Var god dröj...???

Kursen estetisk verksamhet försvann som valbar kurs i och med införandet av LGY11. Att kursen togs bort innebar stor besvikelse för såväl elever som lärare och undanröjde möjligheten för ungdomar i gymnasieskolan att skapa bättre förutsättningar för en rikare liv. Gymnasieutredningen som presenterades i oktober 2016 föreslog införande av ett obligatoriskt estetiskt ämne. I remissrundan var de flesta instanserna positiva
till förslag, Skolverket däremot avvisade förslaget. Skolverket menade att införandet av ett estetiskt ämne måste sättas in i ett större sammanhang med relation till införandet av ämnesbetyg och ett förändrat gymnasiearbete. I våra kontakter med Skolverket har vi fått kännedom att man dock arbetar med frågan, bl.a. anordnades en konferens i juni 2017 med deltagare från det estetiska området där frågan diskuterades.

Formellt saknar Skolverket idag ett uppdrag från riksdagen att införa ett obligatoriskt estetiskt ämne i gymnasiet. I det fall Skolverket får ett sådant senare i höst kan efter beredning ett nytt ämne införas tidigast hösten 2019.

Estetkongressen som varje samlar lärare från hela ungdomsskolan har ständigt frågan på sin agenda. Enligt Sverker Zadig, ansvarig för Estetkongressen, finns det ”osynliga tecken” på att ett nytt ämne kommer införas. Arrangerandet av den ovan nämna konferensen samt att Estetkongressen fått erkännandet som remissinstans i utredningen ”Utbildning,
undervisning och ledning” som nyligen gått ut på remiss är sådana ”tecken”. I utredningen
behandlas bl.a. behörighetsaspekter avseende undervisning estetiska ämnen/kurser. Remissen skall vara besvarad senast den 27 oktober 2017.

2018 års estetkongress kommer att äga  rum i Halmstad 13-15 april. Det är Musiklärarens
förhoppning att det redan då finns besked om införandet av ett estetiskt ämne i gymnasieskolan. Nedan citerar vi delar ur uttalande från Nationell Estetisk Kongress 2017 angående införandet av ett obligatoriskt estetiskt ämne i gymnasieskolan.

”Det finns flera goda exempel och forskning som visar att de estetiska ämnena kan hjälpa elever att uppnå en djupare förståelse och starkare utveckling inom andra ämnen än de estetiska i skolan. Men vi anser också att de estetiska ämnena har ett mycket stort egenvärde, ett eget kunskapsområde som kan komma att få stor betydelse för samhällets
kulturella, ekonomiska och demokratiska utveckling. En viktig aspekt är att betona värdet av kreativiteten i de estetiska lärprocesserna ur ett lärandeperspektiv och ett bildnings-perspektiv samt utifrån de framgångsfaktorer som kan implementeras inom alla yrkesområden.
I vårt nutida informationstäta samhälle får berättelser och multimodala uttryck en allt större betydelse, både för samhällsbyggandet och för den enskilda individen. Vi möts av en växande ström av kommunikativa uttryck som människan måste lära sig att hantera. Utöver det skrivna ordet, som har varit skolans fokus de senaste hundra åren, har bilden,
ljudet och kroppsspråket fått allt större betydelse i det moderna medielandskapet.
Precis som det krävs tid och övning att utveckla förmågan att förstå, tolka och uttrycka sig med det skrivna språket, krävs det också tid och övning för att utveckla förmågan att hantera andra kommunikativa uttryck.

De estetiska ämnena är kommunikativa och viktiga för individens hela utveckling, kanske speciellt för ungdomar som söker och skapar sin identitet under gymnasieåren.
I nedanstående text argumenterar vi kort för att de estetiska ämnenas viktiga kunskapsområden ska återinföras som obligatoriska i gymnasieskolan.

Det kulturella området
Den tydligaste kopplingen till EU:s nyckelkompetenser är Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer: förmågan att uppskatta den kreativa betydelsen av idéer, upp-levelser och känslor i ett antal medier, t.ex. musik, litteratur, visuell konst och scenkonst (EUR-Lex, 2006). Vi menar att den kulturella kompetensen inte har implementerats på ett önskvärt sätt i den svenska gymnasieskolan. Därför anser vi att införande av ett nytt estetiskt ämne är den rätta vägen att ge Sveriges elever önskvärd kompetens. Från
2018 kommer PISA-tester även att inkludera “globala färdigheter” och kulturell med-vetenhet enligt Andreas Schleicher, OECD:s utbildningsledare. ”Schools need to prepare students for a world in which people need to work with others of diverse cultural origins, and appreciate different ideas, perspectives and values; a world in which people need to develop trust to collaborate across such differences; and a world in which people’s lives
will be affected by issues that transcend national boundaries”. (OECD 2016, s. 1)

Ett obligatoriskt estetiskt ämne ger större möjlighet att få in fler människor från olika socialgrupper och med olika bakgrund och kultur i det kulturella livet. Fler får möjlighet att känna sig hemma på teater, i konsthallar och konsertsalar, både som konsumenter och producenter av kultur och konst. Breddad rekrytering inom musik-, konst-, medie-, teater- och dansutbildningar på högre nivå är dessutom önskvärd.

Det ekonomiska området
De ungdomar som börjar gymnasiet idag är födda på 2000-talet, och de kommer att vara verksamma inom yrkeslivet till 2060-talet. De samhällsförändringar som kommer att ske fram till dess är svåra att överblicka, men vi behöver rusta ungdomarna för dessa för-ändringar. Förmågan till innovation, att kunna hantera, dokumentera, tolka och uttrycka sig med olika kommunikativa uttryck kommer förmodligen att bli något som de flesta människor har nytta av i sina framtida arbeten. Att träna dessa förmågor och att kommunicera sina kunskaper, är något eleverna tränar inom de estetiska ämnena.

Varje medborgare behöver utbildas i gestaltning: att ge form åt, konstruera och synliggöra sin kompetens och sitt ämnesområde. Kommunikation är också invävt i flera av EU:s nyckelkompetenser, liksom i OECD:s ramverk för kommande PISA-mätningar – tänkta att spegla kunskaper för framtidens behov: ”Effective and appropriate communication and behaviour, within diverse teams, is already a component of success in the majority of jobs, and will become an even bigger component over the years ahead”. (OECD 2016, s. 3)

Allt fler människor skapar och konsumerar kultur i det moderna medielandskapet och vi kan redan se hur musik-, film- och dataspelsbranscherna har växt och fått allt större betydelse för länders ekonomi.

Även inom den kommersiella kulturen är förmågan att skapa och förmedla berättelser
genom olika kommunikativa uttryck av stor betydelse. Att tänka utanför boxen, att vara kreativ och se andra ingångar till problemlösning kommer att vara en absolut nödvändighet i den framtida konkurrensen på arbetsmarknaden.

Att utveckla den kreativa förmågan sker bl.a. genom ett processinriktat arbete i de estetiska ämnena; att träna, utforska, våga misslyckas och sedan med hjälp av sina erfarenheter ta sig vidare. Det estetiska genomsyrar hela samhället....... och har potential att bidra till utveckling inom en mängd yrkesområden.  Vi ser därför ingen anledning till att ett estetiskt ämne skulle exkluderas från gymnasieskolan.

Det demokratiska området
Samhället går mot en ökad segregering mellan människor med olika sociala bakgrunder, mellan små och större orter, mellan stad och land. Efter att det estetiska obligatoriska ämnet försvann från gymnasieskolorna finns inte dessa kunskapsområden representerade på alla gymnasieskolor eller ens i alla kommuner. Det betyder att den estetiska kompetensen idag främst finns på större skolor i större kommuner med estetiska program.

Se vidare: www.estetkongress.se