Med fokus på framtiden

Med ett andetag lyfter han armarna. Fler än 60 ungdomar har ögonen riktade mot dirigenten, Tobias Andersson. Man kan nästan ta på koncentrationen och tystnaden innan det första ackordet klingar i Schuberts ofullbordade, den 8:e symfonin. Musiken böljar fram – dynamiskt, stundtals smeksamt i det vackra temat. Musiken är vacker, men vackra är också alla de ungdomar som sitter där så totalt fokuserade på det de gör. Tobias vill att de ska känna musiken inom sig, vara där med kropp och själ, och det är tydligt att flertalet i orkestern känner något för det de spelar. Jag befinner mig på slutkonserten för alla de ungdomar som valt att gå kursen för symfoniorkester på Katrinebergs folkhögskola i Vessigebro. Måtte Musik I Halland genomföra kursen fler gånger, för jag undrar om de verkligen skulle ha råd att undvara all den kraft som väller fram genom alla dessa stråkare, blåsare, slagverkare etc.

  Det finns gott om forskning som berättar om sambandet mellan att lära sig spela ett instrument och utvecklandet av koncentration. Resultaten ger vi handen att de barn som tidigt lär sig att spela ett instrument också har lättare för att koncentrera sig vid annan form av inlärning. Det finns alltså en indirekt nytta av att lära sig spela. Musikforskaren Cecilia Wallerstedt påpekar ändå i en artikel av Maria Nöjd(”Ny forskning om musik och lärande” http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2010/01/13/ny-forskning-musik-larande, 120819) att musiken inte till största delen får vara hjälpgumma till andra ämnen. Hon menar att det finns ett allmänt ställningstagande att musik är något man har talang för eller inte. Har man inte talang så är det inte så mycket att göra något åt det och då måste musikundervisningen i alla fall vara rolig....

”  –Har man den uppfattningen så kan man lägga bort allt lärande. Men vi menar att estetik är något man lär sig. Man lär sig att sjunga och att använda det estetiska kunnandet så att det fungerar i ett kulturellt sammanhang.”

  Vi som jobbar med musik vet intuitivt att hon har rätt, men att få en hel befolkning eller alla beslutsfattare att förstå detta är något annat. I många kulturskolor har man slagits i flera år för att få tillräcklig tilldelning av ekonomiska medel. Kulturskolan har ibland fått stämpeln på sig att stå för den ”tråkiga” utlärningen av musik – med noter, orkesterinstrument etc. Inget kan vara mer felaktigt! Tack, kulturskolan för att ni orkar fortsätta kämpa för det ni tror på – nämligen musiken som en alldeles egen disciplin.

  I mitten av sommarlovet blev jag uppringd av Sveriges Radio. De ville veta vad MR anser om de konkurrerande privata alternativen till den kommunala kulturskolan. Tyvärr blev jag lite ställd mot väggen. Jag kunde inte säga mer än vad jag hört enligt hörsägen, nämligen att de privata musikskolorna ibland eller oftast saknar utbildade lärare och ofta satsar mest på de traditionella pop- och rockinstrumenten. Jag pläderade därför ivrigt för orkesterinstrumentens bevarande och för utbildade lärare. Jag skrapar nu ändå ödmjukt med foten och undrar hur det ser ut ute i våra olika kommuner. Finns det gott om konkurrerande verksamhet, hur bedrivs den och vill vi att den ska finnas?

  SMOK (Sveriges Musik- och kulturskoleråd) startade år 2003 en undersökning som gällde funktionshindrades möjligheter att lära sig spela i kommunala kulturskolan. Man kunde se av undersökningarna att många lärare tyckte att de saknade kunskap för en sådan undervisning och att det i vissa fall krävdes anpassade instrument, material etc. Det här är ett arbete som fortfarande pågår och jag tycker det är viktigt att medvetandegöra fler musiklärare för att ge alla barn möjligheter att spela.

  Det har poängterats mer än en gång i olika sammanhang att musik är viktigt för individers identitet, men att yttre omständigheter påverkar hur vi ser på musiken eller har möjligheter att utöva den. Det kan vara förutfattade meningar, handikapp, musicerande inom den egna familjen eller tillgång på instrument, för att nämna några exempel. Läs gärna Joakim Hellgrens forskningsstudie (Musikpedagogik, Luleå tekniska universitet) där han menar att: ”…skolan har en viktig uppgift att tillhandahålla fysiska såväl som mentala redskap. Musikundervisning i skolan bör utgå från att alla besitter någon slags musikalisk förmåga som kan växa i samspel med andra”.

  Så låt mig därför återvända till Katrinebergs orkesterläger. Jag önskar så innerligt att alla barn och ungdomar ska få chansen att hitta den där mättade känslan av koncentration. Snälla Musik i Halland – gör allt vad ni kan för att behålla denna viktiga verksamhet.  För när det sista vibrerande stråket når mina öron är jag rörd och full av hopp inför framtiden. Krönika av Kristina Stenborg