För mycket skadligt musicerande

I en omfattande yrkesmedicinskstudie, '''Musiker – Riskfaktorer för värk i rörelseorganen, öronsus (tinnitus) och hörselnedsättning, en kohortundersökning", Institutionen för yrkes- och miljömedicin, Göteborg, redovisas att musiker och musiklärare med stråkinstrument löper fyra gånger större risk att få skador än de som har piano som huvudinstrument. För att komma till rätta med problem måste innehållet i musikutbildningarna revideras och kompletterande kompetensutveckling initieras.

I undersökningen, som inbegriper studenter som mellan 1985 och 1995 var inskrivna vid Musikhögskolan i Göteborg, redogörs för hur ofta musiklärare och musiker skadas i rörelseorganen och hur vanligt det är att de drabbas av hörselnedsättning och tinnitus. Skillnader i skadefrekvens beroende på musiklärarens/musikerns huvudinstrument samt vilka samband det finns mellan antal speltimmar per vecka och insjuknande i tinnitus, hörselnedsättning eller värk i rörelseorganen lyfts också fram i undersökningen.
 

Denna har gått till så att de tidigare musiklärar- och musikerstudenterna fått redogöra för hur många timmar per vecka de spelade vid frågetillfället och hur förhållandena var för 1,5,10 respektive 15 år sedan. Uppgifter om när studenterna först upplevde sina besvär och när den första spellektionen inträffade är också data som framgår i resultaten. Medelvärdet för samtliga deltagare vad gäller den första egna spellektionen var att den inträffade vid åtta års ålder. Undersökningen fokuserar enbart på de förhållanden som rådde före det att personerna blev sjuka.
 

Sextioåtta procent av totalt 655 studenter, som genomgick sina musikstudier 1985-1995, har deltagit i studien. Studien ger vid handen att ca fyrtio procent av de tillfrågade hade hörselbesvär.

Drygt hälften så många, dvs omkring 130 studenter har drabbats av tinnitus! Risken att få problem med hörseln stod inte helt oväntat i stark relation till antalet speltimmar per vecka. Detta förhållande visade sig också för besvär i handleder och armbåge/underarm. Risken att drabbas visade sig vara två och en halv gång så stor för dem som hade en speltid före insjuknandet som översteg 20 timmar i veckan.
 

När det gäller besvär i leder och muskler var musiklärare- och musiker med violin och viola värst drabbade. Var sjätte av dessa menade att de mer eller mindre stoppats i sitt musikutövande på grund av nackbesvär. Andelen som hade besvär i underarm och armbåge var lika stor. Nästan var sjunde person i undersökningen har varit sjukskriven på grund av muskelbesvär.
 

Det är alldeles tydligt att något är galet. Vad måste då göras? Rapporten pekar på flera önskvärda åtgärder. De drabbade måste överlag "utsättas" för en minskad ljudexponering. Likaså måste musiker och musiklärare i åtminstone övningssituationen själv kunna reglera ljudnivån. Det finns idag elektronisk utrustning, som kan tillgodose detta behov. Regelbundna screeningundersökningar måste också komma tillstånd.
 

Detta sker i viss utsträckning idag vid Musikhögskolan i Göteborg. Läkare och instrumentalpedagog gör tillsammans med studenten en analys av studentens studiesituation. Men då gäller det redan drabbade personer!

För lite utbildning?
 

I musikerutbildningarna vid musikhögskolan utgör ergonomidelen en poäng, dvs en veckas studier. I musiklärarutbildningen ingår undervisning i ergonomi i kursen Kropp och kommunikation i lika stor(!) omfattning. Att hörsel- och övningsteknikfrågor är viktiga framkommer tydligt när musikläraren samtalar med studierektor Anna-Maria Koziomtzis.
- Under sex veckor tränar vi en lektion tillsammans. Jag ger studenterna grunderna. De får en ca sex minuter lång övning att göra dagligen.
 

I utbildningen ingår litteraturstudier och en föreläsningsserie. Alla studenter får också träffa en hörselkonsulent enskilt. Studenterna uppmanas att träna vidare på egen hand och att söka någon av de fristående kurserna på temat ergonomi. Hundra studenter läste förra terminen kursen Maximal Musik i Människan.
- Men räcker dessa insatser för ett gott liv med god musik?
- Nej. Tyvärr gör det inte det. Musikutbildningen måste utöka dessa delar samt erbjuda musiker och musiklärare återkommande utbildning inom hörsel och ergonomi.
 

I samarbete med Arbetslivsinstitut Väst planeras nu för en kompetensutvecklingskonferens vid Musikhögskolan i Göteborg i november 2004. De tre första dagarna i v 45 ägnas åt hörsel, ergonomi och arbetsmiljö. Temat för konferensen är: Med Musik - Ett Helt Liv. Och det är vad det handlar om. Att kunna leva som musiker och musiklärare med musik - ett helt liv.