traditionell katederundervisning ersätts med att eleverna arbetar individuellt vid datorn.
I den svenska skoldebatten hade Alan Eagle blivit beskylld för att vara en bakåtsträvare.
Det är till och med fullt möjligt att hans demokratisyn hade ifrågasatts, då skolföreträdare menar att digital kompetens ”är ett måste för att kunna leva och verka i ett demokratiskt samhälle”.
I Göteborg har de rödgrönrosa politikerna till och med sagt att digital kompetens ”kan jämställas med färdigheter som att läsa och skriva”. Det är inte sant. Att läsa, skriva och räkna är tidslösa kunskaper som kräver gediget med övning. Det är sådant skolan ska syssla med.
Att använda tekniska prylar lär sig dock eleverna såväl snabbt som frivilligt, och kunskapen har dessutom ett kort bästföre- datum. Alan Eagle förklarar det själv tydligt: ”We make technology as braindead easy to use as possible. There’s no reason why kids can’t figure it out when they get older.”.
Det finns flera förklaringar till att teknik i klassrummen missgynnar elevernas inlärning.
Hjärnforskning visar att fokus och koncentration är avgörande för att inlärning ska ske. Ju mer vi tänker på något, desto högre sannolikhet är det att kunskapen fastnar i långtidsminnet.
Då de delar av hjärnan där själva tänkandet sker, hjässloben och pannloben, i princip är identiska med de områden som reglerar vår koncentrationsförmåga, är det avgörande att antalet distraktioner i klassrummet hålls till ett minimum. En elev som får en notis på iPaden tappar koncentrationen, och efter det tar det upp emot 25 minuter att återfå fokus.

Ett klassrum som är fyllt av datorer eller blinkande mobiler är således en mardrömslik
miljö för inlärning utifrån ett kognitivt perspektiv. Även om det finns elever som sköter sig och låter mobilen vara avstängd i fickan, så visar studier att det räcker med att andra klasskamrater använder teknik i klassrummet för att inlärningen ska missgynnas.
Det finns många högljudda förespråkare av teknik i skolan som menar att det inte är någon lösning att införa exempelvis mobilförbud. De hävdar att eleverna måste lära sig att hantera tekniken och att morgondagens moderna arbetsmarknad förutsätter att de utvecklar en förmåga att multitaska.
Men elever är barn och deras hjärnor är inte fullt utvecklade. Faktum är att den del av hjärnan som reglerar barnens förmåga att planera och beakta konsekvenser utvecklas färdigt först långt efter tjugoårsåldern. Det är således rationellt att utgå från att barn alltid kommer föredra Snapchat framför algebra. Att man skulle kunna utveckla en förmåga att multitaska effektivt är dessutom enbart en myt utan stöd i evidens. Faktum är att vi människor sällan multitaskar – vi skiftar bara fokus från en sak till en annan, vilket gör att vi
totalt presterar sämre.
Elever som exempelvis har på TV:n i  bakgrunden när de skriver sina läxor får sämre resultat. Koncentration är nyckeln till lärande och våra tekniska prylar är skapade för att stjäla den.
Skolan ska enligt lagen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Trots att man starkt kan ifrågasätta den vetenskapliga grunden för tekniska prylar i klassrummet är Sverige ett av de länder där såväl tillgången till och användning av datorer i skolan är som störst i hela OECD.
Satsningar på teknik i skolan har inte bara en svag vetenskaplig grund – det är även
dyrt. Beräkningar visar att kostnaden för att köpa in datorer till en skola med 500 elever motsvarar cirka fyra lärartjänster. Många skolor lockas av datorernas låga inköpspris, men verkar vara bortse från dolda kostnaderna i form av teknikstrul och reparationer, som kan kosta mellan tre och fem gånger mer än datorernas inköpspris.
Hur kommer det sig att den svenska skolan satsar så stora resurser på teknik? Det finns en utbredd tro inom såväl skolmyndigheter som politik på att skolans digitalisering är en självklar del av en modern skola.
Regeringen har till och med givit Skolverket i uppdrag att ta fram en strategi för skolans digitalisering, och den är naivt optimistiskt. Ord som ”möjligheter” och ”potential” före-kommer på var och varannan sida, men söker man på ”nackdelar” eller ”problem” i den drygt 100 sidor långa strategin får man knappt några träffar alls.
Den optimistiska synen på skolans digitalisering finns även inom forskningen. Universitetslektorn Catarina Player-Koro har i en forskningssammanställning undersökt
cirka 600 vetenskapliga artiklar som berör relationen mellan IT och lärande. Hon konstaterar att 95 procent av artiklarna grundar sig i en optimistisk syn på tekniken – endast fem procent av artiklarna tar sin utgångspunkt i själva lärandet. Teknik i skolan har blivit ett självändamål i sig.
Ett konkret förslag från Skolverkets nationella IT-strategi är att alla elever i grundskolans samtliga årskurser ska ha tillgång till ett personligt digitalt verktyg inom tre år, vilket de menar är viktigt för likvärdigheten. Men det bygger på en felaktig premiss om att elever från mindre bemedlade hem inte lär sig hantera och nyttja teknik i lika hög utsträckning som
elever från resursstarka hem.
En rapport om ungas medievanor från Statens medieråd visar att barn i lågutbildade
familjer äger fler tekniska prylar och har mer skärmtid jämfört med barn i välutbildade familjer. Medierådet konstaterar att en mängd analyser visar att högutbildade har en mer begränsande medieetik och att barnen således inte tillåts använda medier hur mycket som helst. Deras forskningschef beskriver det som att ”det är ett slags intellektuell kultur
som där går i arv”.
Det finns många skolor som i dag väljer bort elevdatorer av goda skäl. Om Skolverket får bestämma kommer de att behöva ge vika och tvingas hosta upp stora summor på att köpa in laptops till alla elever. Beräkningar visar att det kommer att kosta cirka 1,5 miljarder kronor. Årligen. Samtidigt visar OECD:s analyser att inte ett enda land som under de senaste tio åren har satsat stora summor på teknik i klassrummet har lyckats höja resultaten i något ämne. Faktum är att de elever som presterar bäst i Pisa-mätningarna är de som använder datorer minst. Det är hög tid att kasta ut datorerna från klassrummen.
Isak Skogstad
 

Läromedel i musikundervisningen har länge varit mer eller mindre obefintliga. Av tradition har musiklärare istället främst använt sig av egentillverkat material i sin undervisning.
Musikläraren Robert Petersson har upptäckt möjligheterna med digitala läro-medel och använder idag det nya
digitala läromedlet Gleerups musik. Eleverna älskar filmklippen och för Robert spar det värdefull tid!

”Digitala läromedel ger nya möjligheter för min musikundervisning”

– Fördelarna med ett digitalt läromedlen är många. Det är alltid aktuellt och uppdaterat vilket innebär att jag som pedagog inte behöver lägga tid på att själv göra research, säger Robert Pettersson, musiklärare på Montessori Bjärred, en förskola och grundskola i skånska kommunen Lomma.
Vi besöker skolan en kulen dag och ute blåser en kylig vind men inne på skolan möts vi av full aktivitet. I musikrummet som alltid är öppet för eleverna sitter ett par killar och spelar gitarr.

– Montessori Bjärred är en helt digital skola. På 7-9 arbetar vi en-till-en sedan tre år tillbaks. På 4-6 har vi precis börjat som digital skola. Där har de två elever per dator idag, berättar Lisbeth Andersson som är rektor på skolan.
Både lärare och elever på skolan ser stora fördelar med att jobba digitalt. Framförallt
framhåller de smidigheten och att ha alla läromedel samlade på ett ställe.
– Ett av skolans uppdrag är att utveckla elevernas digitala kompetens och här ser vi de digitala läromedlen som en del av detta. Läromedlet är alltid tillgängligt. De elever som behöver extra repetitioner för att befästa innehållet ytterligare eller de elever som vill gå vidare och fördjupa sig har stora möjligheter till detta, säger rektor Lisbeth Andersson.

– Det är mycket smidigare. Man kan fortsätta jobba på övningen hemma på datorn och allt är samlat. Det är lättare att hitta rätt avsnitt, berättar en elev.

Saknat läromedel i musik
Robert Pettersson har jobbat som musiklärare sedan 2005 och på Montessori Bjärred i 1,5 år. Han har tidigare inte använt läromedel i någon stor utsträckning.
– Det har i princip aldrig funnits något läromedel i musik för högstadiet. Samtidigt har vi en läroplan för musik och som musiklärare förväntas jag själv skapa läromedel vilket är mycket svårt att hinna med, berättar Robert.
Sedan i höstas använder han det nya digitala läromedlet Gleerups musik 7-9 som är upplagt efter läroplanens tre grundpelare för musikämnet och bygger på att fånga och skapa glädje med musikens hjälp.
– Att äntligen ha ett läromedel känns jättebra! Jag har saknat det. Tidigare har jag ibland använt ett för mellanstadiet men det har fungerat dåligt. På högstadiet måste man ge eleverna uppgifter som de ska utföra.

Följer läroplanens delmoment
Gleerups musik innehåller inspirerande länkar, fakta och självrättande övningar och har ett flexibelt och pedagogiskt lärarmaterial, där rubrikerna är desamma som delmomenten i läroplanen för de olika kunskapskraven.
– Som lärare väljer man själv var man börjar och hur lång tid man använder till respektive delmoment och till varje lektion. Det är ett bra upplägg. Läroplanen för musik innehåller mycket som vi ska gå igenom. Jag uppskattar att Gleerups musik följer läroplanen. Det spar mycket tid för mig, säger Robert.
Roberts elever har jobbat mycket med de självrättande övningarna. Han upplever
övningarna som positiva och eleverna kan testa sig själva tills de kan.
– Testerna är kul och det är bra att frågorna går att göra hur många gånger som helst. Även om man måste göra om så kommer man bättre ihåg de frågor man svarat på flera gånger, säger en av eleverna.

De många filmerna fångar
Vi är med på dagens musiklektioner och första lektionen inleds med att klassen ser på en film om dansen Charleston. Medryckande charlestontoner fyller klassrummet och det känns faktiskt lite svårt att sitta still. En av eleverna ställer sig upp och börjar dansa till musiken och härmar filmens karaktäristiska 20-talsmoods. De många filmerna i Gleerups musik uppskattas av eleverna.
– Filmerna är roliga och man kan titta på dem som inledning så fattar man bättre det man läser, berättar en av tjejerna i klassen.
 

Allt finns på datorn
Robert beskriver hur hans elever idag har allting i datorn och att också hela skolans planering finns i datorn.
– Om jag ger eleverna uppgifter på papper vill de att jag mejlar eller lägger ut info på skolans veckoplan istället. Allt måste finnas på datorn idag. Där har vi en enorm fördel med ett digitalt läromedel att eleverna alltid har tillgång till läromedlet både i skolan och hemifrån.
– En nackdel med digitala läromedel är att om nätet ligger nere så ligger undervisningen
också nere. Då måste man ha en reservplan, säger Robert.

Pilotskola fick testa läromedlet
Robert använde Gleerups musik redan innan det var färdigutvecklat, eftersom
Bjärred Montessori är en av Gleerups pilotskolor. Som pilotskola har skolan åtagit sig att använda och utvärdera Gleerups digitala läromedel under ett läsår.
Roberts musikklasser var de första klasserna som använde läromedlet. Idag är det många skolor som använder Gleerups musik.

– När jag först började använda det digitala läromedlet hade jag synpunkter på ett avsnitt om digitala sätt att skapa musik. Jag tyckte att det behövde byggas ut. Författarna har nu kompletterat avsnittet.
Som musiklärare har man ofta eget material till eleverna som man vill använda. I det digitala läromedlet finns möjligheten att bygga ut läromedlet och lägga till eget material. Det gör att man får ett flexibelt läromedel anpassat efter sitt och sina elevers behov.
– I mina klasser har jag ofta använt länkarna till Youtubeklippen som eleverna gillar jättemycket. Jag uppskattar att det finns många tips i läromedlet i stället för att jag själv måste leta på nätet efter länkar eller artiklar.
Robert menar att det är lätt för eleverna att hitta i det digitala läromedlet och det är enkelt för honom att hänvisa, vilket underlättar.
– Gleerups musik ger mig som lärare i musik ett fantastiskt stöd både för planeringen
och undervisningen, avslutar Robert.