Estetkongress 2014

De som skrev hela programplanen med ämnes- och kursbeskrivningar åt Skolverket för estetiska programmet var Dagmar och Carl Wistrand som då arbetade på musiklinjen som fanns på gymnasiet på Heleneholmsskolan (tidigare på Petriskolan) i Malmö.

Efter dessa första år av Skolverksdrivna konferenser kom det önskemål att få fortsätta träffas. Vägg i vägg med musiklinjen på Heleneholm, dvs då nyblivna Estetiska programmet, fanns lärarhögskolan med ett RUC, Regionalt Utvecklings Centrum. Dagmar och Carl lyckades få RUC att överta konferensen. Redan från början flyttade den varje år runt i landet och hade till och med under några år nordiska möten gemensamt med motsvarande utbildningar i Finland och Norge.

Under den första perioden var Lisbeth Rudemo Skolverkets ansvariga, en roll som sedan övertogs
av undervisningsrådet Madeleine Dahlborg. Med henne ingick jag tillsammans med Tommy Bäckström som expert för musiken i revideringen av Estetiska programmet inför Lgy2000. Vid en presentation på en kongress av denna första riktigt stora omskrivning av programmen satt Brita Markström Åkerlund som sekreterare för att samla synpunkter från musiklärargruppen.

Några år senare bad Malmö Högskola, som då bildats och övertagit såväl lärarhögskolans RUC som kongressadministrationen, Brita och mig att ta över ansvaret för organiserandet av kongressen 2003. Jag själv hade från styrelsearbete i Föreningen Sveriges Körledare erfarenhet att hålla i liknande konvent och kunde överföra det konceptet på upplägget av kongressdagarna. Under flera år fungerade estetkongressen som remissinstans inför nya revideringar av estetprogrammet. Detta skedde vid betänkandet ”Åtta vägar till kunskap” från den gymnasieutredning som initierats av den socialdemokratiska regeringen år 2000 och som skulle genomföras 2007.

I och med regeringsbytet 2006 drog alliansregeringen tillbaka förslaget och tillsatte en ny utredning ”Framtidsvägen” som småningom blev till Gy2011. Själva estetprogrammet var en period här på väg att uppslukas och var tänkt att ingå i ett humanistiskt område. Så blev inte fallet men i och med ”Framtidsvägens” förverkligande försvann Estetisk verksamhet. Kongressens nära samarbete med Skolverket har fortsatt, först med Christina Månberg, chef för gymnasieenheten på myndigheten och nu i höstas tillträdde undervisningsrådet Ylva Eriksson med ansvar bl.a. för estetiska programmet. Ylva kommer att bevista sin första estetkongress i Uppsala
21-23 mars 2014.

Vilket värde har de estetiska ämnena i gymnasieskolan?

Den tidigare obligatoriska kursen Estetisk verksamhet försvann med införandet av Gy2011. Den
reella möjligheten för elever som går på andra program än det estetiska att välja estetiska kurser
har minskat radikalt; poängtalet för Individuellt val har minskat från 300 till 200 p, det finns inte
längre mindre kurser på 50 poäng. Dessa gav de tidigare eleverna en möjlighet att smaka på olika
kurser. Införandet av meritgivande kurser har också gjort att många elever av konkurrensskäl känner
sig tvungna att välja dessa, dvs. andra kurser än de estetiska.

Det motsägelsefulla i denna utbildningspolitik är dock att ett stort antal forskningsresultat visar att
såväl kreativitet som kognitiv förmåga utvecklas genom estetiska och kulturella verksamheter. Till
och med näringslivet, t.ex. genom Proventus Robert Weil, efterlyser – för ungdomars utveckling –
mer humaniora, konst, kultur och estetiska kurser på gymnasiet.

Vid estetkongressen 2013 i Helsingborg visade Anne Bamford, med entydiga resultat från sin stora
UNICEF-forskning, enorma skillnader i utveckling såväl socialt som ekonomiskt, för barn och
ungdomar som fått arbeta med estetiska arbetssätt gentemot andra. Då påstod också oppositionens
Lars Ohly, V, och Thomas Strand, S, att de vid ett regeringsskifte ville återinföra ett obligatorisk
estetiskt ämne.

Estetkongress 2014 i Uppsala ställer frågan till en panel bestående av Professor Ingrid Carlgren,
Maria Stockhaus (SKL), Marie Forsberg (Lärarnas Riksförbund) och Jonas Nilsson (Lärarförbundet)
samt riksdagsledamöterna Gustav Fridolin (Miljöpartiet) och Michael Svensson (Moderaterna).

Nätverksmöten ordnas för skolor med estetprofil av olika slag, t.ex. natur-musik, samhäll-bild
och liknande. Nätverksmöten finns också för gymnasiesärskolan som nyligen fått sitt estetkursutbud,
liksom Nätverk för skolor med estetiska spetsutbildningar samt de konstnärliga högskolorna.

En angelägen punkt är diskussionen kring lärarlegitimation och behörighet till estetkurser, kurser
som tidigare undervisats av estetlärare har i och med Gy-2011 fått en annan klassning, bland annat
har kursen Nutida konst ersatts av Konstarterna och samhället – med större krav på behörighet.
Även inom Estetik & medieprogrammet har lärare förlorat behörighet till kurser de tidigare
undervisat i.

Estetkongress i Uppsala

Inledningstalare vid kongressens öppnande fredagen 21 mars 2014 är Svenska Dagbladets kulturchef
Daniel Sandström och huvudtalare under söndagen är kreativitetsforskare Fil dr Peter Österberg. Under kongressen erbjuds diskussioner kring planering och bedömning av estetkurser, både inom de olika inriktningarna och de kurser som är gemensamma för programmet, såsom Konstarterna och samhället och Estetisk kommunikation.

Workshops och presentationer finns det ett flertal för alla fem estetiska inriktningarna och dessutom mer allmänna sådana. Skolledarna får en egen sittning med Skolverkets nya undervisningsråd
Ylva Eriksson för Estetiska programmet, och hon framträder också med en egen presentation i en av storföreläsningarna.

2014 års Estetkongress äger rum i Uppsala med start fredagen 22 mars kl 13.00 på Uppsala
Konsert och Kongress, UKK, där även söndagsförmiddagens program är förlagt. Hela lördagens diskussioner, workshops och presentationer ligger på Bolandgymnasiet och GUC.
På fredagskvällen bjuder Bolandgymnasiet på en multishow och lördagens festmiddag med
dans är också på UKK.

/Sverker Zadig