Kvarnbyskolan - modellskola?

Välkomna till en populär skola i historisk miljö! Sedan drygt 90 år tillbaka ger Kvarnbyskolan i Mölndal utbildning i en miljö som andas engagemang, trygghet och kunskapsglädje!
Kvarnbyskolan erbjuder sedan 2005 en musikprofil med inriktning musik och musikdrama i samarbete med Mölndals kulturskola.
Det går cirka 500 elever i årskurs 7-9 på skolan. Hösten 2017 stod nya musiksalar färdiga. Det finns en musikklass i varje årskurs. Kvarnbyskolan stoltserar med två musiksalar med tillhörande ensemblesalar, dramasal och musikdatasal. I direkt anslutning till musiksalarna finns en stor scen med matsal samt bildsalar.
Wow, tänker vi när vi tar del av informationen på Kvarnbyskolans hemsida. Musikläraren kontaktar en av musiklärarna, Torbjörn Agerberg, och får en pratstund.

– Om vi minns rätt hade ni väl också tidigare fungerande musiksalar?
– Det stämmer, vi hade en välutrustad musiksal och grupprum, men i takt med ett ökat elevunderlag och en framgångsrik musikprofil insåg skolledningen att skolan som helhet skulle tjäna på att utveckla musikämnet vad gäller såväl verksamheten som själva
lokalerna.

– Härligt. Så nu står ni här med två musiksalar med tillhörande två ensemblesalar,
en musikdatasal, en musikdramasal och en stor ny scen, det måste kännas tillfredsställande?
– Ja, vi fyra musiklärare är verkligen nöjda med nybygget.

– Har samtliga musiklärare heltidsanställningar i musik?
– Nej, visserligen är vi ca 500 elever med en musikprofil per årskurs, men, nej, timmarna räcker inte till … än. Vi är både ettämnes- och tvåämneslärare samt samarbetar med en dramapedagog från Mölndals Kulturskola. Själv har jag en deltidsanställning vid Högskolan
för scen och musik vid Göteborgs universitet.

– Vilka har varit de största hindren
på vägen att bygga en ny musikinstitution?
– Den största svårigheten var att jämka med arkitekten. Att våga lägga sig i byggprocessen är väldigt viktigt. Arkitekten ville t.ex. ha stora fönster och annan planlösning än vad som ur musikundervisningsperspektiv
är lämpligt.

Vi har lyckats få musiksalarna att ligga på längden så att det blir ”nära” till både oss lärare och eleverna, om du förstår. Oftast är ju musiksalarna långsmala på längden, vi har salar som är långsmala på bredden. Planeringsarbetet tog mycket tid. Men det gäller att försöka vara med så mycket som möjligt och som sagt våga lägga näsan i blöt. Åtskilliga möten med akustiker och byggledare har också präglat arbetsprocessen. Men nu har vi flytande golv, suverän dämpning i väggarna mellan salarna och ett kablage som ligger i väggar och golv, få synliga sladdar… Härligt!

– Något som ni är missnöjda med?
– Det mesta är som sagt bra, men ventilationen är tveksam. Vår ventilation är tyvärr sammankopplad med övrig ventilation i byggnaden, och det märks speciellt vid varmare temperaturer, luftkvaliteten kunde varit bättre.

– Ingen överhörning mellan salarna?
– Nej, faktiskt inte, men det beror säkert på att vi som sagt har flytande golv och väl isolerade och dämpade väggar och tak.

– Vad är styrkan med institutionen?
– Styrkan är att vi har väl fungerande ytor överlag och då särskilt bra ytor för ensemblespel. Ensemblesalarna är så stora att femton elever får gott om plats, med sig själva och instrumenten. Vi är också tekniskt väldigt väl tillgodosedda. Vi har i stort sett allt som man behöver vad gäller utrustning och här har MR:s utrustningslistor kommit väl till pass. Det var bra att kunna referera till dessa när vi gjorde de stora inköpen. En sak som är suverän i de två
större musiksalarna är den 2.40 meter breda projektorduken. Den väl tilltagna bredden gör att man kan visa två dokument samtidigt. Suveränt. Likaså harvi ett specialritat mediabord, varifrån vi kan styra det mesta. Vi växlar ofta mellan två datorer till vår projektor. I musik- salarna finns också separata förstärkare som eleverna sköter själva vid ensemblespel. Fyra PA-högtalare i varje musiksal gör att ljudet sprids jämnt i hela salen. En sak till, vi har stora förrådsutrymmen i anslutning till musiksalarna och scenen.

– Hur är det ljudmässigt i salarna?
Du skrev ju för ett tag sedan en uppsats
om tinnitus och hörselproblem
hos musiklärare, så jag antar att lärare
och elever inte har några märkbara
trötthetssympton efter genomförd
musikundervisning?
– Att vara lärare i musik och musikelev
är som du vet energikrävande och kan
vara tröttande, så visst blir man trött
efter en arbetsvecka. Men vi har som
sagt försökt beakta de ljudmässiga konsekvenserna av musikundervisning så gott det går. En sak att tänka på är att
ha textilstolar med dämpade stolsben,
liksom att ha dämpande akustikplattor
i taken. Det borde förresten vara
en självklarhet i varje musiksal i hela
landet.

– Har lärarrollen förändrats tycker du sedan ni fått den nya institutionen?
– Definitivt! För samtliga musiklärare har det inneburit en stor förändring. Nu har vi allt framme, om du förstår, och vi styr det mesta från mediabordet. Att ha allting anslutet till huvudströmbrytare i salen är tidsbesparande. Mickarna är uppkopplade, förstärkarna står redo, de digitala trumseten finns där.

– Något du är missnöjd med?
– Ja, det skulle väl vara att de stora fönsterna medför en hel del ljusinsläpp. Det är visserligen ingen insyn, med de tar ju upp yta. Vi har löst det genom att hänga 24 gitarrer på en kraftig balk, som går längs hela fönsterväggen.

– Ja, och så finns det en stor scen i direkt anslutning till institutionen, en scen som vetter ut mot en samlingslokal, som också fungerar som matsal. Berätta!
– Det är vår stolthet. Den fungerar som konsertscen men vi använder den också
när eleverna presenterar sina interna projekt. Det finns en flyttbar helt ljudisolerande
blockvägg ut mot matsalen så vi kan använda scenen även om det förekommer aktiviteter i matsalen. Vi har en fullständig ensembleutrustning på scenen, så vi behöver inte flytta
några instrument eller förstärkare närvi skall använda den, instrumenten finns redan där. Vad gäller scenen så hade vi otrolig hjälp av vår leverantör av musikutrustning som nästan fungerade som projektledare.

– Tips till musiklärare som står i färd med att göra om eller bygga nytt?
– Ja, det är som sagt, att försöka vara med hela vägen, arkitekter vet väldigt lite, och man måste våga lägga sig i, och sist men inte minst ta hjälp av expertis när du känner dig det minsta okunnig!

 

Enligt Kvarnbyskolans musikprofils
mål vill man:

• prioritera musikalisk bredd och
nyfikenhet

• genomföra projekt där ensemblespel
och musikdrama integreras

• ge eleverna vana och trygghet i
att framträda inför kamrater och
publik

• utveckla musikaliska färdigheter
för ett livslångt musicerande

• ge en gedigen grund för att
kunna söka vidare till estetiskt program
på gymnasiet.


Utöver den ordinarie musik-
undervisningen får musikklassens
elever ytterligare tre lektioner i
musik eller musikdrama.
I musikklasserna får eleverna
bland annat:

• Lära sig grunderna i olika instrument
i pop- / rockensemble
(trummor, elbas, elgitarr och
synt samt att behärska mikrofonsång)
• Sjunga i kör / i smågrupper / i
ensemblegrupper / solo
• Arbeta med teater och drama
för att utvecklas både som sångare
och människa
• Framträda med musik och musikdrama
i kombination
• Skriva och framföra en egen
barnmusikal
• Arbeta med sången i kombination
med uttryck
• Fördjupa sig i låtskrivande
• Lära sig hantera musikprogram
för dator
•Arbeta med grundläggande
ljudteknik
• Producera egna musikvideor
• Arbeta med grunderna i musikteori
och gehör