Kompa med stil

I senaste numret av tidningen ”Musikläraren” fanns en artikel om en e-bok: ”Kompa med stil”, skriven av krogpianisten och pianopedagogen Carl Dovrinder.

Efter att direkt ha laddat ner boken för att stilla
min nyfikenhet, så har den, efter en första genombläddring, legat på ”skrivbordet” ett tag. Igår ”klickade” jag upp den och granskade den lite mer ingående.

Jag konstaterar att boken innehåller ett inledande avsnitt som omfattar en över-
gripande handledning, ett avsnitt om allmänna komptekniker som exempelvis, accentueringar samt en text om ”spöknoter och förslag”. Spöknoter, som för mig är ett något obekant begrepp, definierar författaren som ”tonsvaga rytmiska utsmyckningar som vanligtvis syftar till att förstärka känslan av taktunderdelning”.

Nåväl. Därefter följer en beskrivning i noter och välljudande musikexempel av sexton olika genrer. Carl börjar med ett kapitel om ”grundläggande åttondelskomp”, varefter följer, för att nämna några, rubriker som ”Modern pop”, ”Blues och Rock ’ n’ roll”, ”Soul Funk & Gospel”,
och ”Bugg och dansband”. Denna del avslutas med en avdelning med exempel på ” intro och avslut”. Föredömligt nog finns i slutet av boken ett avsnitt med ”Övningar och genrerelaterade etyder”.Utmärkt!

Till varje genre finns en stimulerande och inspirerande inledande text. Till genren ”Klubbmusik” lyder denna: ”Vad är det egentligen som försiggår hos grannen fredags-nätterna igenom så att din cockerspaniel Dvorak får göra avkall på sin skönhetsömn?./.../ Somliga musikvetare tycks få mardrömmar vid blotta tanken på att traktera den här sortens musik, men ingenting är omöjligt”. Därefter följer sex varianter på hur man kan kompa
discomusik. Strålande!

Undertecknad är numera, sedan en tid, pensionerad musiklärare men har under 40 år som tvåämneslärare med gitarr som huvudinstrument alltid behövt kämpa en ojämn kamp med de vita och svarta. Efter att ha tankat ner verket och studerat det, tror jag att, efter en tid av träning, kommer Goliat att få känna sig besegrad. Allting funkade direkt i Acrobat Reader.
Noter, som mycket väl stämmer med de klingande exempel på en rad aktuella musikstilar i svårighetsgrad från enkel till genrer och som tidigare befann sig långt bortom min horisont, ligger nu som fullt möjliga att övervinna. Lovande!

Som författaren skriver är den huvudsakliga målgruppen repetitörer och musiklärare med piano som biämne, men jag skulle vilja påstå, mycket på grund av de rika och välklingande kompexemplen, att även något försigkomna elever i ungdomsskolan och elever i kommunala kulturskolan är presumtiva målgrupper.

Boken passar en som har erfarenhet av kvintcirkeln och hur ackorden ser ut. Tips: Leta reda på ett lämpligt trumkomp i Logic eller använd en metronom och testa figurerna i ett tempo som passar. Kom ihåg att transponera hela vägen runt (!). Lyssna, läs och spela; en utmärkt metod att bli bekväm med många kompfigurer i många tonarter.

Jag vill starkt rekommendera denna ”övningsbok”. De några och hundra kronorna som boken kostar är en klok investering för en rikare pianistisk framtid. En blivande krogpianist eller musiklärare får en lättanvänd och inspirerande idébank ”som i kompväg täcker en stor del av den musikaliska världskartan”.

Tack Carl för att du väntade med att ta kompledigt och istället skrev denna bok! /Per Lindberg