Musiklärare träffas och diskuterar

I Kungsbacka kommun har vi nu fått möjlighet att samtala kring de förändrade kursplanerna. Äntligen får alla lärare tid att träffa varandra för att kunna skapa mer enhet kring vår undervisning. Hur ska vi någonsin nå en jämställd undervisning om vi inte kan mötas?
I musiklärargruppen, där vi nu har haft två träffar via Teams, har vi varit ett tjugotal lärare där ca hälften jobbat på högstadiet och andra halvan i lägre åldrar.

Tillsammans hade vi en gemensam uppstart men delade sedan upp oss i en högstadiedel och en för år 1-6, eftersom det är svårt att hinna diskutera båda delar under två relativt korta möten. Till att börja med hade vi dock som utgångspunkt de förändringar som gäller i stora drag för musikämnet:

• Praktiska och estetiska kunskaper har ett tydligare fokus.
•  De långsiktiga mål som avslutar syftestexten har till viss del formulerats om för att bättre passa ämnets karaktär.
• Visst centralt innehåll har tydliggjorts genom att använda ämnesspecifika begrepp, till exempel finns nu begreppet komposition som en del av att skapa musik.
• I grundskolans lågstadium finns det ett nytt centralt innehåll som handlar om röst- och hörselvård.
• I högstadiet finns det nytt centralt innehåll som handlar om rättigheter och skyldigheter vid bruk av musik.

Årskurs 1-6
Vi musiklärare fungerar vi musiklärare som ”dirigenter” i klassrummet, och många olika ”språk” används....Kroppsspråket, med blickar gester mm tar stor plats i kommunikationen med eleverna. Det trycks på förmågan i den nya skrivningen. Kulturella och historiska sammanhang diskuterades, att alla musiklärare behöver visa många olika exempel på musik, ursprung mm.

I den här gruppen menar man att det finns en risk för att alla elever inte får möta alla
instrument när vi får ett större friutrymme och tänker också att möjligheter till fortbildning är viktigt! Det pratades också om hur viktigt det är att göra eleverna uppmärksamma på
röst- och hörselvård tidigt – och återkommande.

Undervisning som är engagerande, språkutvecklande och tillgänglig för alla elever
fanns också på agendan. Det är många anpassningar, individuellt och från fall till fall
som behöver göras. Det finns situationer där elever inte deltar i undervisningen. Man
får t ex undervisa en till en, vissa elever har svårigheter att byta miljö och man pratade
om hur avgörande det är att skapa relation.

Tilltro till den egna förmågan – är en nyckelskrivning i musikämnet. En tillåtande, flexi-
bel lärare (elev som formar egna grepp vid ackordspel, att spela efter Youtube osv.) och
att det är viktigt att vi lärare uppmuntrar kreativa lösningar, men också visar på hur vi som lärare gör/modellerar).

Det är individuellt hur vi lärare behöver fördjupa våra kunskaper kopplat till det cen-
trala innehållet - och viktigt med musiklärarträffar där olika metoder kan diskuteras och delas. Vi enades under vårt första möte om att det är viktigt med diskussioner, där vi sätter ord på olika förutsättningar och olika upplägg, för att närma oss större enhetlighet i kommunen.

Åk 7 - 9
I högstadiegruppen läste vi sedan syftesdelen med nya ögon under den första träffen. På vilka sätt kan ämnesområdets syfte omsättas i praktiken i vår undervisning?

Diskussioner fördes kring vad olika musikaliska sammanhang innebär; detta kan vara
dels i mer officiella sammanhang med konserter eller olika framträdanden men också
i det egna klassrummet där eleverna genom att t ex lära sig spela ackord, använda sina
röster eller får teoretiska färdigheter sedan kan delta i att spela tillsammans eller att
lyssna tillsammans t ex efter olika genrer, efter olika typer av instrument där kunnandet
kan fördjupa förståelse och färdigheter för ämnet.
Vi omges av musik i många olika sammanhang i vårt samhälle och behöver förstå det vi hör men också få möjlighet att skapa djupare funktioner som t ex att musik kan använ-
das för att bli lugn, få energi, för att protestera eller skapa sammanhållning etc.

Gruppen samtalade också om hur viktigt det är att skapa ”lagarbete” och trycka på indi-
videns eget ansvar vid samspel med varandra, att träna eleverna på att inte bara lyssna på sig själva utan även att lyssna på de som de spelar tillsammans med. Det påpekades att träning av enskilt spel också leder till att man kan spela tillsammans med såväl blandad ensemble som med samma instrument och att båda formerna äger sin funktion.

Flera musiklärare i gruppen uttrycker att de går från det enkla till det som är svårare
med alla elever i en grupp och att de som går vidare också så småningom kan hitta mer
fria/egna spelsätt.
Vidare pratade vi om t ex begreppet ”meningsbärande”. Varför behöver man musik?
Varför/hur görs det meningsfullt? Vi pratade om vikten av att i varje moment koppla
det vi gör till meningsskapande sammanhang för att få eleverna att förstå för egen del
varför vi gör det vi gör. Det är viktigt att lyfta fram de sammanhang som kan bli tydliga
för eleverna – t ex att musik finns i film, dataspel, i hissar såväl som i olika traditioner
och högtidliga sammanhang. Man kan också lyfta fram vad fördjupade musikkunskaper
kan leda till; olika yrkesroller men också för den egna vardagen.

Vi tog också upp problem med digitala verktyg och digitalt skapande eftersom vi i
Kungsbacka kommun inte har tillgång till de musikprogram som finns via Google då
kommunen valt Microsoft. I nuläget finns problemet att de flesta av skolorna i kommunen inte kan utgå från den syftesskrivningen då man inte har tillgång till verktyg för elevers musicerande eller skapande.

Dessutom dryftade vi hur högt syftestexten syftar. Här råder till viss del delade meningar. Bl a diskuteras vad skapande kan innebära. Är det t ex skapande att göra om något redan befintligt, att arra utifrån något som redan finns? Hur ställer vi oss till ordet komposition som nu kommer med i musikens kursplan?
Musik i olika tider och genrer var ytterligare något vi samtalade om, bl.a. om att det
finns resonemang kvar i kunskapskraven. Hur löser vi detta i vår undervisning?

Detta är ett axplock av vad som sades under första träffen. Till andra träffen läste vi
musikämnets kommentarsmaterial och diskuterade såväl språk, som innehåll och hur vår undervisning kommer att förändras i förhållande till kunskapskraven.

Vi har önskat fler träffar till våren, eftersom vi tycker att det är värdefullt att mötas och samtala för ökad samsyn och ibland öppnare ögon för musikämnets möjligheter – eller omöjligheter!

Refererat av
Karin-Maria Löfdahl och Kristina Stenborg