Goda relationer

I dörren vände han sig plötsligt om, min elev. Rösten darrade när han sa: ”Jag älskar dig”. Alla ni som nu hastigt dragit in luft och förfärat hunnit tänka att det handlar om kärlek mellan lärare och elev – kan andas ut igen. Han hade just fått veta att han fick behålla sitt musikbetyg! Jag fick i alla fall en rätt go känsla i kroppen den där fredagen i slutet av vårterminen.

Hellre fria än fälla, brukar min rektor säga – och rannsakar jag mig riktigt, så kanske mitt betyg var av det snällare slaget. Det är egentligen helt emot mina principer, för jag tycker att eleverna ska vara värda de betyg de får. Samtidigt kan jag inte låta bli att tänka ibland på hur lite tid de får för att träna sig i musikämnet. På vår skola har vi dessutom betydligt mindre tid i ämnet än vad de har på övriga högstadieskolor i kommunen. De har valt att lägga mer av tiden på de lägre stadierna. Det är verkligen  inte okej, eftersom vi har betydligt mer stoff på högstadiet och tuffare kunskapskrav.

  Tiden är också avgörande även vad det gäller relationerna med eleverna. ”En förtroendefull relation mellan lärare och elever gynnar elevernas motivation att anstränga sig, och därmed deras lärande”, enligt Annika Lilja i hennes avhandling vid Göteborgs Universitet. Vidare säger hon att en förtroendefull relation är ett måste om elever ska lära sig och få möjligheter att tro på sina egna förmågor.

  Men hur många relationer kan man bygga och hur lätt är det att skapa förtroende när man bara har eleverna en gång i veckan – och i mitt fall bara under en termin på läsåret. Ett halvår i mellan är lång tid och eleverna får börja lite från början igen när de har musik igen efter uppehållet.. Vi musiklärare har många relationer!

  Tiden under en dag spelar också roll. Om du har väldigt lite tid mellan lektionerna hinner du inte alltid ställa i ordning ordentligt, eller laga sådant som gått sönder och det blir svårt att stå lugn och med ett leende på läpparna när eleverna väller in – om du inte har hunnit skriva planeringen på tavlan eller att plocka fram det som behövs. Det handlar också om att man som lärare behöver ställa om till en ny elevgrupp och kanske till ett helt annat undervisningsmaterial. Jag tycker att minst 20 minuter borde vara praxis efter en praktiskestetisk lektion, men så ser det nog sällan ut. Själv bävar jag för dagar då jag har många lektioner med bara tiominutersraster – förutom en kort lunch. Att bygga in stress i schemat befrämjar inga goda relationer, enligt mig. Jag undrar hur det ser ut för er andra…har ni lyckats få till bra villkor?

  Det är verkligen många saker som ska till för att få en så bra undervisningssituation som möjligt. Även relationerna mellan klasskamraterna avgör hur bra klimatet blir i salen och då måste du som lärare ha tänkt till kring placering, gruppindelningar etc. Om inte annat får du kanske arga – eller förtvivlade föräldramail.

  Att musicera tillsammans i grupp kräver kommunikation och eleverna behöver förstå att ju mer samarbete desto bättre resultat. Som lärare är det viktigt att förmedla den bilden. Du hinner näppeligen prata med alla dina elever lite mer enskilt varje vecka – för att ge dem den där känslan som gör att de kämpar för att lära sig mer, eller arbetar för att hålla fast vid ett betyg. Även om vi inte hinner prata med alla hela tiden behöver vi visa att vi vill möta dem där de är. Goda möten ger goda relationer och ger på sikt bättre resultat. Goda resultat ska kännas långt ner i magen! Hur skapa du goda relationer i klassrummet?
/Kristina Stenborg

Källa: Lilja, Annika (http://www.skolporten.se/forskning/avhandling/fortroendefulla-relationer-mellan-larare-och-elev/)2017-08-28
 
Etiketter: krönika