Om BasutrustningsLista

MR har i all välmening gjort en bas-utrustningslista för musiksalar.
Jag håller inte helt med om att MR har rätt utrustning med i listan.
Som musiklärare så har vi krav på oss att lära ut vissa moment. Det står tack och lov inte i läroplanen exakt vilka instrument eller
vilken programvara som ska användas. Det tror jag de flesta känner sig ganska nöjda med.

Jag undervisar på sju olika skolor och är i elva olika musiksalar och klassrum varje
vecka. Det har jag valt helt själv, så tyck inte synd om mig för det. Jag är musikterapeut
och musiklärare och åker runt till alla elever med speciella behov i särskola och små
undervisningsgrupper i kommunen. Jag har bara fyra ”vanliga” skolklasser att undervisa
och sätta betyg i nuförtiden, vilket är en väldigt behaglig mängd. Jag har tidigare
arbetat i grundskolan på heltid och haft ca 580 elever att sätta terminsbetyg på, och dit
längtar jag inte tillbaka.
Nu när jag reser runt har jag många kollegor som jag delar salar med. Eftersom jag
inte kan låta bli att engagera mig överallt håller jag ordning och ”strängar om” så mycket jag hinner, och samtalar förstås med mina musiklärarkollegor kring utrustningen
och om vilka inköp som ska prioriteras.

Till exempel så behöver inte slagverksstämmor automatiskt betyda trumset. Body- percussion (klapp och stamp och slå sig själv) är väldigt kul, relativt lätt för eleverna att ta till sig, lagom ljudstarkt och lätt att fortsätta med på rasten. Youtube är fyllt av inspiration. Att spela på diskade plasthinkar och stora konservburkar från skolköket kan varmt
rekommenderas. Framför allt de i plast har bra ljudvolym och lätta att stapla. De flesta plastmaterial har utmärkt skillnad på basljud och kantslag, både om man spelar med stockar och med händerna. De i metall funkar bättre utomhus om man använder pinnar, och inomhus om man spelar med fingertopparna. Skolköket får fram nya snabbare än ni hinner spela sönder de gamla. Gunget och rytmen sitter inte i instrumentet utan i instrumentalisten.
Ergo: Jag anser att meningen ”…minst två trumset” ändras till trumset, djembe, darboka eller andra slagverksinstrument.

Basstämmor betyder inte automatiskt att eleverna ska lära sig elbas. Jag tolkar det som att det kan funka med basstämma på piano eller gitarr. Mina elever får lära sig spela melodier och basstämmor på gitarr efter tabulatur. När det är deras tur vid den enda elbasen går det snabbt att förstå bastabulaturen eftersom de övat på gitarren. När de spelar i små gitarrensembler blir det naturligt att någon spelar basstämma och någon annan melodi. Det är bara att skriva ut båda stämmorna på samma lapp så löser eleverna det där. Ergo: Jag anser att antalet 10 keyboards och 10-15 gitarrer är för specifikt. Jag tycker att en mer korrekt formulering skulle vara ”ackord och melodiinstrument som räcker till var och en i undervisningsgruppen”. På så vis kan rektorn prioritera mindre undervisningsgrupper
istället för att köpa fler instrument.

Jag anser att man inte behöver tre elgitarreroch tre elbasar med förstärkare. Ensemble-spel kan vara så mycket mer. Akustiska ensembler är så väldigt mycket lättare för både elever och lärare. Ljudvolymen blir lägre och eleverna orkar hålla koncentrationen mycket längre och kan prata och komma överens mycket bättre. Rockband är kul och coolt men det finns alternativ. Vi har rullande schema i det enda rockgrupprummet vi har. Fioler, celli, gitarrer och ukuleles har fått färgprickar på halsen och grepptabeller för att det ska gå fortare att komma igång. Till blockflöjterna har jag grepptabeller. Några av de diskbara plastblockflöjterna har övertejpade tumhål så att de inte piper lika ofta. Du som lärare behöver inte själv vara expert på ett instrument för att kunna skriva ut en enkel melodistämma till eleverna, men det tar en del tid i början.
Ergo: Jag anser att meningarna ”2-3 elgitarrer med förstärkare” och ”2-3 elbasar med förstärkare” helt stryks. En mer korrekt mening skulle kunna vara; instrument för ensemblespel, t ex sträng,- stråk,- eller blåsinstrument.

Digitala verktyg kan visserligen innebära Soundtrap, Garageband och midikeyboards
i den bästa av världar, där man har oändligt med lektionstid. Ett snabbt sätt att komma igång med musikskapande är annars Sveriges Radios webbsidaRadioapan/musikmaskinen. Den är egentligen till för förskolebarn, men jag har använt den ända upp till åk 9 och de
älskar den. På en enda lektion har de gjort bakgrunden till sin sång de gjort, eller den de kommer att göra. Ibland behövs två lektioner istället för 4-5 som mer avancerade program kräver. Tekniken är så simpel att de kan börja med det konstnärliga direkt. Det går inte att spela in sång eller egna instrument så de får de spela in när de filmar sig själva eller spela upp live för klassen om de vill. Det är inte samma sak, jag vet, men det funkar och är kul.
På tal om digitala verktyg: Alla mina högstadieelever spelar in sig själva i alla moment antingen med mobilen eller med datorn. Jag har deadlines för när deras basstämma, egenkomponerade låt, eller melodi ska vara inlämnad. Jag kan i lugn och ro bedöma deras insats. De har dessutom sett på alla sina inspelningar och tvingats ta ställning till vilken som låter bäst, vilket de har nytta av lektionen efter en deadline. Då har de med sig lurar, tittar och lyssnar och skriver en utvärdering med tips på förbättringar. Inte sällan har
de gjort dessa förändringar när momentet dyker upp igen året därpå. Sedan jag började med detta har jag aldrig behövt försvara ett betyg jag satt.

På några av mina skolor firar vi alltid skolstarten på liknande sätt som skolavslutningen.
Då kommer lärare från kulturskolan och spelar när de nya små 6-åringarna går igenom blombågen. Kulturskollärarna kommer även på skolavslutningen och spelar på sina blanka fina instrument tillsammans med eleverna. Kontakta gärna din kulturskola och se om de vill komma ut och visa sig. De vill värva elever till de ovanliga instrumenten och du vill gärna att eleverna ska veta vad oboe, fagott, altfiol och valthorn är utan att köpa in dem till skolan.
Ergo: Jag anser att meningen ”Demoinstrument (ex stråk,- blås,- slaginstrument)” stryks.
Dessa instrument kan finnas i salen men ska då räknas in som melodi- eller slagverks-instrument för ensemblespel.

Denna artikel hoppas jag att några av er har nickat instämmande till. Risk finns att jag retat upp en och annan musiklärare. Det vore intressant om du som tycker något, hör av dig till MR och berättar.
Tack för att du tog dig tid att läsa./Christel Werner

Läs MRs svar på insändaren