Kristina Stenborg

Musiken är ju ett kommunikationsmedel och ett sätt för eleverna att träna  fokus och samarbete, motorik etc.. Musik är helt enkelt en nödvändighet! Jag  vill att de ska få kunskaper för att förstå  och analysera musik, för att t ex kunna  utropa: ”Wow, vilket snyggt trumpetsolo”, vilket inte är en självklarhet i dag  när de flesta lyssnar på musik från Spotify  och inte ser instrumenten på samma sätt  längre. 

– Vilka hinder finns? 
– Många hinder finns i gamla, invanda  föreställningar om att musik som ämne  är mindre viktigt och att det ändå bara  handlar om att vara musikalisk eller inte.  Där jag bor är det också färre som spelar  ett instrument i kulturskolan, vilket gör  att det är tyngre att lära ut olika musikbegrepp som takt, rytm, puls, notvärden etc.  Musik är ju på sitt sätt väldigt abstrakt  om man inte har det med sig naturligt he mifrån. Att känna hur långt ett notvärde  är i kroppen utifrån tempo och rytm är  inte naturligt för de flesta elever i dag. 

Ett annat hinder är den knappa tid vi har  i ämnet och det stora antalet elever. In strumentspel kräver på något sätt mig  som lärare mer ”en till en” och det är svårt  att ge alla den kvalité man önskar under  ett lektionspass. Eleverna hinner ju inte  lära sig att spela ett instrument, men får  i alla fall prova på och då gäller det att  väcka deras intresse och ge dem känslan  för ett hantverkskunnande. Jag har ändå  turen att ha tillgång till tre grupprum  utöver klass-rummet och är fullt utrustad  med många ackordinstrument, fyra fungerande trumset och flera basar, vilket är detsamma för min kollega i hennes sal.

– Och som ordförande i Musiklärarnas  Riksförening, vad vill du ge dina kolleger, om man nu kan tal om att man  ger något, bidrar till, är kanske bättre  uttryckt? 
– Det är samma sak med kollegor som  med föräldrar och elever ibland, näm ligen att man behöver få dem att förstå  att musikämnet behövs för helheten och  välbefinnandet i ett samhälle – om du  inte menar musiklärarkollegor förstås..  Musikämnet betyder ibland extra mycket  för en del elever som genom musikämnet kan uttrycka saker de inte kan vare sig hemma eller i annat skolarbete. Till  nybakade musiklärarkollegor vill jag ge  rådet att vara uthålliga, för erfarenhet  ger större trygghet och många lösningar i  bagaget. Auskultera hos mer erfarna kollegor, be om tips och visa vad som behövs  i form av utrustning och rum för era rektorer. Ni är tjänstemän och måste kunna  utföra det som krävs.  

– Och vilka hinder upplever du i ditt  ordförandeskap? 
Det största hindret är att föreningsverk samhet är lite ”ute”. Var och en ser till  sitt ”hus”, sin egen skola, facebookar för  att samverka, men glömmer att det ofta  behövs några som med lite mer engage mang parat med kunskap och erfarenhet  ger sig tiden att t ex skriva till myndig heter, engagera sig i samhällsdebatten i  media, gör enkäter för att kolla upp ar betsförhållanden; enkäter som kan ge en  samlad bild m.m.  

– Hur länge har du arbetat som musiklärare? 
Väldigt många år…både gymnasieskola,  ca 7 år och på högstadiet sedan 1997.

– Vad vill du minnas, eller rättare sagt,  vad kommer du särskilt ihåg som fortfarande gläder dig i ditt arbete som  musiklärare? 
Det är alltid roligt när elever dyker upp  efter sin skolgång, bara för att ge en kram,  eller faktiskt för att tacka för saker de lärt  sig. En f.d. elev kom tillbaka och berättade att mina musikhistorielektioner hade  varit till nytta i samhällskunskapsämnet  på gymnasiet. Andra har berättat att de  har fortsatt med musik på olika sätt på  sin fritid, eller fortsatt sjunga i kör efter  en första körintroduktion på Kapareskolan. Dessutom hade vi elever som tränade  att kompa vår kör under en period och  som sedan bildade band och gav sig ut  på turné. I dag är snart en av dem färdig  musiklärare.

– Är det något som du ångrar, något du borde gjort, i någon situation som musiklärare?

– Haft ännu mer tålamod…, men ibland bli man för trött p.g.a ljudmiljön. Men detta uppvägs av kommenterar likt: ”Vilken bra lektion! Åh, vad jag har lärt mig mycket!!” , som en av eleverna spontant sa idag.

– Och som ordförande i Musiklärarnas Riksförening? Om vi upprepar frågan: Vad kommer du ihåg som gläder dig? – Jag tycker det är härligt att kunna jobba för andra och särskilt då som ordförande för Musiklärarnas Riksförening. Vi har hjälpt åtskilliga musiklärare genom åren och jag har fått härlig kredit för mitt arbete. Nu senast kändes det väldigt bra när Camilla Gölstam, undervisningsrådet i musik, tackade oss särskilt. MR gör en god insats för musiklärare som man som enskild lärare knappast har möjlighet att åstadkomma, ja, och som förvånansvärt många musiklärare saknar kunskap om. Jag gillar fylliga, mångtoniga ackord, maffigt och effektfullt!

– Och omvänt? Vad är det som gör dig besviken, eller kanske desillusionerad? – Ja, det skulle väl vara att jag ibland saknar musiklärarnas respons, att fler skulle kunna vara medlemmar i MR, 100:- om året kostar det! Ja, det är nog det..

– När det gäller revideringen av LGR11  och kursplanen i musik? Är du nöjd  med förändringarna, eller är det något som du fortfarande tycker borde  
ändras? 
– Jag väntar med att besvara den frågan  tills regeringen och riksdag återkommer  
med beslutet och den färdiga revideringen.  

– Vad tror du kommer hända vad gäller den översyn av grundskolans timplan som utbildningsministern Anna  Ekström har initierat? 
– Kan vi ta det vid ett senare tillfälle... 
Nu har jag några elever som väntar att bli hjälpta med ett arbete.... 
Ja, och där ser vi Kristina småspringandes  lämna rummet och jaga vidare mot.....