Barytonukulele

När Musikläraren fick reda på att
kollegan Kia Skog flitigt och med stor framgång använde barytonukuleles i musikundervisningen blev vi intresserade och bad henne
berätta om sin verksamhet....

Svårt med gitarr?...När jag började arbeta på skolan hade vi många gitarrer, det
innebar att även när vi hade helklassundervisning kunde nästan alla elever ha varsin
gitarr på lektionerna. Trots det gick lärandet trögt. Jag upplevde att gitarrundervisning
på grundnivå nästan alltid innebar en till en undervisning och det var svårt att hinna
med - även om jag ibland hade förmånen att ha halvklass. Resultatet blev att även de
mest ihärdiga eleverna behövde lång tid på sig för att nå en sådan nivå att de kunde
börja lyssna på varandra och musicera ihop. Ja faktum är att de behövde så lång tid att
vi för det mesta aldrig kom så långt som till att spela låtar. Frustrerade elever och en
lärare som känner sig otillräcklig för hon inte hinner visa, ja något musicerande var
det inte tal om.

Enklare med sopranukulele....När jag började med sopranukulele förenklades arbetet betydligt, eleverna lärde sig ackorden mycket fortare än på gitarr och vi kunde börja spela ihop efter bara några lektioner. Dock tyckte både elever och jag att ljudet inte passade alla låtar. De flesta ukuleles har ju en g-sträng som är stämd en oktav upp (s.k. reentrant) och därmed ger det där lite glada ukulelesoundet. Det är fint men passar som sagt inte all musik. När jag så fick testa en barytonukulele första gången blev jag fullständigt betagen; här var ju en fantastisk kombination av allt jag behövde; vackert ljud, bra storlek och samma stämning som gitarren (minus de två mörkaste strängarna a och e).

Men inte lika fint som barytonukulele...Numer tar det bara två eller max tre lektioner innan elever som kommer nya till skolan i sjuan har lärt sig de fyra grundackorden i G-dur. Efter det är det dags att gå över till att spela låtar. I sjuan håller vi oss dessutom till låtar i G, på så sätt blir eleverna snabbt självständiga i att lära sig de låtar som vi lägger fram till dem. Eleverna behöver inte lägga så mycket tid och energi på det motoriska utan kan istället fokusera på att lyssna på varandra och musicera på riktigt. Jag märker stor skillnad på just detta, hur de spelar ihop nu för tiden, de spelar inte bara lika fort utan lyssnar verkligen på varandra och det är stort att klara detta på bara några lektioner.

Samma grepp som på sopranen...För er som redan använder sopranukuleles är de här greppen inte nya, det är bara namnen som skiljer. Om ni inte använder er av ukuleles så notera hur enkla förflyttningarna blir när instrumentet är fyrsträngat.
Fingrarna ”klättrar” mellan ackorden och man behöver sällan lyfta alla fingrarna från
greppbrädan. På så sätt är det lätt att hålla orienteringen och även visuellt gör det min-
dre antalet strängar att det blir lättare att hitta på greppbrädan. Tack vare att stämning och ackordsbeteckning stämmer med gitarren så är heller inte steget långt till att byta till gitarr senare om man vill det.

En snabb ukuleleorientering...Ukuleles finns i flera storlekar, sopran, alt (även kallad konsertukulele), tenor och baryton. Det finns även underbara ukulelebasar s.k. U-bass. Mina elever kallar den nudelbasen eftersom strängarna ser ut som tjocka nudlar. Sopran, alt och tenor är alla stämda likadant; a e c g vilket är den vanligaste stämningen. Ibland stäms de istället b f# d a. Barytonukulelen är istället stämd som de fyra ljusaste strängarna på gitarren nedifrån e b g och d. Basvarianten är lika stor som barytonukulelen och stämd som en vanlig bas. Väldigt bekvämt för eleverna eftersom den är både liten och lätt.Gemensamt för alla ukuleles är dock den inbördes stämningen; kvart, ters, kvart. Precis samma inbördes förhållande som de ljusaste strängarna på gitarren.

En liten varning...Till sist vill jag bara utfärda en liten varning; att köpa ukulele är ett riskabelt företag, man drabbas lätt av det som författaren till min första ukulelebok kallade ”ukulele
acquisition syndrome”. Jag är nu uppe i åtta olika ukuleles allt från mikrolele (eller sopranino) som är ännu mindre än sopranen till banjolelen vilket är en sådan George Formby spelade på. Även Beatles spelade ukulele, den av dem som var störst fan av instrumentet var George
Harrison. Det sägs att han var så förtjust i ukulele att han hade bakluckan i sin Rolls Roys fylld med ukuleles vilka han delade ut till folk han hälsade på. Sant eller inte men det är en ganska härlig bild.
Googla gärna på instrumentet det finns massor av vacker musik på nätet framförd på barytonukulele.
Mycket nöje!
Kia Skog