Nytt namn i MRs styrelse

Mitt namn är Christoffer Sjösten Lind. Vid årsmötet i april 2021 valdes jag in som suppleant i styrelsen för Musiklärarnas Riksförening, vilket jag är väldigt glad och stolt över. Det finns många områden som intresserar mig när det kommer till musikläraryrket. Många områden behöver förändras och förbättras.

”Varför har vi musik i skolan?” Det är en fråga som jag tror ni känner igen. Jag har länge tagit det här som personlig kritik, som om frågan bottnat i att jag inte lyckas skapa tillräckligt intressant och engagerande undervisning. Men jag har lärt mig att det spelar ingen roll hur rolig undervisning jag planerar. Det spelar ingen roll hur många gånger jag på mitt mest pedagogiska sätt, försöker förklara alla fördelar med att ha musik i skolan. Den där frågan kommer att dyka upp ändå.

I grund och botten tror jag det handlar om musikämnets status. För det är klart att eleverna inte kommer att ta ämnet seriöst när de hela tiden får höra, både av vårdnadshavare och skolpersonal, att de ska satsa på skolans kärnämnen. Det skapar en mer eller mindre uttalad hierarki för eleverna, där musiklärarens ord inte väger lika tungt som exempelvis mattelärarens.
Min inställning är att musikämnet är precis som vilket annat ämne i skolan. Vi har en läroplan med ett centralt innehåll och kunskapskrav. Musikämnet har ingen särställning. Det är inte annorlunda på något sätt. Förutsättningarna ser annorlunda ut i att vi använder verktyg som fungerar på ett annat sätt än papper, penna, såg eller hammare. Våra verktyg tar lång tid att lära sig och med tanke på hur lite undervisningstid eleverna har i musik, kan uppdraget ibland kännas hopplöst. Jag tror dock inte att hoppet är ute. Jag hoppas att jag ska kunna bidra i kampen för musikämnets status genom mitt engagemang i Musiklärarnas Riksförening.

Sedan min tid som student har jag varit intresserad av frågan varför det inte finns något vida använt läromedel i musikämnet. Är ett läromedel omöjligt att skapa, är det för att förutsättningarna på olika skolor ser så olika ut, eller är det för att musiklärare är så vana att göra saker på sitt sätt? Den här frågan har fortsatt att gnaga i mig under min tid som yrkesverksam och som den problemlösare jag är, ville jag ta saken i egna händer. Det började med att jag startade en Youtubekanal för att publicera innehåll som både jag och andra musiklärare kunde använda i undervisningen. Video är ett tacksamt format eftersom jag upplever att det ofta är lättare för eleverna att ta till sig. Eleverna får också möjlighet att spola tillbaka och se delar eller hela videon igen. Det här sidoprojektet har växt sig större än bara en kanal på Youtube.

Vi är nu två musiklärare som skriver ett läromedel i musik för Natur & Kultur. Planen är att det här ska lanseras nästa läsår och vi är just nu mitt uppe i att skriva kapitel och producera något hundratal filmer till läromedlet, både elever och vårdnadshavare ska haja till. Jag hoppas mitt engagemang i musiklärarnas riksförening blir en plattform för mig att fortsätta föra diskussionen, så att den inte stannar vid publicerandet av vår bok. För det kommer fortsatt finnas många områden som behöver förändras och förbättras.