MR - Musiklärarnas Riksförening

 

Musikläraren- föreningens tidning

 Här samlar vi årligen intressanta artiklar som funnits med i vår tidning Musikläraren. Du får ta del av de recensioner av läromedel som  publicerats och vi hjälper dig att på ett lättare sätt hitta de länkar som finns med i tidningen.
 


Om du har förslag på vad nästa nummer av tidningen ska innehålla är du hjärtligt välkommen att tipsa vår redaktör!

'ikt'

« Tillbaka

I aprilnumret 2017 av Musikläraren fanns flera texter som handlade om digitala verktyg i skolan. I en artikel redovisade vi erfarenheter av användandet av digitala verktyg på Bjärredsskolan i Skåne. I en annan text basuneras ut att ”det krävs ett paradigmskifte för hela musikämnet”. Det som åsyftas är att även musikämnet måste digitaliseras mer övergripande. I en artikel påstås ”att användandet av digitala verktyg blir allt vanligare i alla ämnen i klassrummen, men användandet av datorer och paddor är ovanligare i de estetiska ämnena, med musik som ett utmärkande exempel”. Trenden är således att skolan digitaliseras i snabb takt. Men ökar elevernas lärande i samma tempo?
Isak Skogstad tillhör den grupp som tvivlar på att den enorma ekonomiska satsningen på datorer i skolan ger förväntat resultat, en ökad inlärning. Isak Skogstad skrev i början av sommaren 2017 en artikel i GöteborgsPosten, ”Kasta ut datorerna” som fick stor spridning. Innehållet togs upp i Studio-ETT och SKL:s digitaliseringsansvarige Joakim Jardenberg rasade. Jardenberg kallade lärare som var tveksamma till användandet av digitala verktyg för ”stolpskott”.

Musikläraren tog kontakt med Isak Skogstad, som för närvarande arbetar deltid på Engelska Skolan i Stockholm i ämnena svenska och samhällskunskap, samtidigt som han flitigt deltager i skoldebatten.

Isak Skogstad har gått i skolan i Kungälv. På vår fråga om hans förhållade till musik svarar han kort och koncist: ”Icke-existerande”. Isak skrev artikeln därför att han menar ”att det finns en för stor diskrepans mellan vad forskningen säger och den kunskap och ambition som politikerna har vad gäller
effekten av digitala verktyg”. På frågan om vad Isak lyssnar på för typ av musik blir svaret... ”jag yssnar inte på musik”. Från grundskolans musikundervisning kommer han först och främst ihåg att han tragglande med inlärning av rytmer på trumsetet.

Musikläraren återger nedan artikeln ”Kasta ut datorerna” i sin helhet.


Kasta ut datorerna!
Alan Eagle har en examen i datavetenskap från ett prestigefyllt universitet och arbetar som rådgivare åt Googles företagsledning i Silicon Valley. Tekniska prylar utgör en lika självklar del av Alans arbetsdag som för de allra flesta av oss andra.
Det är för många otänkbart att föreställa sig hur man skulle kunna jobba utan skärmarnas
närvaro. Alan har dock valt bort den skärmintensiva vardagen åt hans två barn. I New York Times berättar han hur barnen har placerats på en Waldorf-skola där skärmar i klassrummen är bannlysta – och han är inte ensam.
Faktum är att de flesta av skolans elever kommer från familjer med kopplingar till tech-industrin, och många av föräldrarna arbetar på företag som är världsledande inom digitalisering.
Hur kommer det sig att framgångsrika ITentreprenörer, vilka rimligtvis borde se
digitaliseringens potential och de möjligheter som öppnas upp av att all världens information finns några knapptryck bort, väljer att begränsa tillgången till teknik åt sina egna barn?
När de tillfrågas varför de väljer teknikfria skolor uppger de ofta att de värdesätter den mellanmänskliga dialogen. Det gjorde även Apple-grundaren Steve Jobs, som inte ens tillät sina egna barn att använda iPads.
Dessutom uppger tech-föräldrarna på Waldorf-skolan i Silicon Valley att de är
skeptiska till idén om att teknik gynnar barnens inlärning. Det finns mycket som tyder på att de inte är helt fel ute. En allt större mängd evidens indikerar att teknik i skolan gör mer skada än nytta – och då speciellt om traditionell katederundervisning ersätts med att eleverna arbetar individuellt vid datorn.
I den svenska skoldebatten hade Alan Eagle blivit beskylld för att vara en bakåtsträvare.
Det är till och med fullt möjligt att hans demokratisyn hade ifrågasatts, då skolföreträdare menar att digital kompetens ”är ett måste för att kunna leva och verka i ett demokratiskt samhälle”.
I Göteborg har de rödgrönrosa politikerna till och med sagt att digital kompetens ”kan jämställas med färdigheter som att läsa och skriva”. Det är inte sant. Att läsa, skriva och räkna är tidslösa kunskaper som kräver gediget med övning. Det är sådant skolan ska syssla med.
Att använda tekniska prylar lär sig dock eleverna såväl snabbt som frivilligt, och kunskapen har dessutom ett kort bästföre- datum. Alan Eagle förklarar det själv tydligt: ”We make technology as braindead easy to use as possible. There’s no reason why kids can’t figure it out when they get older.”.
Det finns flera förklaringar till att teknik i klassrummen missgynnar elevernas inlärning.
Hjärnforskning visar att fokus och koncentration är avgörande för att inlärning ska ske. Ju mer vi tänker på något, desto högre sannolikhet är det att kunskapen fastnar i långtidsminnet.
Då de delar av hjärnan där själva tänkandet sker, hjässloben och pannloben, i princip är identiska med de områden som reglerar vår koncentrationsförmåga, är det avgörande att antalet distraktioner i klassrummet hålls till ett minimum. En elev som får en notis på iPaden tappar koncentrationen, och efter det tar det upp emot 25 minuter att återfå fokus.

Ett klassrum som är fyllt av datorer eller blinkande mobiler är således en mardrömslik
miljö för inlärning utifrån ett kognitivt perspektiv. Även om det finns elever som sköter sig och låter mobilen vara avstängd i fickan, så visar studier att det räcker med att andra klasskamrater använder teknik i klassrummet för att inlärningen ska missgynnas.
Det finns många högljudda förespråkare av teknik i skolan som menar att det inte är någon lösning att införa exempelvis mobilförbud. De hävdar att eleverna måste lära sig att hantera tekniken och att morgondagens moderna arbetsmarknad förutsätter att de utvecklar en förmåga att multitaska.
Men elever är barn och deras hjärnor är inte fullt utvecklade. Faktum är att den del av hjärnan som reglerar barnens förmåga att planera och beakta konsekvenser utvecklas färdigt först långt efter tjugoårsåldern. Det är således rationellt att utgå från att barn alltid kommer föredra Snapchat framför algebra. Att man skulle kunna utveckla en förmåga att multitaska effektivt är dessutom enbart en myt utan stöd i evidens. Faktum är att vi människor sällan multitaskar – vi skiftar bara fokus från en sak till en annan, vilket gör att vi
totalt presterar sämre.
Elever som exempelvis har på TV:n i  bakgrunden när de skriver sina läxor får sämre resultat. Koncentration är nyckeln till lärande och våra tekniska prylar är skapade för att stjäla den.
Skolan ska enligt lagen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Trots att man starkt kan ifrågasätta den vetenskapliga grunden för tekniska prylar i klassrummet är Sverige ett av de länder där såväl tillgången till och användning av datorer i skolan är som störst i hela OECD.
Satsningar på teknik i skolan har inte bara en svag vetenskaplig grund – det är även
dyrt. Beräkningar visar att kostnaden för att köpa in datorer till en skola med 500 elever motsvarar cirka fyra lärartjänster. Många skolor lockas av datorernas låga inköpspris, men verkar vara bortse från dolda kostnaderna i form av teknikstrul och reparationer, som kan kosta mellan tre och fem gånger mer än datorernas inköpspris.
Hur kommer det sig att den svenska skolan satsar så stora resurser på teknik? Det finns en utbredd tro inom såväl skolmyndigheter som politik på att skolans digitalisering är en självklar del av en modern skola.
Regeringen har till och med givit Skolverket i uppdrag att ta fram en strategi för skolans digitalisering, och den är naivt optimistiskt. Ord som ”möjligheter” och ”potential” före-kommer på var och varannan sida, men söker man på ”nackdelar” eller ”problem” i den drygt 100 sidor långa strategin får man knappt några träffar alls.
Den optimistiska synen på skolans digitalisering finns även inom forskningen. Universitetslektorn Catarina Player-Koro har i en forskningssammanställning undersökt
cirka 600 vetenskapliga artiklar som berör relationen mellan IT och lärande. Hon konstaterar att 95 procent av artiklarna grundar sig i en optimistisk syn på tekniken – endast fem procent av artiklarna tar sin utgångspunkt i själva lärandet. Teknik i skolan har blivit ett självändamål i sig.
Ett konkret förslag från Skolverkets nationella IT-strategi är att alla elever i grundskolans samtliga årskurser ska ha tillgång till ett personligt digitalt verktyg inom tre år, vilket de menar är viktigt för likvärdigheten. Men det bygger på en felaktig premiss om att elever från mindre bemedlade hem inte lär sig hantera och nyttja teknik i lika hög utsträckning som
elever från resursstarka hem.
En rapport om ungas medievanor från Statens medieråd visar att barn i lågutbildade
familjer äger fler tekniska prylar och har mer skärmtid jämfört med barn i välutbildade familjer. Medierådet konstaterar att en mängd analyser visar att högutbildade har en mer begränsande medieetik och att barnen således inte tillåts använda medier hur mycket som helst. Deras forskningschef beskriver det som att ”det är ett slags intellektuell kultur
som där går i arv”.
Det finns många skolor som i dag väljer bort elevdatorer av goda skäl. Om Skolverket får bestämma kommer de att behöva ge vika och tvingas hosta upp stora summor på att köpa in laptops till alla elever. Beräkningar visar att det kommer att kosta cirka 1,5 miljarder kronor. Årligen. Samtidigt visar OECD:s analyser att inte ett enda land som under de senaste tio åren har satsat stora summor på teknik i klassrummet har lyckats höja resultaten i något ämne. Faktum är att de elever som presterar bäst i Pisa-mätningarna är de som använder datorer minst. Det är hög tid att kasta ut datorerna från klassrummen.
Isak Skogstad
 
Etiketter: debatt, ikt, digitalt

Under kommande höst kommer alla musiklärare i landet att kunna delta i Make music matter 2017, ett projekt som syftar till att elever ska få möjligheter att utveckla dels förmågan att skapa musik utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt, dels utveckla sina kunskaper i och om digitala verktyg. Projektet är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, AMB, (Academy of Music & Business AB), SKL (Sveriges Kommuner och Landsting)
och musiktjänsten Soundtrap.

Syfte
Make music matter 2017 syftar till att de digitala verktygen ska få sin rättmätiga plats i
musikundervisningen, då stora delar av den musikproduktion som produceras i samhället
idag är digital. I den nationella ämnesutvärderingen i musik 2013 (NÄU13) framkommer
att musikskapande och användande av digitala verktyg är ett sällsynt förekommande inslag i musikundervisningen, detta trots att användandet av digital teknik varit inskrivet
i läroplanen sedan Lpo 94. I syftet i Lgr11:s kursplan i musik jämställs digitala verktyg
som verktyg med röst, musikinstrument samt musikaliska begrepp och symboler. Ämnesutvärderingen visar också att behovet av kompetensutveckling inom området är stort bland musiklärarna i landet. Skolverket har därför i samarbete med Linnéuniversitetet
tagit fram ett undervisningsstöd som beräknas ges ut under våren 2017.

Deltagarperspektivet
Med hjälp av digitala verktyg kan skolan ge alla elever förutsättningar att delta i meningsfullt musikskapande och musicerande, oberoende av förkunskaper, vilket har stor betydelse i ett ämne som är ett av de allra minsta i skolans timplan. Utifrån ett medborgerligt och demokratiskt perspektiv är det alla elevers rätt att få uttrycka sig, bli lyssnade på och deltaga i samhällets kulturliv. Med hjälp av de digitala verktygen blir det möjligt att utveckla gynnsamma lärmiljöer som eleverna upplever som autentiska och inspirerande, där eleverna både får möjligheter att pröva sina egna idéer och utveckla sin musikaliska kreativitet, se och höra samband och utveckla sin förståelse av musik som kommunikationsmedel och uttrycksmedel.

Entreprenörskap
”Make music matter 2017” handlar inte bara om att skapa musik med digitala verktyg
utan syftar också till att vara yrkesförberedande på så sätt, att eleverna ska få utveckla
entreprenörskap, något som också omnämns som en viktig kunskapskvalitet i läroplanens
första kapitel. I Kommentarmaterial till kursplanen i musik (sid 16) görs också denna
koppling mellan musikskapande och entreprenörskap: ”Musikskapande stimulerar elevernas  kreativitet samt vilja till att pröva egna idéer”. Detta förhållningssätt främjar entreprenörskap, vilket lyfts fram i de första delarna av den samlade läroplanen.”

Förutsättningar för projektet
I projektet Make music matter tas hänsyn till att elevers förutsättningar för att skapa
musik med digitala verktyg varierar, därför utgår projektet utifrån tre nivåer.
Nivå 1: Musikskapande med loopar
Nivå 2: Musikskapande med loopar och midi-inspelning
Nivå 3: Musikskapande med loopar och midi-inspelning samt inspelning med audio- för
akustiska och analoga instrument.

Information
Inom ramen för Make music matter 2017 läggs information och material ut på webbplattformen Musiklärarportalen.se - nätverket för musiklärare i Sverige”. Vidare kommer det att finnas ett diskussionsforum där musiklärare kommer att kunna diskutera sådant som berör projektet med andra musiklärare, men också med musiklärarutbildare och forskare i musikpedagogik. Skolverkets kommande undervisningsstöd i digitala
verktyg kommer också att användas som en värdefull kompetensbank. Skolorna
kommer också att kunna ladda upp sina musikproduktioner på Musiklärarportalen.
se
De skolor som deltar i projektet ”Make music matter 2017” får:
• Fri tillgång till educationkonton i musiktjänsten Soundtrap under hela projekttiden
• Exklusiva loopar och musikslingor framtagna av internationella kompositörer artister
som eleverna får möjlighet att skapa musik med.
• Publicering av skolornas musikskapande på webbplattformen Musiklärarportalen.se
• Kompetensutveckling i digitala verktyg (Soundtrap),
• Föreläsning om musikskapande och entreprenörskap av Andreas Carlsson, internationell
låtskrivare och skolentreprenör
• Lektionsförslag och bedömningsunderlag med utgångspunkt i Lgr 11

Soundtrap
Make music matter 2017” har valt att använda den svenska musiktjänsten Soundtrap.
Vidare finns en bakomliggande tanke med att deltagarna använder samma verktyg; verktyget finns i ”molnet”, vilket innebär att eleverna kan arbeta med sitt musikskapande både i skolan och i hemmet och det underlättar kollaborativt samarbete mellan eleverna/skolorna via den online-funktion som finns i programmet.
Soundtrap for Education är en plattform som tagits fram specifikt för undervisning och skolor. Den ger lärare åtkomst till en särskild panel där man kan sortera sina elever i grupper och skicka ut uppgifter. Allt eleverna gör blir sedan automatiskt tillgängligt för läraren, som kan gå in och se vad eleverna har gjort och lämna feedback direkt i projekten. Soundtrap Education är smidigt integrerat med Google Classroom, men det finns inget krav på att använda Classroom för att kunna använda Soundtrap/Göran Nikolausson

Etiketter: undervisning, digitalt, ikt, klassrum

”Det finns elever som ifrågasätter om man längre lär sig något i skolan, kanske lär man
sig bättre utanför skolan?” Detta är ett citat av Pelle Frantzich. Pelle var en av de föreläsarna som under temat ”Flipped classrom”lockade ett 70-tal musiklärare till Högskolan för Scen och Musik i Göteborg lördagen 7 mars 2015.
Övriga föreläsare, som alla är verksamma musiklärare, var Kristina Stenborg, Rickard Carlsson och Niklas Kleberg.

Samtliga föreläsare har anammat flipped classroom som arbetsmetod. Metoden kan kortfattat beskrivas som ett interaktivt sätt att få eleverna att fortsätta sitt lärande efter skoltid, på raster och på fritiden, där nätet är den huvudsakliga plattformen; genom att använda annat än ”lösblad och stenciler” som mobiltelefoner, surfplattor används verktyg som känns närmare elevernas vardag. Webbaserade
övningar och instruktionsfilmer, föreläsningar och redovisningar blir naturliga inslag i undervisningen.

Förmiddagen innehöll presentationer som på skilda sätt visade hur man kan arbeta med ”Flipped classroom”. Kristina Stenborg redogjorde för hur man kan använda sig av korta instruktionsfilmer filmade med iPads som laddas upp på skolans lärportal (ex. Fronter).
Rickard Carlsson visade hur man kan samla allt sitt musikläromedel på en egen blog där eleverna hittar sina uppgifter. Niklas Kleborg visade hur man kan bygga upp en interaktiv hemsida där även elevernas egna inspelningar kan publiceras (med lösenordsskydd). De tre arbetssätten visade på olika möjligheter att använda sig av digitala verktyg och blev till stor inspiration inför eftermiddagens praktiska
arbete med att producera egna instruktionsfilmer.

”Tidigare var eleverna en klump,nu är de individer”. Det är den sista föreläsaren Pelle Frantzich som yttrar dessa ord. ”Individer blir eleverna i den meningen att samtliga elever får ett konto i en webbaserad miljö.
Alla elever har en egen sida; ”Min sida”. Till sidan streamas låtar, där finns instruktionsfilmer och där redovisar eleverna sin stegvisa kunskapsutveckling. Pelle Frantzich, musiklärare på Fridaskolan i Göteborg, har nu gått över till att presentera den mer kommersiellt baserade lärplattformen Playalong. Pelle fortsätter lite provokativt med att påstå att ”som lärare slutar man att vara just lärare”; istället
träder man in i rollen som tutor, handledare, som lyssnare och recensent. I denna roll kommunicerar man med eleverna -- var som helst, på vilken tid på dygnet som helst”.

Playalong som lärplattform har funnits ett tiotal år. Initiativet till plattformen togs av kulturskolan i Stockholm för att hjälpa alla de eleverna som inte fick plats i instrumentalundervisningen höstterminen 2002, en köåtgärd helt enkelt. Nu är 44 kulturskolor och det finns ca 30000 prenumererande personer
med i konceptet. Inget hindrar att en grundskola är med. Kostnaden är ungefär 5:-/elev och termin. Även privatpersoner kan prenumerera på lektioner. Pelle Frantzich berättar att medelprenumeranten hos Playalong heter Bosse, är 52 år och spelar gitarr (!). ”Våra elever lever på nätet, vi lärare är gäster...
”

Efter lunch får deltagarna i nätverksdagen ägna sig åt praktiska övningar. I smågrupper spelas korta instruktionsfilmer för instrumentspel in på mobiltelefoner och surfplattor. Dessa filmer publiceras med en häpnadsväckande omedelbarhet på YouTube och i storgrupp tittar vi gemensamt på samtliga
gruppers ”prestation”.

www.playalong.se
http://musikrumrickard.blogspot.se/
https://musiksmedjan.wordpress.com

Etiketter: fortbildning, nätverk, ikt

I dag använder flertalet av befolkningen webben och den digitala tekniken skapar goda förutsättningar för att fler skall kunna utveckla kunskap, oavsett var man befinner sig eller vad klockan visar. Ändå ligger Sverige efter när det gäller att använda nätet för utbildning. En anledning kan vara att Sverige i stort sett saknar didaktiska utbildningar för E-Learning. För att kunna leverera bra utbildningar via nätet krävs speciell kunskap av de som skall bedriva utbildningen.

Aldrig förr har behovet av fortbildning varit större, samtidigt som det i en arbetsfylld vardag kan vara svårt, att hitta utrymme för fortbildning. Där kan digitala utbildnings-versioner vara en del av lösningen, eftersom denna utbildningsform är kostnadseffektiv och passar många.
Som ett steg i den utvecklingen har det nyligen bildatsen ny utbildningsplattform Net Education Academy AB som vänder sig till både privatpersoner, företag och organisationer.

Kan man då lära sig musik samt musikrelaterade ämnen via nätbaserade utbildningar? Ja, i många länder finns det hundratals sådana kurser, som har bedrivits framgångsrikt de senaste 10 åren.
NEA är ett nytt företag som bedriver nätbaserade utbildningar. Även om företag är nystartat, så har man kunskaper och erfarenheter från hela musik- och mediabranschen. Nätskolans handledare och ledning är professionellt yrkesverksamma inom sina respektive ämnesområden. Personalen har även erfarenheter från undervisning på gymnasieskolor, KY-utbildningar samt Universitet och Högskolor. Vidare har skolans rektor flera år arbetat med att utveckla nätbaserade utbildningar vid Göteborgs Universitet.

Tekniskt genomförs utbildningarna via en utbildningsportal, skolan har även en egen nät Tv-kanal varifrån man sänder föreläsningar. Kurserna sträcker sig över 8-12 veckor. Man arbetar med små grupper med 10-12 deltagare per kurs, där en handledare leder varje kurs. Ämnesgenomgångar och instruktioner genomförs via textfiler, video-instruktioner, ljudfiler, Powerpoint eller streamade föreläsningar. I vissa kurser går en mentor in och ger extra feedback.

Vissa utbildningar är helt nätbaserade, andra kurser är Blended Learning. Fysiska träffar blandas i denna utbildningsform med nät-baserad utbildning. Arbetet bedrivs i huvudsak i team där deltagarna förväntas vara aktiv och bidra med konstruktiv feedback på andras resultat. Handledare och mentorer, hjälper deltagarna att utmana sig själva och att hitta egna lösningar på problemen. Via skolans läroplattform får deltagarna instruktioner, hämtar sina arbetsuppgifter, övningsuppgifter mm. och dit skickar man sina svar och kommunicera med sina handledare och sina kurskamrater. NEA anser att med ett längre kursupplägg än vid intensivkurser, skapas bättre förutsättningar för att integrera fortbildningen i det vardagliga arbetet.

Nätskolan arbetar med allt från rådgivning, projektledning och det pedagogiska upplägget i både små och stora utbildningar.
De anser sig ha tillgång till alla de programvaror, tänkesätt och tekniker som behövs för att matcha deltagarnas behov under en utbildning. De har även möjlighet att skräddarsy innehållet i utbildningar utifrån kundens behov.

Etiketter: fortbildning, ikt, reportage
http://edit.hemsida24.se/Page/Edit/homepageid/98695?p=192#


När Musikläraren kommer in i musiksalen på Varlaskolan i Kungsbacka sitter redan ett trettiotal musiklärare och småpratar. Musiksalen, som är rikt utrustad med instrument, känns ljus och välkomnande. Det är Kungsbacka kommun som bjudit in till kompetensutvecklingsdag för sina lärare. Kommunen gör i enlighet med den nya läroplanen och kursplanen en rejäl satsning på samtliga lärares IT-utveckling.



Efter introduktion av en av musiklärarna på skolan, Erik Hamresand, tar Mats Nermark till orda. Mats, som började med musikteknik redan på 80-talet, är musiklärare i botten och berättar inledningsvis hur han, då han meddelade sin pianolärare på Musikhögskolan att han köpt en synt, portades tillsvidare från pianoundervisningen! “Det var ett svek mot idealet”, sa läraren. Mats Nermark hamnade tidigt i musikbranschen och arbetar numera som filmmusikkompositör. Som musikskapare har han till sin ovärderliga hjälp, just det som är innehållet i denna kompetensutvecklingsdag, sequencers och allehanda andra digitala moduler. Efter en allmän introduktion om de digitala verktygens utveckling lämnar Mats över till Erik Hamresand.

Erik visar inledningsvis snabbt och rappt hur man genom drag-and-drop-teknik spelar in en trumloop, som kvantiseras. På denna lopp läggs instrument efter instrument. Allt går väldigt smidigt och problemfritt och strax har Erik åstadkommit en “enkel skolblues”.

Under det att Erik arbetar vid midikeyboardet och datorsequencern berättar han att det i Kungsbacka finns 100 lärare och 5000 elever. Alla lärare har genom kommunens försorg, fått en dator och tillgång till sequencerprogrammet Studio One. Tillverkaren av programmet är PreSonus. Det finns en gratisversion, Studio One Free, på nätet. Till programmet finns instruktionsfilmer på Youtube samt livecasts och webcasts som sänds regelbundet. Eleverna har alltså möjlighet att parallellt med undervisningen delta i undervisning på nätet. Deras prestationer imponerar, enligt Erik. “Så lite jobb för så mycket resultat”, som någon elev sa, är kännetecknande för innehållet och metoden: dra och släpp.

Deltagarna som hittills intresserade lyssnat och antecknat börjar nu vakna till livs. En musiklärare frågar lite ironiskt efter det att Erik med elgitarren i hand spelat in ett spår med sin egen röst: Hur är det med autotunefunktionen? Jo, då. Den finns i sequencern varpå Erik justerar det inspelade spåret. Mats Nermark som elegant under hela workshopen kompletterat Erik berättar att man kan ladda in soundsets och loopsamlingar till sequencern.

Efter ytterligare några tillämpningsexempel ges deltagarna möjlighet att själva använda sig av sequencerprogrammet i ett näraliggande grupprum, där ett tiotal midikeyboards och datorer finns till hands för spontana “kompetensutvecklingsdagskompositioner”.

Etiketter: reportage, fortbildning, ikt

Snabbsök Musikläraren

Senaste

Lämna tips till Musikläraren