Musik år 1-5

 Musiklärarnas Riksförening genomförde under vårterminen 2001 en enkätundersökning i år 1 -5. Frågorna gällde antalet musiklärare på de tillfrågade skolorna, lärarnas behörighet, om musiksal fanns på skolan och hur denna var utrustad. 622 skolors svarade på enkäten, som skickades till 1200 skolor.

139 av de 622 skolorna hade ingen musiklärare anställd.På skolor som uppgav att de hade en musiklärare hade 291 musiklärarexamen. Övriga hade en alternativ examen dvs. en grundskollärarexamen eller en klasslärarexamen.

Fast lektionstid varje vecka visade sig vara den vanligaste undervisningsformen. 559

skolor uppgav ett alternativ. Åtskilliga skolor svarade med fler än ett alternativ, att skolan hade både fast lektionstid, integrerad undervisning, projektundervisning och eller musikundervisning i annan form.

På 381 skolor fanns en musiksal Denna musiksal utgjordes alltifrån

"en riktig musiksal" till aula, dela av matsal, annan samlingssal, bibliotek m .m. På 233 skolor finns ingen musiksal.

En fjärdedel, 145 skolor av de 600 skolorna menade att de hade en riklig musikutrustning. 43 skolor ansåg att de hade viss musikutrustning. 59 skolor har endast piano eller gitarr.

Uppföljande studie hösten 2005

Musiklärarnas Riksförening har under hösten 2005 genomfört en uppföljande studie. Ett hundratal musiklärare har telefonintervjuats om musikämnet och villkoren för musikundervisningens genomförande. Musiklärarnas Riksförening konstaterar att det fortfarande finns mycket att önska vad gäller musikundervisningen i åk 1-5, hur den bedrivs, var och av vem. Det är förvånansvärt att musikundervisningen bedrivs under de villkor som beskrivs av de intervjuade lärarna. I telefonintervjuerna framkom att det verkar finnas många skolor i landet där skolan köper musikundervisning av den kommunala kultur- och musikskolan i kommunen. Detta får som följd att musikskolans lärare tvingas tjänstgöra i flera skolor för att erhålla en heltidsanställning.

Dessa lärare tillbringar flera timmar av sin arbetsvecka i bil på väg till och från nya elever och nya skolor. Det finns också exempel där frilansande musiklärare engageras av den kommunala skolan. Musiklärarnas Riksförening menar att varje skola borde ha en heltidsanställd musiklärare av samma skäl som skolan har heltidsanställda språklärare, idrottslärare, specialpedagoger, 1-7lärare, slöjdlärare osv. Detta möjliggör i högre grad en undervisning som utgör en naturlig och självklar del av skolans verksamhet.

Några röster ur intervjuerna

-Jag har varit runt på de flesta skolor i kommunen. Numera arbetar jag på kommunala musikskolan. Det finns inte någon musikundervisning kvar på skolorna. Både lärare och elever vill dock ha musikundervisning. Men det finns ingen utbildad personal och skolledarna måste spara in på allt. De som kan några ackord på gitarr, får undervisa i musik. Ja, musikundervisningen kommer i kläm.

- Det finns mycket mindre pengar idag i skolorna än tidigare.

Kommunen köper mina tjänster. Jag har egen firma. Visserligen

har jag ingen musiklärarutbildning, men det funkar ändå. De får ändå grunden av mig och jag tror att de når målen för år 5.

- Det är mycket sämre idag. Det är många bitar. Kulturskolan har mycket mindre pengar, den vanliga skolan också. För några år sedan började elever i år 2 i kulturskolan. Det får de inte göra idag. Indragningarna som görs drabbar mest de estetiska ämnena. Idag jobbar jag som församlingsassistent i svenska kyrkan.

- Jag har 20 poäng i musik. Det är tillräckligt känner jag. Det finns en liten musiksal, jag har tagit mig ett rum, som rymmer 10-12 elever, men det finns inte speciellt mycket utrustning. Vi har ett piano och en gitarr, vi har försökt satsa lite. Vi har också 25 handtrummor som vi har byggt. Sen har vi en mikrofon också. Men skolan har fått det bättre. Tidigare var det ingen som hade musiken på skolan. Jag har jobbat här två år. Lärarutbildningen är viktig. Hade det inte funnits valmöjlighet till musik i utbildningen, hade jag nog inte heller haft musik i min anställning. Jag tycker ni och alla andra skall gå till mer information om musikämnet och försöka få folk att förstå vikten av musikämnet. Det är ju inte ett ämne där eleverna blir synliga. 4:orna har 80 minuter i veckan. Femmorna och sexorna har 40 minuter, så jag tycker det är rätt bra.

MR:s kommentarer

Musiklärarnas Riksförening konstaterar glädjande att många skolor har utbildad musiklärare och bedriver en musikundervisning i ändamålsenligt utrustade lokaler. Men många av Sveriges elever i år l-5 upplever fortfarande, en torftig musikalisk miljö.

Lärarna kan inte leva upp till kursplanens intentioner och eleverna når förmodligen inte målen i år fem. Och hur skall de kunna göra det när grundförutsättningarna i form av utrustning

och kompetenta lärare saknas? Mats Rundbergs forskning visar på det nedslående resultatet att "ingen bryr sig". (C och D uppsats Örebro universitet) När skall kommunerna och Skolverket vakna?

Musik är ett meningsskapande skolämne för dagens ungdomar. Musiken beror och engagerar. Den nationella utvärderingen visar att musikämnet är ett av skolans populäraste ämnen. Musikämnets funktion är mångfaldig. Det ger eleverna kunskap i form av såväl fakta och förståelse som färdighet och förtrogenhet.

Musiken hjälper eleverna genom livet och att leva livet. Våra elever har rätt till relevanta verktyg att tolka och hantera sin livssituation. Varför undviker skolledare idag att ge musikämnet den status, den dignitet och den centrala roll som musiken har i övriga samhället?

Låt oss därför alla medverka till en meningsfull och ändamålsenlig musikundervisning i år 1- 5. Förmodligen hade situationen varit annorlunda om fler utbildade musiklärare valt att undervisa i år 1-5. Flera utbildade musiklärare undviker att undervisa i de lägre skolåldrarna på grund av skolans bristfälliga lokaler och förutsättningar för ämnet. I detta sammanhang spelar lärarutbildningen en viktig roll. Frågor vi ställer oss är om det idag utbildas lärare i musik i tillräcklig utsträckning och om lärarutbildningen i musik ger de studerande de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att stimulera och främja ett lärande i och om musik? Och tydligt är att lärarutbildningen i högre grad måste ge studenterna beredskap att bedriva musikundervisning i de lägre skolåldrarna.

Musiklärarnas Riksförening har anledning att återkomma i frågan i flera olika sammanhang Ingen bör acceptera skolor utan musiksal, utan musiklärare och utan för ämnet relevant utrustning!