Akut att agera

I Radiohuset i Stockholm hölls 26 maj 2016 ett riksting med fokus på den västerländska konstmusiken. I en debattartikel i SvD samma dag varnade Berwaldhallens chef Helena Wessman, Ulrika Holmgaard för Svensk scenkonst, och Susanne Rydén för Kungl. Musikaliska Akademien för en marginalisering av ”den klassiska musiken”. Sammantaget menar artikel författarna att återväxten av orkestermusiker är dålig, grundskolorna satsar på popmusik, tidningarna drar ner sin bevakning. MR styrelse hade sammanträde två dagar senare, 28 maj, och skrev då, inspirerad av debattartikeln ett Upprop för breda kunskaper i musikämnet.
Vi återger här delar av debattartikeln.
 
”Den klassiska musiken, som genom historien har bidragit till mänsklighetens utveckling och individers möjlighet att hantera livet, har marginaliserats. /.../Den västerländska konstmusiken, i dagligt tal klassisk musik, har under mer än tusen år varit en viktig del av vårt samhälles intellektuella och emotionella kapital. Parallell och sammanflätad med litteratur, arkitektur, bildkonst, matematik, filosofi
och andra för vår kollektiva intelligens viktiga områden, har den kraftfullt bidragit såväl till mänsklighetens utveckling som till individens förmåga att hantera alla de livets utmaningar vi ständigt ställs inför.

I den västerländska och andra kulturers konstmusik har de flesta av de musikformer vi idag känner sina rötter. I ett växelspel med folkmusikaliska uttryck har konstmusik med olika ursprung burit fram och utvecklat ett slags grammatisk grund för dagens globala musikindustri.

Samtidigt står den västerländska konstmusiken stark i egen rätt. Över hela världen finns orkestrar, körer, kammarensembler och enskilda musiker, sångare och dansare som med detta gemensensamma språk uttrycker och bearbetar mänsklighetens dilemman. Genom den västerländska konstmusiken kommunicerar utövare från alla världsdelar obehindrat med varandra och sin publik.

/.../Forskning visar att den västerländska konstmusiken helt har försvunnit ur skolans musikundervisning. Musik har blivit ett upplevelseämne med fokus på ensemblespel inom pop- och rocktraditionen. På gymnasienivå saknas de konstnärliga ämnena helt på alla program utom de estetiska.

Ska vi då inte ge barn och ungdomar det de vill ha? Svaret på den frågan är: hur ska man veta vad man vill ha om man inte vet vad som finns? Skolans uppgift måste rimligen vara att ge en bred kunskapsbas även inom de estetiska ämnena. Att västerländsk konstmusik, precis som bildkonst, dessutom stimulerar inlärning och kreativt tänkande är en väl dokumenterad effekt som skolans värld borde välkomna och tillvarata.

I takt med minskad musikundervisning ser landets kulturskolor ett vikande intresse för att lära sig spela orkesterinstrument. Amatörorkestrar tvingas lägga ned på grund av svårighet att rekrytera musiker. När sången tystnar i skolan påverkas rekryteringen till barn- och ungdomskörer, det som är grunden till det svenska körundret, med en svensk radiokör som fortfarande klassas som världens främsta.

Frågan är hur länge. Söktrycket till förberedande och högre musikutbildningar viker och nivån på dem som antas uppfattas på flera håll som lägre än för tio år sedan. I rekryteringen till våra professionella orkestrar har svenska musiker svårt att hävda sig i den internationella konkurrensen.
Inom hela utbildningssystemet råder allvarlig resursbrist och en särskild examensordning för instrumentallärare i kulturskolan saknas. Den ekonomiska situationen för många av landets musikinstitutioner och ideella konsertarrangörer är prekär. De kristna samfunden, särskilt Svenska kyrkan, har delvis ändrat inriktning och anställer inte längre självklart konstmusikaliskt skolade musiker.

Ett försvagat arrangörsnät leder till färre arbetstillfällen för frilansande musiker och många tvingas lämna yrket. Vi ser med stor oro på utvecklingen och manar till snabba och kraftfulla åtgärder:

• Återupprätta musikämnet i skolans undervisning så att våra unga får tillgång till den västerländska konstmusikens alla uttrycksmöjligheter och övas i att analysera och diskutera musikens alla genrer.

• Inför skyndsamt en examensordning för instrumentallärare och ge kulturskolorna  särskilda uppdrag kring den västerländska konstmusiken.

• Återinför estetiska ämnen som obligatorium på alla gymnasieprogram.

• Se över resursfördelningen till förberedande och högre musikutbildningar och reformera bidragssystemet inom högre utbildning så att inte konstnärliga utbildningar missgynnas.

• Tillskjut statliga medel till kultursamverkansmodellen som stöd för regionala kulturinstitutioner
och det fria kulturlivet.

Källa: Svenska Dagbladet 160526