MR om behörighet

För att bli tillsvidareanställd, undervisa och sätta betyg inom det svenska skolväsendet krävs efter 1 december 2013 en lärarlegitimation. För lärare som anställdes på sin nuvarande anställning före 1 juli 2011 träder reglerna i kraft fullt ut 1 juli 2015.
Ansökan om legitimation görs till Skolverket. Eventuell överklagan anmäls till Skolinspektionen och beslut i ärendet tas i Lärarnas ansvarsnämnd.

Personalorganisationerna har varit positiva till legitimationen eftersom bl a. den enskilde lärarens
ansvar för undervisningens kvalitet och betygsättning blir tydligare. Legitimationen stärker
även elevernas rättssäkerhet liksom yrkets identitet. Legitimationen ger ”legitimitet” till de behöriga
lärarna. Legitimationen bidrar också till att nyutbildade lärare garanteras en introduktionsperiod
med mentorsstöd från en legitimerad lärare. För att få lärarlegitimation krävs en lärarexamen, d.v.s. en examen som utan undantag är inriktad mot undervisning i grundskola eller gymnasium. Det är också bara dessa som nu kallas ”lärare”. Pedagogexamina, förutom den i danspedagogik, har ännu inte givit rätt till en lärarlegitimation. I slutet av 2013 hade 162 000 ansökningar om legitimation inkommit till Skolverket och över 87 procent av alla lärare uppgavs ha fått legitimation.

Från 1 december gäller något generösare övergångsregler. En förändring som införs, och som
gäller alla lärare, är att en legitimerad lärare kan få behörighet i ytterligare ämnen som läraren
har undervisat i under minst åtta av de senaste femton åren. För lärare födda före 1 juli 1958
gäller minst fyra år av de senaste femton åren. Alla lärare som vill ha sin behörighet prövad efter
de nya reglerna måste söka på nytt, vilket enligt Skolverkets egen uppskattning betyder mellan
60 000 och 100 000 nya ansökningar.

De mer generösa reglerna medför även att yrkeserfarenhet som lärare i musik i verksamheter
utanför det offentliga skolväsendet nu räknas vid en legitimationsansökan. Detta betyder att tid
i musik- och kulturskolan räknas. Behöriga gymnasielärare i musik blir också enligt regeringsbeslut i juni 2013 automatiskt behöriga i hela grundskolan. Tidigare gällde behörigheten enbart i grundskolans år 7-9.
Utöver de nya bestämmelser som redovisats ovan skall lärare som har läst en kurs som motsvarade behörighetskraven när kursen lästes fortfarande vara behöriga i det ämnet även om andra krav gäller idag. För att lärare skall få sina kurser behörighets-förklarade och likvärdigt bedömda har Stockholms universitet fått i uppdrag att samordna lärosätenas validering av ”lärares kunskaper”. 10 miljoner kronor avsätts under 3 år.
Reformen är en av de största som genomförts i den svenska skolan. Under genomförandet har ett antal områden identifierats som kräver översyn och framtida förändringar. Antalet beslut som överklagats har varit åtskilliga.

Enligt de undersökningar som Skolverket gjort saknar idag över hälften av högstadie- och
gymnasielärarna pedagogisk högskoleutbildning i sitt undervisningsämne. Resultatet är likartat
för kommunala och fristående skolor. Undervisningsämnet med flest behöriga lärare är svenska, där cirka åtta av tio lärare är ämnesutbildade. I samhällskunskap däremot har bara fyra av tio lärare behörighet. Längst ner på listan finns teknik där knappt fyra procent av dem som undervisar i ämnet har ämnesutbildning. Generellt visar också Skolverkets studie att ju äldre eleverna är, desto högre kompetens har lärarna. I grundskolan årskurs 7-9 har en större andel lärare
ämnesutbildning, jämfört med de som undervisar yngre elever. När det gäller musikämnet är
ca 40% av alla registrerade musiklärare i ungdomskolan obehöriga, dvs de saknar lärarexamen.

Konsekvenser
Många äro de behöriga som arbetar som musiklärare.Och lika många äro de obehöriga. Musiklärarnas Riksförening menar, med referens till ovanstående, att det finns särskild anledning att uppmärksamma förutsättningarna för bedriva och säkerställa en likvärdig musikutbildning för elever i den svenska skolan. Skolverket och utbildnings-departementet som ansvarar för utbildningen av lärare i musik måste ta sitt ansvar!

Mål och kunskapskrav i den nya kursplanen i musik i Lgr11 har förtydligats och skärpts. För att genomföra kursplanens innehåll krävs lärare i musik, legitimerade lärare, som har ämnesmässiga och didaktiska förutsättningar att göra detta.

Behörig att undervisa i musik i grundskolans år 1 – 6, är den lärare som har en lärarexamen med mellan 7,5 hp och 120 hp ämnesstudier i musik. I tid räknat innebär detta att den lärare som läst 7,5 hp i musik ägnat 5 veckors studier, en fjärdedels termin, åt musik, medan den lärare som har 120 hp i musik ägnat 80 veckor, fyra terminer.

Är det rimligt att tro att den legitimerade korttidsutbildade undervisande fritidspedagogen i musik har förutsättningar att bedriva en musikundervisning i enlighet med kursplanens innehåll samt att kunna bedöma och betygsätta elevers kunskaper i slutet av år 6? Knappast.

Är det då rimligt att tro den legitimerade långtidsutbildade undervisande gymnasieläraren
i musik har förutsättningar att bedriva en undervisning i år 1 - 6 i enlighet med kursplanens innehåll samt att ha förmåga att bedöma och betygsätta elevers kunskaper i musik i slutet av år 6? Svaret på den frågan är också: Knappast.

Även om vi skulle vilja påstå att förutsättningar är något större, så har ju gymnasieläraren i första hand läst ämneskurser i musik och didaktik avsedda för undervisning för äldre elever och har förmodligen
inte heller den ämnesmässiga repertoar som behövs för undervisning i grundskolan tidigare åldrar? En besvärande faktor är också att denna lärare tänkt sig en lärarframtid för äldre elever, inte för ”lågstadiebarn”.

Dilemma
Behörigheten är ett dilemma. Det saknas behöriga lärare i de lägre skolåren. Få lärarstuderande
väljer denna inriktning med hänvisning till den korta utbildningstiden, arbetsvillkor och lön. Det utbildas för många lärare mot gymnasieskolan samtidigt som det redan finns ett läraröverskott i och med borttagande av kärnämneskursen Estetisk verksamhet.

Många musiklärare i gymnasieskolan kommer att sägas upp. Alltså försöker myndigheterna genom legitimeringsreformen att fylla på från ”båda hållen”. Detta kan naturligtvis vara ett sätt att komma till rätta med antalet behöriga lärare i de lägre skolåldrarna men det ökar knappast trovärdighet till och kvaliteten i undervisningen. Samtidigt finns det lärarkategorier, paradoxalt nog, som inte får lärarlegitimation i musik men som har lång utbildning. Detta gäller SMI-utbildade pedagoger med vetenskaplig, didaktisk och konstnärlig kompetens. Många av dessa lärare har en musikerexamen eller annan högre examen som borde berättiga dem till att bli legitimerade lärare.

Musiklärarnas Riksförening hyser stor oro för att det finns och kommer att finnas brister i såväl musiklärares ämnes- som didaktikkunskaper när det gäller undervisning i de lägre skolåren. Detta kan komma påverka elevernas inställning till musikämnet och musik som en värdefull kunskap i allmänhet.

Skolverket och utbildningsdepartement måste ta initiativ till en utredning med syfte att se över utbildningen av lärare i musik avseende såväl dimensionering, urval, utbildningstid som kvalitet.
Att som elev i de tidiga skolåren få undervisning av väl utbildade och legitimerade lärare i musik är en självklar rättighet!

FAKTA
Lärarexamina som ger behörighet att undervisa i musik ungdomsskolan:
• examen med inriktning mot skola och fritidshem ger behörighet att undervisa i musik
i grundskolans år 1-6. Ämneskunskaper i musik: 10 - 30 hp

• examen med inriktning mot grundskolans år 1-3 ger behörighet att undervisa i musik i grundskolans år 1-6 . Ämneskunskaper i musik: 7,5 - 30 hp

• examen med inriktning mot grundskolans år 4-6 ger behörighet att undervisa i musik i grundskolans år 1-6 . Ämneskunskaper i musik: 7,5 - 30 hp

• examen i svenska/so med inriktning mot år 1-7 ger behörighet att undervisa musik
grundskolans år 1-7. Ämneskunskaper i musik: 15 hp

• examen med inriktning mot grundskolans år 7-9 ger behörighet att undervisa i musik i grundskolans år 1-9 . Ämneskunskaper i musik: 90 hp

• examen med inriktning mot gymnasieskolanger ger behörighet att undervisa i musik i grundskolans år 1-9 och i gymnasieskolan. Ämneskunskaper i musik: 120 hp

Lärarexamina som inte ger behörighet
• lärare med examen med inriktning mot kommunala musikskolan, instrumental- och ensemblelärare, får inte behörighet att undervisa i år 1-9 eller i gymnasieskolan. Ämneskunskaper i musik: 120 hp

• SMI-lärare med musikpedagogisk examen med inriktning mot grundskolan får inte behörighet att undervisa i år 1-9. Ämneskunskaper i musik: 90 hp

Vägar till behörighet för grund och gymnasieskola;
Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU)
KPU är en av regeringens reformer där pedagoger med tidigare ämnesstudier kan komplettera
sina studier (med upp till 90 högskolepoäng) och därmed få motsvarande lärarexamen och full
behörighet. Lärosäten som erbjuder KPU i ämnet musik:

• Linnéuniversitetet
• Karlstads universitet
• Kungliga Musikhögskolan i Stockholm
• Luleå Tekniska Universitet
• Göteborgs universitet

VAL - Vidareutbildning av lärare
Denna utbildning koordineras av Umeå Universitet i ett projekt som heter Nationella VAL-projektet.
Vidareutbildning till lärarbehörighet sker i samverkan med huvudmannen. Utbildningen
anpassas efter individuella behov.

Lärarlyft II
Kompletterande utbildning för lärare med en lärarexamen.
Lärosäten som erbjuder kurser inom lärarlyftet i ämnet musik

• Linnéuniversitetet
• Stockholms Musikpedagogiska institut.

(Denna utbildning måste enligt MR bekostas av kommunen!)