Utredning om stärkta skolbibliotek och läromedel
Musiklärarnas Riksförening har medverkat i Utbildningsdepartementets utredning gällande stärkta skolbibliotek och läromedel (U 2019:04) Frågorna om läromedel avser i enkäten ett förlagsutgivet material (digitalt eller tryckt) som är avsett att användas i undervisningen och som täcker centrala delar av kurs- eller ämnesplanen för en årskurs, en kurs eller ett stadium.
Enkäten omfattade 14 frågor. Frågor speglar perspektiv som tillgång, påverkan på lärare och undervisning, frekvens och funktion.
Nedan följer några svar på de omfattande frågorna. Här finns ytterligare några svar.
Vilka är de allvarligaste kvalitetsbristerna när det gäller läromedel?
När man gör sitt eget minskar förutsättningarna för likvärdigheten med andra skolor och risken finns att man lägger större kraft på de delar där man själv är mer kunnig. Det blir mycket stenciler, istället för böcker att bläddra i, då mycket av materialet musiklärare använder är instruktioner för att spela på olika sätt och låtmaterialet är ständigt i förändring.
Vissa läromedel i musik tenderar att bli omoderna väldigt fort. Att t ex. ta upp aktuell musikteknik i ämnet har varit väldigt svårt eftersom teknikutvecklingen går så fort. Det finns många olika metoder för att lära ut ”spelteori” (ex använda bastabulatur eller inte, ackord på piano).
Många lärare använder ”sin” metod, vilket kan göra det svårt om man använder ETT läromedel (olika metoder för olika instrument som inte passar det som man
själv tycker är bäst ).. Man behöver ju också kunna anpassa för olika nivåer, så det är inte lätt att göra ett läromedel i musik.
Återigen - det är ett litet ämne så mängden stoff i ett läromedel skulle bli alltför omfattande i förhållande till den tid som finns för ämnet. Det finns också en risk att ämnet blir för teoretiskt. ”Nu har ni ju en bok, så då är det ok med helklass.....”.
Här råder en del delade åsikter! “Spelbanken” med olika musik att spela behöver förändras kontinuerligt och här behöver musiklärare göra sitt eget material. Teorin måste absolut kunna sättas på pränt, men med hänsyn till att ämnet är litet och att det inte ska bli för teoretiskt.
Hur ser lärare på värdet av digitala respektive tryckta läromedel?
I och med att vi själva gör vårt läromedel, så kan vi också dela det i digitala böcker som vi delar med eleverna. Det gör att de får tillgång både hemma och i skolan. Digitalt är bra för att t ex dela filmade instruktioner, ellergenomgångar etc. Det är ett ämne som låter mer än andra och med exempel som behöver höras - ibland flera gånger. Fördelen med digitlat material
och låtande exempel är att de även kan användas hemma (på skolor med fullt utbyggd IKT där alla elever har tillgång till egen dator, alternativt Ipad). Användningen av digitala plattformar i skolan möjliggör snabb tillgång för elever till både skriftligt material/noter, filmer och musik- exempel på ett sätt som traditionella läromedel har svårt att möta.
Här behöver frågan om digitalt skapande också vara med; från att gå från ”gratis” iPad med GarageBand till att använda andra program. Programmet Soundtrap och andra kan generera abonnemangskostnader i en redan ansträngd budget. Så är det även i andra ämnen. I svenska t ex köper vi in böcker som klarar undervisning i flera år....
Det är viktigt att lyfta svårigheten att få in en god undervisning i det digitala. Här behöver kommunerna känna till och planera utifrån det centrala innehållet när digitala verktyg med tillhörande program tas fram. GDPR och abonnemang gör att vissa delar vi vill att de digitala verktygen ska innehålla, inte går att använda.
Låg- mellan: undviker papper/böcker i största möjligaste mån. Ett tryckt material i ämnet musik blir väldigt lätt snabbt omodernt och daterat vilket gör det svårt att få med sig de elever som känner sig tveksamma/omotiverade.
Vilka andra undervisningsmaterial använder lärare främst?
Högstadiet: I musikämnet; instrument, förstärkare etc, Ipads, stenciler, noter, whiteboard. Egenpublicerat material på digitala plattformar samt källor på nätet som YouTube, Spotify m.m.
För att följa läroplanen använder vi olika material för att kunna jobba med digitalt skapande. Ett exempel på detta är Ga- rageband (fast just nu söker vi med lykta efter ett liknande program med samma möjligheter som kommunen kan göra tillgängligt för oss och våra elever i PC- världen - och som inte är förbundna med stora abonnemangskostnader och håller för de riktlinjer/regler som krävs för GDPR
Snabbsök Musikläraren
implementering forskning läroplan timplan stipendium musiklyssning lön halvklass lågstadiet isme musikhistoria undervisning, upprop kulturrådet musikhögskola upphovsrätt digitalt konferens klassrum betyg ikt utbildning noter sång fortbildning internationellt läromedel möt musiklärare krönika recension undervisning reportage tips gymnasiet debatt arbetsmiljö estetisk verksamhet nätverk kulturskola politik projekt musikläraren kursplan musikaffär sångbok kör estetkongress make music matter rapport logonom anpassad grundskola skolinspektionen musikens dag förstelärare intervju lgr 22 avtal rytmik
Senaste
- Musikläraren mars 24
- Musik för elever med kognitiva funktionsvariationer
- Musikläraren nov 23
- Barytonukulele
- Dags att lira
- Musikoteket Studio
- Dirigering och ensembleledning
- Musikläraren mars 23
- Sim Salli Surrum
- Barnens Sångbok
- Svenska allsånger
- Estetkongress Västerås
- MRs första stipendiat
- Scorecloud Songwriter
- Musikläraren nov 22
- Dags att lira
- Huvud, axlar, knä och tårar
- Jag inser vilken tur jag haft...
- Att skriva sångtexter
- Upphandlingsavtal