Brist på lärarstudenter

Det finns idag åtta orter där man kan utbilda sig till lärare i musik. Antagningssituationen
är problematisk. Mer än 100 av de 250 utbildningsplatserna står tomma. Så
här många studenter togs in på lärarutbildningarna i Sverige hösten 2017:
Piteå: 9 av 20 platser
Umeå: ingen uppgift
Linnéuniversitetet Växjö:14 av 24 platser
Örebro: 18 av 55 platser
Stockholm: 30 av 50 platser
Ingesund: 18 av 35 platser
Göteborg: 27 av 32 platser
Malmö: 35 av 48 plaster.

Vi kan alltså konstatera att det är relativt tomt på musiklärarutbildningarna runtom
i landet. Ungefär 40% av utbildningsplatserna står tomma. De gamla musikhögskoleorterna
klarar sig bäst. De två universitet som tillkommit bland utbildningsorterna, Umeå och Växjö, har minst antal studenter. Antagna lärarstudenter till utbildning mot grundskolan är förhållandevis få. Vad vi kan läsa ut på Universitets- och högskolerådets antagnings-statistiksida är det enbart i Göteborg och i Ingesund som det finns denna typ
av utbildning. I Göteborg är den elva studenter av 27 som tänker sig en framtid som
musiklärare i grundskolan. Övriga lärosäten har enbart utbildning mot gymnasieskolan.
I Malmö ges en I/E-utbildning (instrument- och ensemblepedagog) som ger kompetens
för lärarverksamhet på det estetiska programmet och i kulturskolan.

Varför har det nu blivit så att färre unga människor vill arbeta som musiklärare? Man
kan spekulera i orsakerna. Faktorer som en lång utbildning med kort utbildningstid i musik, en många gånger undermålig kommande arbetsmiljö och låga lärarlöner inverkar stort. Visserligen arbetar personalorganisationerna idogt för en bättre löneutveckling för musiklärare men det räcker inte att lova högre löner. Det måste till något annat. Massmedia
stör också antagningsklimatet. Många gånger målas en alltför mörk bild upp av skolan. Detta bidrar naturligtvis till obenägenheten hos unga människor att söka en lärar-utbildning.

Vad gäller utbildningen till 7-9 lärare är situationen nästan att betrakta som katastrofal,
detta gäller samtliga utbildningsinriktningar till lärare, inte enbart musik. Vad gäller musiklärare mot grundskolans högstadium är det enligt uppgift fortfarande få studenter antagna. Övriga utbildar sig mot gymnasieskolan eller mot verksamhet i den kommunala musik- och kulturskolan.
Kommer det då att finnas arbete åt alla som utbildar sig till gymnasielärare? De nuvarande behörighetsreglerna ger visserligen gymnasielärare möjlighet att undervisa på lägre stadier, men hur benägen är man att undervisa i grundskolan när man aktivt valt att utbilda sig till gymnasielärare?
Införandet av en ny obligatorisk estetisk kurs lär dröja, men kommer att kunna ge arbets- tillfällen till flera utbildade lärare.

MR:s ordförande Kristina Stenborg uttrycker stor oro: ”Det är faktiskt redan så att många som idag jobbar som musiklärare inte har utbildning samtidigt som många av dem som en gång utbildade sig hoppar av yrket”.
Kristina Stenborg ser många orsaker till att färre söker sig till musiklärarutbildningarna:
”Vill man bli musiklärare, ja då vill man läsa mycket musik. Att enbart studera musik 90 hp, ett och ett halvt år, räcker inte. Ettämnesutbildningen är längre och har fler sökande. Men att välja en ettämnesutbildning kan vara bedrägligt.

I många fall är det ju så att när man väl kommer ut i arbetslivet, upptäcker man att man kanske inte orkar jobba enbart med musik på grund av förutsättningarna: det är höga ljudnivåer, det är stora undervisningsgrupper och lite lektionstid för musikämnet med höga
kurskrav. Man vill helt enkelt ha ett andra ämne. En kategori studenter är också de som aldrig tänkt sig arbeta som lärare men väl vill studera musik. Hur många dessa är bland de antagna kan man bara ana...

Musiklärarnas Riksförening menar att man först och främst måste förändra utbildningen till lärare i musik, låt den framförallt få mer ämnesfördjupning.
Villkoren och förutsättningarna för musiklärarna ute i landet måste också förändras. Det ska inte vara så att musiklärare slutar sitt jobb därför att förutsättningarna är undermåliga, vilket tyvärr många gör.