Framtidens musik


I går hörde jag skönsjungande vokalensemblen Krita. Fyra av dem är blivande musiklärare
och den femte en blivande sångsolist! Jag blir så varm i hjärtat när jag ser att det finns
kompetenta, entusiastiska, engagerade ungdomar som vill förse oss med tillväxt både vad
det gäller undervisning och att över huvud taget förmedla musik till andra. Simon, som är
bas i gänget, berättar att det var på gymnasiet som han själv fick upp ögonen för musiken.
När han fick möjlighet att prova på olika instrument kände han att musik kanske skulle vara
något för honom. Därför är det med en ännu större tyngd över bröstet jag konstaterar att
förslaget om att återinföra de estetiska ämnena på gymnasiet som obligatoriska röstades
ner i Riksdagen. Jag trodde verkligen att förslaget skulle gå igenom, men det är väl som i
Ingemar Olssons sång; ”tro inte allt du får höra, även om det låter bra”! Särskilt inte då flera
röster har hörts från Alliansen om att elever inte ska behöva ha dessa ämnen – som om de är ett nödvändigt ont. Det gör mig upprörd! Min erfarenhet säger mig att jag vet bättre än så!
Dessutom kommer vi på högstadiet att få utökad matte och idrott med en timma
vardera i veckan, vilket gör att den tiden måste tas från elevens val. Elevens val har i alla fall på min skola gett utrymme åt möjligheten att välja lite extra musik. Därför kommer jag och de andra styrelsemedlemmarna i MR se till att komma i dialog med våra riksdagsledamöter.
Vi måste tydligen berätta vad det är alla går miste om när man förminskar möjligheterna att
bygga estetiska professioner. Majoriteten av Riksdagen röstade alltså ner förslaget, men vi
ser ut att ha vår gymnasie- och utbildningsminister, Anna Ekström, på vår sida, vilket vi får se som ett litet plus på den stora minussidan.

” De olika estetiska ämnena är alla viktiga för den personliga utvecklingen, för möjligheten
att delta i ett utvecklat kulturliv, för samhällsutvecklingen och för att motverka ensidighet i
ett kommande yrkesliv” skriver Peter Ekström i sin artikel ”Återinför obligatoriska estetiska
ämnen i gymnasiet ”(Nerikes allehanda torsd 26/7, 2018)”. Ja! Jag håller med om det och
tänker fortsätta att fightas för att det ska bli så.

De fem medlemmarna i Krita träffades alla på Sjöviks folkhögskola, en av de folkhögskolor
som fortfarande håller hög standard vad det gäller undervisning och måluppfyllelse vad det gäller musik. Många folkhögskolor har det tufft med förutsättningarna, men jag tycker det är bra att de finns som ett komplement till andra skolor och för många blir det en skön och utvecklande, kvalitativ mellanlandning innan högskola/universitet.

Snart stundar en ny termin och jag har inte mött den nye vikarie jag ska jobba tillsammans
med under större delen av läsåret. Det återstår att se hur det kommer att fungera, men jag
hoppas förstås på det bästa, även om hen saknar utbildning. Jag har ändå med egna ögon, i högsommarvärmen, fått se och höra blivande musiklärare, nyttja sitt redan vunna kapital av musikkunnande! Jag är övertygad om att medlemmarna i Krita kommer att klara av
framtidens musikundervisning och musikunderhållning alldeles galant! Jag vet nämligen att kunskap om och ett stort hjärta för musik leder betydligt längre än raka motsatsen. Jag vet också att musik fyller människor med liv, lindrar smärta, föder nya kreativa idéer, stärker
sammanhållning och kommunikation mellan människor. Musiken kan aldrig bli en onödig
belastning för vårt samhälle – bara nödvändig ballast på färden genom livet! Om majoriteten av våra politiker väljer att kasta den ballasten i sjön kommer båten att bli tom….väldigt tom…
/Kristina Stenborg

Etiketter: krönika