Rektorn inte med på noterna

Granskning av musik-

undervisningen vid 35 grundskolor
Pressmeddelande från Skolinspektionen 22/3 2011

Läs hela rapporten;
 

Musikämnet är populärt hos elever och har en viktig roll att fylla i deras kreativa utveckling och lärande. Men många skolor prioriterar inte ämnet. Det leder till att kvaliteten sjunker och att elever inte får den undervisning de har rätt till. Musikämnets stora möjligheter kommer inte heller till uttryck som det skulle kunna göra. Rektorerna behöver ta ett större ansvar för att eleverna får en god musikundervisning och att musikämnet utvecklas. Det visar Skolinspektionens kvalitetsgranskning av musik i grundskolan.
 

– Kreativitet och skapande är A och O i musikundervisningen. Tyvärr får många elever inte chansen att uttrycka det. Musikämnet har ofta en oklar roll på skolan och många rektorer får sin bild av ämnet vid framträdanden på lucia och vid skolavslutningen, säger Håkan Sandström, undervisningsråd Skolinspektionen.

Musikundervisningen skiftar i kvalitet mellan klasser och mellan skolor. Dålig organisation och kontakt skolor emellan samt brist på tid, utbildade musiklärare och rätt utrustning gör att undervisningens kvalitet också försämras. Skolan följer inte heller upp elevernas kunskaper i musik på ett tillfredsställande sätt. Om skolan inte ger eleverna den musikundervisning de har rätt till får andra faktorer stor betydelse för hur eleverna lyckas i ämnet. Som exempelvis möjligheten att fritidsmusicera, föräldrars inställning till ämnet och socioekonomiska faktorer som föräldrars utbildningsnivå. Skolan måste därför bli bättre på att prioritera musikämnet.
 

- Skolan tar sällan upp musik i pedagogiska sammanhang. Som musiklärare är man ofta ensam på skolan och därför finns ett stort behov att få utbyta erfarenheter med kollegor på andra skolor. En bra organisation är nödvändig för att kunna hålla en musikundervisning med god kvalitet, säger Håkan Sandström.
 

Skolinspektionen påpekar även i sin rapport att musikämnet har många kunskapsdimensioner och beröringspunkter till andra kunskapsområden, vilket också framgår i läroplan och kursplan. Unga visar ofta ett stort intresse för musik och ny teknik, något som ger ämnet unika fördelar. Därför är det viktigt att skolan på allvar tar tillvara de möjligheter som finns i musikundervisningen.

De slutsatser av granskningen som Skolinspektionen lyfter fram är i första hand:

Stora variationer i kvalitet
Det finns stora variationer i vilka förutsättningar de granskade skolorna ger eleverna att nå målen i musikämnet. Elevernas möjlighet att musicera skiljer sig stort. Musikskapande får de sällan en chans att utöva. Brist på tillgång till utbildade musiklärare, lokaler och utrustning är andra faktorer som påverkar kvaliteten negativt.

Bristande organisation, samverkan och planering
Ämnets karaktär och begränsade utrymme i timplanen ställer stora krav på hur undervisningen organiseras och genomförs för att eleverna ska kunna nå målen. Granskningen visar samtidigt att musikundervisningen inte organiseras och genomförs på ett sådant sätt att elevernas kunskapsutveckling gynnas på ett bra sätt. En genomgående svårighet är att skolorna inte samverkar kring musikämnet. Det leder till problem bland annat med hur tiden för ämnet disponeras och hur målen i kursplanen följs. Bristande organisation, samverkan och pedagogisk planering av musikämnet gör att eleverna får sämre förutsättningar att lyckas.
Musiklärarna behöver få diskutera arbetssätt och metoder

Musiklärarna har varierande förmåga att planera och anpassa musikundervisningen utifrån elevernas olika behov och förutsättningar. Musikläraren är oftast ensam på skolan, samtidigt som ämnet sällan diskuteras kollegor emellan. Ofta överlåts utvecklingen och ansvaret för ämnet till den enskilde musikläraren.

Rektorerna behöver ta ansvar för undervisningen
Kvaliteten i undervisningen och elevernas resultat i utvärderas inte i någon större utsträckning. Rektorerna besöker sällan musiklektioner. Många rektorer verkar få sin bild av musikundervisningen från framföranden vid olika högtider. Där har musiken en given plats och hög status, medan ämnet ofta inte uppmärksammas under resten av läsåret. Rektorerna behöver ta ett tydligare ansvar för att ämnet ingår i skolans pedagogiska sammanhang och utvärderas, som ett led i utvecklingen av ämnet.
 

Goda exempel
Trots de brister som Skolinspektionen funnit i sin granskning finns det såväl på skol- och lärarnivå exempel på hur skolorna arbetar för att ge eleverna en kreativ och meningsfull undervisning med god kvalitet i musik. Nedan följer två exempel.

Kombination av musik och matematik. Elever fick lära sig tabeller med stöd av sång som sedan resulterade i en uppsättning av en siffermusikal.Skapande och musicerande enskilt och i grupp vilket gjorde att elever vågade ta ut svängarna och vara kreativa.
 

Skolinspektionens granskning

I syfte att förbättra kvalitén på musik-undervisningen i grundskolan har Skolinspektionen granskat ämnet i 35 grund-skolor.Granskningens resultat är inte generella för alla grundskolor i landet, men ger exempel på brister och vad skolor generellt kan göra för att förbättra musikundervisningen.En röd tråd i kvalitetsgranskningen har varit att undersöka huruvida skolorna har en sammanhållen och god musikundervisning från årskurs 1 till 9.

Skolinspektionens granskning omfattar 35 grundskolor, varav två friskolor, i 20 kommuner: Båstad, Falköping, Gävle, Göteborg, Jönköping, Kristianstad, Linköping, Nyköping, Ronneby, Stenungssund, Stockholm, Ulricehamn, Umeå, Uppsala, Varberg, Värmdö, Västervik, Växjö, Östersund och Östhammar.Granskningen grundas på dokumentstudier, observationer och intervjuer med rektorer, lärare och elever.

Etiketter: skolinspektionen