A Vista Teknik
Innesittartiden under coronapandemin har inne-burit att vi tillbringat åtskilligt mer tid på piano-pulten framför tangenterna än normalt. Vi har tagit fram gamla noter från förr och beklagar kanske ibland att vi ägnade så lite tid åt not- och rytmläsning. Men Gud så tråkigt det var. Kommer ni ihåg Edlund och Jersild? Modus Novus och Rytmövningar.
När vi nu tagit oss igenom ett nytryck av Kenneth Holmströms ”A Vista teknik...”, beklagar vi att upphovsmannen föddes några årtionden för sent. Så inbjudande, som att lära sig ett nytt språk!
Vi kontaktar Kenneth för att få svar på några frågor som vi har kring hans bok om rytmläsning, som nu åter finns i tryck. Inledningsvis får vi veta att Kenneth numera, förutom att vara läroboksförfattare, arbetar som kyrkvaktmästare och som basist i varierande musikkonstella-
tioner.
¬Gratulerar till att boken åter finns i tryck! För vilka användare skrev du boken?
¬Det var främst för gymnasieelever på Estetiska programmen med inriktning musik, folkhög- skolor och musikhögskolor. Trodde även att den skulle kunna användas som komplement på kulturskolorna också och jag vet att en del lärare där använder den. Men jag tycker att alla som vill lära sig rytmer och utveckla sin notläsningsförmåga på ett pedagogiskt och strukturerat sätt kan använda sig av boken.
¬Den första upplagan kom redan 1996?
¬Det är riktigt och i dialog med användarna så gjorde jag en stor revidering 2006 då jag lade om upplägget en del och kompletterade med ca ytterligare 80 sidor. 2011 kom boken även som E-bok och samtidigt försvann boken i tryckt form men i och med att Books on Demand har kommit ned i pris så satsade jag åter på att man kan få boken i tryckt form. E-böcker i all ära men tryckta böcker vinner alltid i längden, tycker jag. I år har boken även kommit i en engelsk översättning med titeln ”The easy way to sightread rhythms”.
¬Blir man en bra notläsare när man använder din bok? Du skriver i en kommentar att det är en bok som på ett effektivt sätt tar notläsningen till nya höjder?
¬Djärvt sagt men jag står bakom det påståendet! Boken A vista-teknik... utnyttjar vår förmåga att se i bilder, precis som i vanlig text där vi läser ordbilder. Bokens metodik går också ut på att lära sig läsa rytmbilder med gehörets hjälp. Att man hör rytmen spelas samtidigt som man ser den i skrift och sedan härmar. Precis som när man lär sig ett nytt språk. Engelskaläraren säger: Say after me please! A chair. ”A chair” härmar eleverna samtidigt som de får se engelskan i skrift. Förutom detta så har boken några andra pedagogiska knep. Exempelvis repetition. Rytmbilderna repeteras många gånger och nöts in i ryggmärgen och det på ett ganska finurligt och musikaliskt sätt, om jag får säga det själv. Många rytmböcker jag sett har bara slumpvisa rytmer utkastade och det blir rätt så omusikaliskt.
¬Det låter rätt vettigt och enkelt skulle jag säga?
¬Nja, enkelt vet jag inte, all inlärning kräver ju övning men jag tror att boken erbjuder en snabbare inlärningskurva jämfört med andra sätt. Att lära sig bokens första åtta grund- läggande rytmbilder går fort. Dessa rytmbilder är alla tänkbara kombinationer som kan skapas utifrån fyra åttondelar. Sedan utvecklas dessa med pauser och bindebågar. En annan metodisk finess är att man i boken börjar med snabbare notvärden som åttondelar eller sextondelar och rör sig mot långsammare notvärden. Då får man automatiskt åttondelarna eller sextondelarna som underdelning till de långsammare notvärdena. Många böcker gör tvärtom.
¬Och hur ljudar man? Är det tavateve som gäller?
¬Nej, jag snarare uppmanar att man INTE skall använda något ljudsystem som ex. tavateve. När du kommer till mer avancerade rytmer får du problem med att få systemet rätt. Var det VA eller VE här? Du får också ytterligare en nivå att koncentrera dig på vilket sinkar din läs-förmåga. Istället uppmanas man helt enkelt att använda de rytmljud som känns naturligt
och bekvämt i munnen. Och man kan ju förstås även spela rytmerna på sitt instrument eller klappa på knän, i händerna eller på ett bord.
¬Kan man börja på egen hand med boken?
¬Det går, speciellt nu då alla grundövningar finns som ljudexempel med metronom på hem-sidan (www.khmp.se) men jag rekommenderar att den ovane notläsaren inledningsvis gör övningarna tillsammans med en pulssäker person som kan noter. En sak vill jag betona. Det är
viktigt att man tränar in bokens grundövningar innan man går vidare. Dessa grundövningar finns som sagt på min hemsida med ljudande exempel. Så dit kan en nybörjare vända sig.
¬Något annat som du vill påpeka?
¬Ja, det skulle väl vara att boken vänder sig till både amatörer och proffs och att boken har en effektiv och genomarbetad struktur. Man skall också undvika att jobba i boken från pärm till pärm. Istället skall man följa studieplanen som finns längst bak. Då kommer du jobba i flera
kapitel samtidigt. Varje kapitel har ett tema eller en rubrik som utvecklas och som blir svårare och svårare. Så början på kapitel 2 är exempelvis lättare än slutet på kapitel 1. Boken har också utformats för rytmisk flerstämmighet. Man kan exempelvis spela två eller flera rader samtidigt och få alla taktdelar korrekt placerade under varandra. Det har jag nog inte sett i nå-
gon annan rytmläsningsbok.
– Är du bra på notläsning själv?
– Ibland får jag den frågan och då brukar jag svara att det beror på vem man jämför med. Jag kommer aldrig kunna konkurrera med dem som spelar efter noter dagligen, vilket jag inte gör. Det är den regelbundna träningen som ger mest resultat. Man jag är ganska bra på rytm-läsning, ha ha! Hur är det själv då?
Musikläraren avböjer vänligt att besvara frågan tills vidare och tackar för pratstunden.
Snabbsök Musikläraren
läroplan timplan stipendium musiklyssning lön halvklass lågstadiet implementering forskning undervisning, kör kulturrådet musikhögskola kursplan isme musikhistoria konferens klassrum betyg musikläraren ikt estetisk verksamhet noter debatt sång gymnasiet läromedel möt musiklärare krönika recension undervisning reportage tips internationellt fortbildning arbetsmiljö nätverk utbildning kulturskola digitalt politik projekt make music matter rapport upphovsrätt musikaffär sångbok upprop estetkongress avtal rytmik logonom anpassad grundskola skolinspektionen musikens dag förstelärare intervju lgr 22
Senaste
- Musikläraren nov 24
- Musikläraren mars 24
- Musik för elever med kognitiva funktionsvariationer
- Musikläraren nov 23
- Barytonukulele
- Dags att lira
- Musikoteket Studio
- Dirigering och ensembleledning
- Musikläraren mars 23
- Sim Salli Surrum
- Barnens Sångbok
- Svenska allsånger
- Estetkongress Västerås
- MRs första stipendiat
- Scorecloud Songwriter
- Musikläraren nov 22
- Dags att lira
- Huvud, axlar, knä och tårar
- Jag inser vilken tur jag haft...
- Att skriva sångtexter