Nätverk: Bedömningsstöd

Lördagen 5 oktober 2015 samlades 85 musiklärare på Högskolan för Scen och Musik i Göteborg för att ta del av och diskutera bedömningsstöd i musik för årskurs 6 och 9. Workshopledare var Olle Zandén och Susanna Leijonhuvud. Olle är lektor i musikpedagogik i Växjö och Susanna är fil.lic. och doktorand i musikvetenskap vid Musikhögskolan i Örebro.

Dagordningen för den trettiofemte nätverksdagen presenterades av Torbjörn Agerberg:
• Information om bedömningsstöd i musik.
• Arbete i grupp med exempel från bedömningsstöden
• Utbyte av erfarenheter från grupparbetet
• Presentation av musikpedagogisk forskning med direkt anknytning till de aspekter som presenteras i bedömningsstöden

Musikläraren konstaterar att det nu finns ett multimodalt bedömningsmaterial som kombinerar skriven text med video- och ljudinspelningar av musicerande elever. Materialet har tagits fram i samverkan med ett antal referensgrupper bestående av musiklärare från hela landet. Materialet innehåller autentiska inspelningar av musicerande elever och visar musicerandets komplexa ljudliga verklighet och inte bara de aspekter som kursplanens kunskapskrav fångar. Bedömningsstödet antas säkerställa en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning.

Inledningsvis redogör Olle och Susanna för processen att ta fram bedömningsstödet och de betonar att de hade uppdraget från Skolverket att ta fram ett material som de sedan har ”sålt”. Det betyder att ”varan” som köpts av Skolverket nu kan göras om efter behag. “Jag vet inte hur det kommer att se ut i slutändan”, säger Susanna uppgivet. Bedömningsstödet för årskurs 9 finns på Skolverkets hemsida medan det för årskurs 6 ännu saknas i skrivande stund (131115).

På förekommen anledning frågar en av deltagarna: ”Skall vi då inte få bestämma någonting alls själva, som professionella yrkesmän?

Olle svarar att frågan är relevant men att bedömningsstödets syfte är att hjälpa lärare att bli mer självständiga och utveckla skicklighet att göra professionella bedömningar. Han refererar till begrepp som humankapital, socialt kapital och diskretionärt kapital. Det senare begreppet handlar om professionellt omdöme, förmågan att, efter ”kanske tio tusen timmar i verksamheten” göra en professionell bedömning av en skolsituation och veta att den är relevant och tillförlitlig. Det är nödvändigt att lärare förflyttar sig från att vara privatskickliga till att bli professionella i gemenskap med andra lärare. Han gör en reflektion över begreppet resonera, som dels kan relateras till raison – förnuft och tänkande – och resonare – klinga tillbaka. Vi måste alltså träna oss att förnuftigt tänka om det klingande material vi hör i samband elevmusicerande! Vi måste resonera – mera!

En deltagare vill nu diskutera gemensamma och likvärdiga förutsättningar inför betygsättningen. Det som åsyftas är betydelsen av undervisningsgruppens storlek, om eleverna har övat inför bedömningen, om de haft musikundervisning i tidigare årskurser, etc. Detta har naturligtvis inverkan på bedömningen. Olle och Susanna undviker frågan genom att föra över diskussionen på ”begreppet gemensam sång”. Enligt Skolverket betyder begreppet gemensam sång dels att elever sjunger tillsammans, men också att en elev deltar med egen sång tillsammans med någon annan elev eller lärare som spelar ett instrument (!) Musikläraren ber att vid ett annat tillfälle få redovisa den animerade diskussion som nu vidtar.

Efter ytterligare fördjupning i bedömningsstödet är det dags för grupparbete. Med anvisningen att samspela och samtala kring olika aspekter i kunskapskraven beger sig deltagarna ut för att praktiskt fördjupa sina kunskaper i att formulera utsagor i bedömning.

Efter lunch och redovisning av grupparbetet gör Susanna och Olle en forskningsöversikt med relevans till bedömningsmaterialet. Nästa Nätverk i Musik äger rum i början av mars 2014.
Välkomna då! Musiklärare behöver träffas!