Manifestation för musiken

– Hur arbetar man i Ann Arbor?
– I Ann Arbor får varje (!) elev i femte klass lära sig spela ett instrument – obligatoriskt!
I sjätte klass får alla elever pröva på ensemblespel för att sedan i sjunde och åttonde klass och igenom gymnasiet fritt välja om de vill fortsätta spela. I sjunde och åttonde klass fortsätter ca 80 % av alla elever att musicera och
på gymnasiet väljer ca 50 % av eleverna att spela i olika ensembler som stråkorkester, blåsorkester, symfoniorkester, jazzorkester och kör.
Musicerandet blir frivilligt på riktigt när man vet vad man väljer eller väljer bort – för man har ju prövat och fått upptäcka om musik är kul!

– Obligatoriskt!? Upplever inte barnen detta som ett tvång?
– Genom att alla barn obligatoriskt får ett instrument i handen när de kommer till femte klass, så får musiken en roll som ett steg mot att bli ”stor”. Under de första skolåren får barnen se hur de äldre kamraterna får börja spela. De ser med förväntansfull längtan fram mot att de själva skall få börja spela när de kommer till femte klass. Det är en fullt vanlig syn att se sina kompisar komma bärande på instrumentlådor varje skoldag. Skolan
tillhandahåller instrument och lärare, instrumentallektionerna sker på skoltid i skolans lokaler, initialt i små grupper.

– Men tar inte musiken en massa tid från viktiga studier?
– Hela skolan i Ann Arbor genomsyras av ambitionen att utveckla varje barns alla förut-sättningar och låta dem upptäcka och utveckla sin kreativitet, uppfinningsrikedom
och uttryckspalett. Man ser musiken som ett verktyg både när det gäller att skapa ultimata förutsättningar för studiearbete och för den personliga utvecklingen.
Skolchefen i Ann Arbor uttryckte, i en intervju med henne inför dokumentärfilmen till den 21 december, perspektivet att barn behöver hjälp att utveckla ”soft skills” (mjuk kompetens)
som tränar barns förmåga att förstå och ta till sig komplicerade strukturer och
fakta. Som t ex förmågan att uttrycka sig
i musik.
Idag ser Ann Arbors skolor tillbaka på 75 års erfarenheter av att låta barn skapa musik på skoltid. Man vet att musicerande tränar förmågan att samarbeta och kommunicera, musiken ger alla barn ett gemensamt språk som skapar samhörighet och en trygg och harmonisk skolmiljö där mobbning är ett nästan okänt begrepp. Stödet och engagemanget från föräldrar är enormt vilket har gjort att musikprogrammet stått pall mot alla besparingsförsök genom åren. Skolan i Ann Arbor är en unik satsning och en förebild för varje stad eller kommun.

– Vad har ni för strategier för att nå ut med era tankar om barn och musik i Sverige?

• Vi vill nå och engagera föräldrar och lärare, alltså vuxna som vill sina barns bästa och som kan påverka beslutsfattare.
• Vi vill ge dem möjlighet att möta, se och uppleva i närbild vad barns gemensamma musicerande kan åstadkomma.
• Vi gör filmdokumentärer från skolor där varje barn erbjuds att på skoltid få musicera tillsammans med sina kamrater.
• Vi låter barn, föräldrar och lärare berätta hur musiken påverkar både studier och skolmiljö.
• Vi tror att om många föräldrar och lärare börjar ställa krav på våra beslutsfattare, att deras barn skall få samma möjlighet att uppleva och uttrycka sig genom musik – som t ex barnen i Ann Arbor, Watford, Kongsberg, Helsingfors eller Kalix – då kan saker börja hända.
• Vi vill också initiera ett byggande av nätverk med ”ambassadörer” som kan verka för att skapa nyfikenhet och tilltro till vad som faktiskt skulle kunna hända med samhälle, skola och individ – om många barn fick musikskapande på skolschemat.

Ambassadörer kan vara personer i alla sammanhang, både stora och små, som åtnjuter mångas respekt och förtroende. Minns t ex Astrid Lindgrens ”Pomperipossa” och hur hon påverkade hela den svenska skattepolitiken.

Våra gästskolor den 21 december 2016 är grundstenar i ett nätverksbyggande som vi vill bygga vidare på. Vi för nu diskussioner med dessa om hur vi på olika sätt kan utveckla gemensamma strategier för att nå ut till föräldrar, lärare, skolledare, opinionsbildare, beslutsfattare och många fler.

– Hur kommer kulturskolans verksamhet in i bilden?
– Sverige har en kulturskola i nästan varje kommun, vi har många kunniga och engagerade
musiklärare och vi har etablerade former av samverkan mellan skola och kulturskola i många kommuner. Det är av största vikt att samverkansformer mellan skola och kulturskola får bevaras och utvecklas med ambitionen att nå och involvera alla (!) barn.

I staden Ann Arbor finns drygt 17 000 elever, alla involveras i musikskapande under sina skolår. Elever och lärare i Ann Arbor är stolta över sin skola och sitt musikprogram, de
ser kopplingarna mellan framgång i studier, positiv och harmonisk skolmiljö och
musikskapande på skoltid.
Samverkan mellan vår kulturskola och skola kan - med några pennstreck i skolplan, budgetkolumner och långsiktig satsning på god utbildning av musiklärare - förvandla och utveckla svensk skola till en skola där musikskapande når och involvera alla barn. Vetenskaplig forskning har återkommande visat på hur musikskapande utvecklar barns förmåga att ta till sig kunskap och stimulerar det logiska tänkandet.
Det borde vara en självklarhet att musikskapande står på schemat för alla barn. Svensk skola, i nära samverkan med vår kulturskola, detta skulle kunna göra Sverige till ett föredöme på global nivå.

Så avslutar Göran Staxäng, Forum 21, vårt samtal. Tack Göran för att du verkar
liksom MR för musiken i skola och samhälle!

Bäste musiklärare! Besök gärna forumets hemsida:
www.forum21.org

Video från Ann Arbor:
https://www.youtube.com/watch?v=IiJTpLVWYI8