Alliansen sa nej

Centern, Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna röstade 19:e juni 2018 emot regeringens proposition angående införandet av ett estetiskt ämne, som ett gymnasie- gemensamt ämne i samtliga nationella program, utom i det estetiska programmet.
Miljöpartiet, Socialdemokraterna samt Vänsterpartiet röstade för propositionen

Vi tar det “da capo”
Regeringen föreslog i en proposition, 2017/18:184 att ett estetiskt ämne om 50 gymnasie- poäng ska ingå bland de gymnasiegemensamma ämnena i alla nationella program i gymnasieskolan, utom i det estetiska programmet. Ämnets benämning: Estetiska uttryck. På det estetiska programmet ska omfattningen av karaktärsämnena ökas från 1 050 till 1
100 gymnasiepoäng.
De skäl som regeringen angav för sitt förslag var bl.a. att skapande och praktisk-estetiska inslag i utbildningen ger eleverna möjlighet att utveckla förmågan att kommunicera med estetiska uttrycksmedel (!). Estetiska ämnen kompletterar gymnasieskolans breda bildningsuppdrag genom att eleverna blir mer förtrogna med konstnärliga och estetiska uttryck.
Utöver detta pekade flera remissinstanser på de estetiska ämnenas positiva effekter
för elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen och deras förståelse för omvärlden.

Lite bakgrund: Kärnämnet estetisk verksamhet togs bort i samband med gymnasiereformen 2011. Samtidigt infördes en rätt för alla elever att läsa minst en estetisk kurs som individuellt val. Gymnasieutredningen konstaterade i sitt betänkande (SOU 2016:77) att sedan 2011 får majoriteteten av gymnasieungdomarna mindre estetisk kunskap i gymnasieskolan än före 2011. Denna bild bekräftas av Skolverkets uppföljning. Bland
avgångselever med examen eller studiebevis om minst 2 500 gymnasiepoäng var
det läsåret 2016/17 exempelvis endast ca 2 procent av eleverna på bygg- och anläggnings- programmet som läst en kurs i något av de estetiska ämnena bild, fotografisk bild, dans, teater eller musik. På vård- och omsorgsprogrammet var motsvarande andel knappt 5 procent. På det högskoleförberedande naturvetenskapliga programmet hade ca 13 procent av eleverna läst en kurs i något av de estetiska ämnena bild, fotografisk bild, dans,
teater eller musik.
Det var alltså regeringens åsikt att det var olyckligt att andelen elever som läser ett estetiskt ämne minskat så kraftigt sedan ämnet estetisk verksamhet togs bort. Regeringen menade att det mot denna bakgrund är viktigt att stärka alla gymnasieelevers möjligheter att utveckla sina estetiska förmågor genom ett estetiskt ämne i gymnasie- skolan.
Ett estetiskt ämne är enligt regeringen viktigt för både kreativitet och bildning.

Gymnasieutredningen hänvisade i sitt betänkande till en forskningssammanställning
från 2006 (The Wow Factor – Global Research Compendium on the impact of the Arts in Education. Bamford A). Utredningen konstaterade att sammanställningen bl.a. visar att estetiska och konstnärliga uttryck påverkar elevers lärande i positiv riktning. Undervisning
med tydliga inslag av estetik och kreativitet förbättrar inlärningen, framför allt läs- och skrivinlärning men också när det gäller matematik, förmågan till kritiskt tänkande och språk. Eleverna mår bättre och får ofta en mer positiv inställning till skola och lärande. Enligt sammanställningen är dock hög kvalitet på undervisningen en förutsättning för de positiva effekterna.

Ett estetiskt ämne på alla nationella program motiveras väl med hänvisning till de positiva effekter som beskrivits ovan. Utöver detta har ett estetiskt ämne även ett värde i sig självt genom att det bidrar till att utveckla elevers förmåga att kommunicera med estetiska uttrycksmedel.
Enligt Europaparlamentets och rådets rekommendation om åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG) är den åttonde kompetensen kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. Att utbildningen i gymnasieskolan ger alla elever en reell möjlighet att utveckla kulturell medvetenhet och att utveckla förmåga till estetiska uttryck
är enligt den rödgröna regeringen viktigt. Regeringen föreslog samtidigt att gymnasie-arbetets omfattning minskas från 100 till 50 poäng, detta för att inte öka elevernas arbetsbelastning och stress med risk för sämre genomströmning.
Därmed kan både det estetiska ämnet och gymnasiearbetet i omfattning jämföras
med vissa av yrkesprogrammens gymnasiegemensamma ämnen, t.ex. historia, natur- kunskap och religionskunskap. Trots att omfattningen minskar kommer gymnasiearbetet även i fortsättningen att vara ett krav för gymnasieexamen.
Regeringen menade i propositionen att det kan övervägas om kraven för gymnasiearbetet
behöver förtydligas, t.ex. i examensmålen eller på annat sätt. Regeringen bedömde dock att det även genom ett mindre omfattande gymnasiearbete skulle vara möjligt för eleverna att visa att dehar uppnått de kunskaper de behöver för fortsatta studier eller arbete. Detta gäller såväl för elever på yrkesprogrammen som för elever på de högskoleförberedande
programmen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringen föreslog att ändringarna i skollagen skulle träda i kraft den 1 januari 2019 och tillämpas första gångenpå utbildning som påbörjas höstterminen 2019. Äldre bestämmelser i lagen ska fortfarande gälla för utbildning som påbörjats före höstterminen 2019.

Ärendets beredning i utbildningsutskottet och motioner - ställningstagande
Efter utbildningsutskottets diskussion och omröstning, som utföll i relation till omröstningen i riksdagen skriver utskottet i sitt ställningstagande:”Sverige är ett av världens mest kreativa länder. Vi har en rik flora av internationellt framgångsrika företag, tjänster, produkter, formgivare, modedesigner, artister, skådespelare och filmskapare. Det ska vi självfallet vara stolta över och förvalta väl. Ett uttryck för detta är ett stort fokus på de estetiska ämnena i den svenska grundskolan.
Ämnena musik, bild och slöjd omfattar i grundskolans timplan 790 timmar. Det är ungefär lika många timmar som eleverna får i de naturorienterande ämnena och teknikämnet tillsammans. Därutöver har grundskoleeleverna möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom de estetiska ämnena inom ramen för ämnet elevens val som omfattar 382 timmar. Det finns
därför i grunden en stor samsyn i frågan om kulturens och de estetiska ämnenas
viktiga roll i skolan”.

Utskottet fortsätter i sitt ställningstagande:
”Flera remissinstanser har emellertid invändningar mot regeringens förslag att införa ett obligatoriskt estetiskt ämne i gymnasieskolan när gymnasiearbetets omfattning föreslås halveras till följd av förslaget. Skolverket, som avstyrker förslaget att minska gymnasiearbetets omfattning, skriver i sitt remissvar att ”ett gymnasiearbete om 50 gymnasiepoäng har en för liten omfattning för att fylla sina syften”. På liknande sätt argumenterar flera andra remissinstanser.
En annan remissinstans som avstyrker förslaget att minska omfattningen av gymnasie- arbetet menar att det är ett viktigt verktyg för att säkerställa att utbildningarna svarar mot arbetsmarknadens krav. Vidare anser en remissinstans attett estetiskt ämne inte bör införas då det finns möjligheter att hitta kopplingar till estetiska uttryck inom gymnasiets karaktärsämnen.
Utskottet instämmer i denna kritik. Gymnasiearbetets syfte är att eleverna ska knyta ihop sina studier på programmetoch visa att de är förberedda för yrkesliv eller högskolestudier. Att eleverna får goda förutsättningar för att förbereda, genomföra och slutföra sitt arbete
är av största vikt för att gymnasiearbetet ska vara meningsfullt. Att reducera gymnasie-arbetets omfattning med hälften, till förmån för ett obligatoriskt estetiskt ämne, försämrar förutsättningarna för eleverna att genomföra gymnasiearbetet.
Mot denna bakgrund anser utskottet att propositionen 2017/18: 184 att ett estetiskt ämne ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan och att gymnasiearbetets omfattning ska minskas till hälften inte ska genomföras.

Motioner i ärendet
I kommittémotion 2017/18:4092 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) yrkande 1 begärs att riksdagen avslår proposition 2017/18:184 Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program.
I motion 2017/18:4030 av Stefan Jakobsson och Robert Stenkvist (båda SD) yrkande 1 begärs att riksdagen avslår proposition 2017/18:184. Enligt motionärerna är regeringens förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram fel väg att gå för att
öka attraktiviteten hos yrkesprogrammen.
Förslaget om att ett estetiskt ämne ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan
är vidare en felaktig prioritering enligt motionärerna. Det är viktigare att eleverna fokuserar på att läsa viktiga gymnasiegemensamma ämnen och kurser för att få högskolebehörighet. Den nuvarande omfattningen av gymnasiearbetet ska enligt motionärerna kvarstå.

Riksdagsbeslutet