Revidering av kursplanen i musik

Utgångspunkter inför revidering av kursplanen i musik

Utgångspunkt för utformningen av kursplaneförslaget i musik har utgjorts av Skolverkets nationella utvärdering, NU-03 samt resultat från andra rapporter och studier1718. De senare styrker till viss del de resultat som lyfts fram i den nationella utvärderingen men ger framförallt en kompletterande bild av dem. Musikämnet har i NU 03 analyserats utifrån de fyra aktivitetsformerna musicerande, musikskapande, musiklyssnande och musikkunnande. Det som framträder är att musikskapandet fortfarande är eftersatt i undervisningen, trots att detta är ett moment som framhålls i kursplanen från 2000. I utvärderingen framgår även att lärarna uppfattar ämnet mer som ett redskap för personlig och social utveckling än som ett kunskapsämne. De hinder för måluppfyllelse som lyfts fram är bland annat hur betygskriterierna formulerats, deras relevans och ambitionsnivå.

Likheter och skillnader jämfört med nuvarande kursplan
Kursplaneförslaget i musik skiljer sig inte från nuvarande kursplan vad gäller inriktning. I nuvarande kursplan finns dock rika beskrivningar av musik som medel för att nå andra mål, vilket inte återfinns i förslaget som enligt uppdraget konsekvent lyfter fram kunskaper i ämnet. Förslaget lyfter fram musik som uttrycksform och kommunikationsmedel och tar här sin utgångspunkt i elevernas egna musikaliska värld, vilken successivt ska breddas och fördjupas till att även omfatta för dem främmande musikformer och genrer.

Musikens historiska kunskapstraditioner och ämnets anknytning till ett aktuellt och dynamiskt musik- och kulturliv, dess starka förankring i barn- och ungdomskulturen samt musikens personlighetsutvecklande kraft utgör fortfarande motiv för ämnet. Därmed är kursplanen starkt relaterad till den tid av mångfald där dagens elever befinner sig.

Vid revideringen av kursplanen år 2000 gjordes en förskjutning av ämnets kärna mot det mer praktiska musicerandet och musikskapandet. När ett centralt innehåll nu definieras tydliggörs denna inriktning som innebär att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att få utveckla ett hantverksmässigt kunnande i musik. Ett framgångsrikt lärande i området bygger på kontinuerlig repetition och övning, varför musicerande på sång och instrument introduceras redan i de yngre årskurserna. Förslaget bygger därmed inte i huvudsak på en lineär progression med avseende på innehåll utan snarare på en successivt ökad svårighetsgrad med samma innehåll.

Sammanfattning av remissynpunkter.
Det har inkommit få synpunkter på remissförslaget för musikämnet. Det som framkommer i yttrandena är att man ställer sig positiv till att förslaget stärker musikämnets roll och behov av utbildade lärare. Förslaget anses ha en tydlig struktur, vara förtjänstfullt skrivet samt klarar av balansen mellan att ge tydliga instruktioner och ändå ge pedagogisk frihet.
Det råder en samstämmighet kring att kursplanen har ett rikt och omfattande innehåll med hög ambitionsnivå framförallt i årskurserna 4-6. I detta sammanhang betonas problematiken med de förutsättningar som ofta erbjuds där stora elevgrupper, undermålig utrustning och bristande lärarkompetens är en realitet.

Övriga synpunkter som lyfts fram av endast enstaka remissinstanser har bland annat varit en reservation för att ett starkt intellektuellt analytiskt moment lyfts in i de lägre årskurserna, att risken med höga ljudnivåer borde tydliggöras i det centrala innehållet, så även att jojk borde finnas med som exempel på vokala former av sång samt att naturen som inspirationskälla borde vara framskriven. Vidare anser flera remissinstanser att genusperspektivet bättre bör lyftas fram utifrån ett bredare kulturellt perspektiv.

Vad gäller kunskapskraven efterlyser man tydligare kvalitativa beskrivningar. Kritik riktas även mot en allt för hög nivå på kunskapskraven för de högsta betygsstegen. Konkreta förslag på justeringar har beaktats och resulterat i att ett antal moment i det centrala innehållet flyttats från lägre årskurser till de högre.

Vidare har ett försök till tydligare skrivningar gjorts för att visa hur omfattande de olika momenten kan vara. Att sänka ambitionsnivån utifrån argument som brist på resurser och utbildade lärare har inte ansetts ligga i Skolverkets uppdrag. Analysen av kravnivåerna i relation till nuvarande kursplan visar inte heller på en nivåhöjning. I ljuset av att redan nuvarande betygskriterier anses vara svåra att nå inom ramen för musikämnet har dock kravnivåerna till viss del justerats något.