Att tro på skapande

”Kreativitet är en metod för problemlösning, som, enligt Teresa Amabile i Creativity in Context, bygger på nya och passande responser på en heuristisk uppgift. Dessa responser kan vara allt från en tanke till en produkt av konstnärlig, politisk, akademisk eller teknisk art, eller höra till affärslivet.” https://sv.wikipedia.org/wiki/Kreativitet

Kreativa egenskaper eftersöks ofta i jobbannonser och att tänka kreativt är en eftertraktad form av processande. Det går enligt hjärnforskare som t ex Torkel Klingberg, att träna (Den lärande hjärnan)! Jag har just satt igång mina sex grupper med nior att skapa, eller kreera egen musik. Jag vet inte riktigt vad jag har gjort annorlunda den här gången...eller så vet jag faktiskt det, men faktum är att i stort sett alla kommit igång med en väldig fart.

Ibland möter jag människor som tror att kreativitet är en genetisk tillgång eller snarare ett tillstånd, men få tänker kreativitet förknippat med tydlig struktur och hårt arbete. P4 lär ha ringt upp Thomas G:son, vår låtskrivare från Skövde. De frågade hur han går till väga för att skriva sina låtar. Hör och häpna – han kunde inte berätta hur man gör. Hans låtar kanske bara kommer till honom...

Jag som inte riktigt tror att det är så enkelt – i alla fall inte för alla, ha gett mina nior olika form av strukturer att hålla sig till – på fler sätt än jag brukar. Att få ramar för skapandet gör att det blir lättare att komma igång och vem har sagt att man inte kan använda sig av i stort sett färdiga ackordföljder eller upprepningar. Det viktiga är ju faktiskt att våga pröva och ompröva – om och om igen, att lyssna, förkasta och förhoppningsvis jubla efter väl utfört arbete. Det lustiga är att ju tydligare ramar, desto fler elever är det som frigör sig och strävar efter något eget.

Det förvånade mig en del att skolans bäste gitarrist ville skapa digitalt, men insåg att det var ett nytt sätt för honom att utveckla sin musikalitet. Han började med böljande violiner och sedan ville han lägga något mörkare i bakgrunden. Det ska bli kul att se vad hans låtskapande leder till. Endast en av mina elever skriver noter på hederliga gamla notpapper och han skriver ett pianostycke för både höger och vänster hand. Väldigt många väljer att börja med en ackordföljd och en hel del börjar med text. Någon skriver om stress, någon om sorg och andra om kärlek. Det finns egentligen inget som kan sägas vara helt rätt eller helt fel och processen är det viktiga. Själv älskar jag att gå runt och ge dem respons och förslag på andra lösningar, men de bestämmer! Jag har nu flera stimulerande lektioner framför mig där eleverna sprider ut sig med gitarrer, keyboard, Ipads (mobiler är inte tillåtna på vår skola). Kul med skapande kul-tur på jobbet!
Vi gör bara avbrott för provet på Konstmusikens historia. Första gruppen skrev i går. Oj – vad mycket de skriver. De verkar ha tagit till sig en hel del. Hoppas att det som bli mest bestående för mina elever är människans ständiga längtan efter musik, att skapa och musicera. Jag hoppas att de stora händelser i historien som format den musik vi har i dag kommer att få äga ett särskilt värde i den framtid de har framför sig.
Oavsett om man skriver musik analogt eller digitalt är det ett hantverk – samtidigt som man behöver kasta sig ut på okänt vatten. Tänk att vi musiklärare får vara med om att låta dem ta det språnget! Det är så vi får kreativt tänkande människor – de som utifrån tydliga strukturer vågar kasta om och kasta om på nytt, pröva och ompröva....och så är cirkeln sluten./Kristina Stenborg