Vad händer i musiken?

2011-03-19 « Tillbaka

Musikläraren nr 1 2011 uppmanade Olle Zandén musiklärare att initiera, ta del av och delta i musik- didaktiska samtal. Om inte, riskerar musiken att försvinna från ungdomskolan som ämne! Att språk- liggöra och vetenskapliggöra ämnet är ett sätt att legitimera ämnet. Denna på sätt och vis välkomna akademisering har pågått sedan 2001 i och med den förnyade lärarutbildningen, en utbildning som innebar nedskärningar av ämneskunskaper och ämnesfärdigheter till förmån för mer en teoretiskt orienterad undervisning. I den nya och"hållbara lärarutbildningen",som får sin början hösten2011,har tiden för ämnets teoretiska studier ytterligare skurits ned.

Omfattning av studierna vid Göteborgs universitet:

Ettämneslärare

Musik - tre terminer
Musikfördjupning - tre terminer
Examensarbete - en termin ( två om vardera 15 hp)
Utbildningsvet. kärna - två terminer
VFU (praktik) - en termin

Tvåämneslärare mot gymnasieskolan

Musik -tre terminer
Annat ämne -tre terminer
Examensarbete - en termin ( två om vardera 15 hp)
Utbildningsvet. kärna - två terminer
VFU (praktik)- en termin

Treämneslärare mot grundskolan år 7-9

Musik - två terminer
Annat ämne - en och en halv termin
Annat ämne - en och en halv termin
Examensarbete - en termin ( två om vardera 15 hp)
Utbildningsvet. kärna - två terminer
VFU (praktik) - en termin

(Hur utbildningen mot grundskolans år 1 – 6 skall organiseras är i skrivande stund oklart. Att ämnesutbildningen i musik är av ringa omfattning står dock klart, knappast mer än en termins studier. )

Lärarutbildningen har gradvis integrerats i universitetsväsendet. För de praktisk-estetis- ka ämnena har det inneburit påtagliga förändringar: i undervisningens innehåll och utform- ning, i lärarkåren, i synen på ämnet, ja, t.o.m. i sammansättning av de studerande som söker till utbildningarna. Ska förändringarna ses som ett steg mot de praktisk-estetiska ämnenas utarmning eller är det en nödvändig förändring i en tid med nya krav?

Denna fråga belystes under en konferens hösten 2010, arrangerad av Institutionen för ut- bildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner (UTEP) vid Stockholms universitet.

Är akademiseringen av godo eller av ondo?

I konferenssammanfattningen, skriven av Ann S Pihlgren, UTEP, Stockholms universitet, besvarar en av deltagarna Kajsa Borg, lektor vid Umeå universitet i slöjddidaktik, frågan om akademiseringen lett till ökad professionalism i läraryrket med "ett tveksamt ja vad gäller läraryrket men med ett nej vad gäller ämnesutbildningen i slöjd". Hon fortsätter: "Akade-miseringen och decentraliseringen av utbildningen har inneburit en rad nackdelar för de praktisk-estetiska ämnena. Stoffet inom lärarutbildningen har förskjutits från att vara inriktat på ämnesfärdigheter och hur dessa ska förmedlas till att bli verbalt och text- producerande.

De tidigare lärarutbildarnas yrkeskunnande har ersatts med kompetenser i allehanda ämnesområden, de stude- rande rekryteras från andra grupper, ofta utan kunnande i ämnets hantverk och ofta med ämnet som ett kompletteringsval till sitt huvudämne. Antalet studieplatser och utbildningens utseende har också förändrats genom det lokala inflytandet, vilket i sig inneburit en brist på utbildade lärare". Borg fortsätter: "Akademiseringen har inneburit fördelar för de praktisk-estetiska ämnena genom att dessa fått en veten- skaplig legitimering med en vitalisering av samtalen om ämnena som kan motverka dogmatism. Genom de avhandlingar och vetenskapliga texter som under senare år producerats har ämnenas komplexitet och värde kunnat lyftas fram". Men är det då så att ämnena i sig själva utarmas? Att lärar- utbildarna undervisar om ämnena i stället för i ämnena? Är det priset vi får betala för harmoniseringen mellan praktik och veten- skap?

Intresset för de praktisk-estetiska ämnena från statsmakternas och beslutsfattarnas sida är svalt. Karin Borg påstår att "före- komsten av ämnena i statliga utredningar är obefintlig. Möjligen kommenterar ut- redningstexterna att "de estetiska ämnena går vi inte in på i denna utredning".

En av konferensdeltagarna Kent Hägglund, lektor i dramadidaktik vid Stockholms universitet, menar, liksom Olle Zandén, att det finns en risk att de estetiska verksamheterna försvinner som obligatorium. "Vi som företräder dem lyckas inte förmedla deras värde på ett sätt som ger genklang i debatten eller i de politiska besluten. De praktisk-estetiska ämnenas företrädare måste hitta ett språk för att förklara sin verksamhets värde och betydelse för skolledare, kollegor i andra ämnen, elever, för- äldrar, politiker, journalister, VFU-studen- ter, folk man möter och inte minst – för sig själva!" Hägglund brukar uppmana sina lärarstuderande att fundera igenom vad de ska säga till tjejen eller killen på festen, för att göra intryck och imponera. Kanske kan det vara en start att gå tillbaka till ursprungsbetydelsen av begreppet estetisk, nämligen grekiskans aisthèsia – vaken för förnimmelse. Dess motsats, anaesthèsia, okänslighet, används som ett begrepp för läkares bedövningskonst i samband med operationer (!).

Vad är lärarutbildningens essens?

Lars Lindström förtydligar detta enligt konferenssammanfattningen genom att belysa frågan som tre kunskapsformer. Episteme står för en vetenskaplig kunskapsform med forskning och strävan efter validitet och saklighet. En helt annan kunskapsform är Techne, som representerar den estetisk- praktiska kunskapen, med en personlig prägel och gestaltning och med process och produkt i fokus. Mellan dessa kunskapsformer placerar Lindström Fronesis, en professionskunskap som kännetecknas av förståelse för och hänsynstagande till kontexten, en professionell hållning med dokumentation som metod.

Det finns, menar Lindström, ett behov av att tydliggöra en speciell ämnesrelaterad utbildningsve- tenskap, som betonar att det är en skillnad mellan skolämnet (Techne) och den vetenskapliga disciplinen (Episteme). En lärare måste främst kunna presentera centrala begrepp, principer och perspektiv på ett sätt som gör att eleverna förstår. Här är vetenskapliga teorier till viss hjälp, men lä- raren måste också ha en kompetens utöver dessa teorier, en kompetens som bygger på beprövad erfarenhet av komplexa och varierande situationer.

Vilken framtid går de praktisk-estetiska ämnena till mötes?
Konferensdeltagarna verkade vara eniga i att "de praktisk-estetiska ämnena behöver ett språk, som kan förstås av andra och akademiseringen är en väg till detta. De behöver en ämnesdidaktik, där praktisk- estetiska inslag kan vara en del, liksom de akademiska verktygen är en del."

Frågan är om de ämnesfärdigheter som "blottläggs" vid antagningsproven till utbildningen och som skall utvecklas och fördjupas under utbildningen är tillräckliga och kan legitimera såväl lärare som ämne i ungdomskolan?

Räcker två terminers studier i musik för att verka som lärare i grundskolans år 7-9?

Källa: Anna S Pihlgren, UTEP, konferenssammanfattning.

Etiketter: utbildning konferens

Snabbsök

läroplan timplan stipendium musiklyssning lön halvklass lågstadiet implementering forskning undervisning, kör kulturrådet musikhögskola kursplan isme musikhistoria konferens klassrum betyg musikläraren ikt estetisk verksamhet noter debatt sång gymnasiet läromedel möt musiklärare krönika recension undervisning reportage tips internationellt fortbildning arbetsmiljö nätverk utbildning kulturskola digitalt politik projekt make music matter rapport upphovsrätt musikaffär sångbok upprop estetkongress avtal rytmik logonom anpassad grundskola skolinspektionen musikens dag förstelärare intervju lgr 22

MR - Musiklärarnas Riksförening

Vad händer i musiken?

Snabbsök

Senaste