Få blir musiklärare

Det är öde på musiklärarutbildningarna runtom i landet. Långt fler än hälften av höstens 250 utbildningsplatser står tomma. När ansöknings- tiden gick ut inför hösten 2012 hade 140 ansökt till de 250 platser som finns. 106 antogs. De gamla musikhögskoleorterna har klarat sig bäst. De två universitet som tillkommit bland utbildnings-orterna, Umeå och Växjö, har minst antal studenter. I Umeå handlar det om fem av trettio möjliga platser. Växjö/Linnéuniversitetet har 11 studenter av 24 möjliga.

Man kan spekulera i orsakerna till de låga antagningstalen. Faktorer som en lång lärarutbildning med kort utbildningstid i musik, en många gånger undermålig arbetsmiljö och en låg lön inverkar stort. Visserligen arbetar personalorganisationerna för just högre löner och 2012 års avtalsrörelse gav 4,2% mer i lönekuvertet, men det räcker inte med att lova högre löner. Det måste till något annat. Massmedia stör också antagningsklimatet. Det målas upp en alltför mörk bild av skolan. Detta gör naturligtvis att benägenheten att söka en lärarutbildning minskar. Regeringsbeslutet att ta bort den estetiska verksamheten för samtliga elever i gymnasieskolan bidrar också till rekryteringsläget.

Vad gäller utbildningen till 7-9 lärare är situationen nästan att betrakta som katastrofal. Och detta påstående avser samtliga utbildningsinriktningar till lärare, inte enbart musik. Vad gäller musiklärare mot grundskolans högstadium är det enligt uppgift enbart två studenter antagna, båda i Malmö. Övriga studenter utbildar sig mot gymnasieskolan eller mot verksamhet i den kommunala musik- och kulturskolan. Frågan är om det kommer att finnas arbete åt alla som utbildar sig till gymnasie-lärare? De nuvarande behörighets-reglerna ger visserligen gymnasielärare möjlighet att undervisa på lägre stadier, men hur benägen är man att undervisa i grundskolan när man aktivt valt att utbilda sig till gymnasielärare?

En annan fråga man måste ställa sig är: Kommer någon av utbildningsorterna att orientera sig bort från lärarutbildningen och istället koncentrera sig på de mer konstnärliga utbildningarna? Frågan är relevant eftersom flera utbildningsorter, trots examensrätt, enligt Mitt i Musiken i december 2012 valde att inte annonsera platser till utbildningen för 7-9 lärare. ”Och till kommande antagning är det fler lärosäten som inte kommer att erbjuda platser till årskurserna 7-9, ingen vill ju ändå gå” påstås det i programmet.”

Det bristande intresset för lärarutbildningen får också konsekvenser för högskoleutbildningarna. På flera högskoleorter tvingas man till personal-neddragningar. Med minskat söktryck och färre studenter blir uppsägningar den enda lösningen.

MR:s ordförande Kristina Stenborg säger så här i en intervju: ”Jag är ju mycket orolig. Det är faktiskt redan så att många som idag jobbar som musik-lärare inte har utbildning samtidigt som många av dem som en gång utbildade sig hoppar av yrket.

Kristina Stenborg ser många orsaker till att färre söker sig till musiklärarutbildningarna: ”Vill man bli musiklärare, ja då vill man läsa mycket musik. Att enbart studera musik 90 hp, ett och ett halvt år, för gymnasiet och 60 hp, ett år, räcker inte. Ettämnesutbildningen är något längre och har fler sökande, men att välja en ettämnesutbildning kan vara bedrägligt. I många fall är det ju så att när man väl kommer ut i arbetslivet, upptäcker man att man kanske inte orkar jobba enbart med musik på grund av förutsättningarna: det är höga ljudnivåer, det är stora undervisningsgrupper och lite lektionstid för musikämnet med höga kurskrav. Man vill ha ett andra ämne”.

Vad kan man då göra för att hejda utvecklingen? Musiklärarnas Riksförening menar att man först och främst måste förändra utbildningen till lärare i musik, framför allt låta den få en ökad ämnesfördjupning. Villkoren och förutsättningarna för musiklärarna ute i landet måste också förändras.

Fakta:
Det finns i idag åtta orter där man kan utbilda sig till lärare i musik. Antagningssituationen är problematisk. Mer än hälften av de 250 utbildningsplatserna står tomma.

Så här många studenter togs in på lärarutbildningarna i Sverige hösten 2012:
Piteå: 13 av 20 platser
Umeå: 5 av 30 platser
Örebro: 18 av 55 platser
Stockholm: 26 av 50 platser
Ingesund: 20 av 35 platser
Göteborg: 21 av 32 platser
Växjö: 11 av 24 platser
Malmö: 48 av 48 platser.