MRs grundskoleenkät - en första rapport

Musiklärarnas Riksförening genomför för närvarande en enkät, Musiklärarenkät lå 14/15, riktad till alla musiklärare på grundskolan oavsett facklig organisation. Anledningen till att MR känner att vi måste kartlägga musiklärares arbetsvillkor är att musiklärare hör av sig till oss och att vi i sociala medier läser utsagor som berättar om arbetsvillkor som inte är acceptabla.

Samtidigt har arbetsmiljörelaterade undersökningar som genomförts av såväl Lärarförbundet som Lärarnas Riksförbund visat att arbetsvillkoren för musiklärare långtifrån är goda. Enkäten syftar till att samla in data vad gäller musiklärares arbetsvillkor. Det handlar om att kartlägga antalet klasser som lärare undervisar per vecka, gruppstorlekar, behörighetsgrad, om lärare arbetar på flera skolor etc.

Det som MR i sin presentation av resultatet kommer ta fasta på är skillnaderna i arbetsvillkor och
möjligheten för eleverna att erhålla en meningsfull musikundervisning. Villkoren för såväl lärare som elever skiljer sig markant åt beroende på i vilken kommun man arbetar och bor. Vi har långt ifrån en likvärdig skola. Skillnaderna är alltför stora.

MR värnar om en fortsatt obligatorisk musikundervisning. Det föreligger ingen överhängande risk att ämnet musik skall tas bort från timplanen men tillståndet är allt annat än gott. Många musiklärare och elever far illa!

Översiktliga preliminära resultat
Vi har valt att lyfta fram resultat där vi ser att det finns dramatiska skillnader i lärares och elevers arbets- och utbildningsvillkor i skolan.
På skolor där lärare undervisar i stora grupper, i dubbelgrupper, om fler än 25 elever, får naturligtvis eleven mindre tid med läraren och därmed mindre möjlighet att visa sina kunskaper och färdigheter. Med dubbelgrupp minskar också lärarens möjlighet att bedöma eleverna på ett rättvist sätt.

Utan att föregripa den mer detaljrika resultatredovisningen kan vi konstatera att 22 % eller över en femtedel av de 900 lärare som besvarat enkäten, har fler än 26 elever i grupperna i år 9. Nästan 50% har fler än 20 elever i undervisningsgrupperna. Vi skulle vilja påstå att detta omöjliggör
arbete enligt Lgr11. Samtidigt har många lärare erhållit mindre grupper. Något mer än en tredjedel har enkelgrupp, dvs. upp till 15 elever per undervisningstillfälle. Här vågar vi påstå att MR:s påtryckningar gett resultat. Flera rektorer har upptäckt att mindre grupper ger resultat inte bara
i musikämnet utan också i andra ämnen. Lärande i musik ger transfereffekter.

Förutom att besvara enkätens frågor direkt har det funnits möjlighet att kommentera frågorna. Kommentarerna är åtskilliga. De skiljer sig i karaktär; många är bedrövliga men en del är positiva och löftesrika.
Genom att studera resultatet har du som musiklärare möjlighet att relatera din arbetssituation och dina arbetsvillkor i förhållande till det som framkommer i resultatet. Hör av dig till MR om du vill ha hjälp med något.

Nedan följer en första presentation av resultatet med MRs kommentarer samt en del av de kommentarer som  skrivits av de som svarat på enkäten. En utökat och mer komplett kommentar
kommer att publiceras i nästa nummer av vår tidning musikläraren.

Fråga 1 - om anställningsgrad

100%  - 63,95%      573
0-25%  - 1,34%      12
26-50% - 6,25%     56
51-75% - 12,39% 111
76-99% - 16,07% 144

Av de 896 lärare som svarat är det 64% som har en 100%-ig anställning. 36% har en
anställningsgrad som är mindre än 100%. Detta är en en hög procentandel, dock
tror att vi att denna kulle varit ännu högre om flera musiklärare besvarat enkäten. En
gissning är alltså att det är de lärare som har en 100%-ig anställning som i första hand
besvarat enkäten.

Av kommentarerna framgår att av de lärare som har en 100%-ig anställning så är det åtskilliga som begärt tjänstledighet på grund av sjukdom, bullerskada, eller som har ”gått in i väggen”. Med hänvisning till de resultat i enkäten som rör antalet grupper och antalet elever lärarna har att bedöma (se nedan) är
detta fullt förklarligt, arbetsbelastningen är för hög. Vi anar också också att de lärare
med lägre anställningsgrad vill ha det så på grund av att de inte orkar att enbart arbeta
som lärare i musik, de arbetar med annat vid sidan om.

22 lärare av 139, som lämnat kommentar, anger explicit att de har har gått ned i sysselsättningsgrad
på grund av arbetsmiljömässiga skäl. Det är 22 lärare för mycket.


Här kommer några av de 139 kommentarerna på denna fråga:
– Skulle inte orka arbeta en sekund till då jag är sliten efter allt ljud, elevbyten och många
års helklass.

– Skulle inte vilja arbeta med fler ämnen och samtidigt ha ett så stort ansvar för alla traditioner på skolan. Men har i flera år tyckt att en musiklärares 100% tjänst borde vara 80 istället för att det sliter med alla åtaganden musiklärarämnet för med sig. All kontakt med stort antal elever och olika arbetslag. Sedan är man aktiv varje sekund varenda lektion - man inspirerar och ger av sig själv på ett sätt som
inte går att jämföra med att ha vissa andra ämnen. Inför varje föreställning krävs också en
slags anspänning men rappt ska man fortsätta undervisa....

– Detta är svårt att förmedla i hur man kan må och den återhämtning som krävs.
– 90%, fördelat på två skolor, 70+20
– Jobbar 50% som musiklärare, 50% med andra arbetsuppgifter inom kommunen.
– Har heltid men delvis tjänstledig. 100% klarar inte jag inte, bullerskadad.
– Jag har gått ner till 50% eftersom jag höll på att gå in i väggen på vårterminen...
– Har dock gått ner i tjänst till 80% för jag orkar inte med en heltid i musik.
– Arbetar 60% på egen begäran.
– Var anställd på två skolor på 100 %, men bad om att få ändra min tjänst pga röstproblem,
så nu jobbar jag 90% på en skola, men är resurs på 30%.


Fråga 2 om typ av anställning

Ettämneslärare  -            64,98%   579
Kulturskola/Musikskola 14,93%     33
Tvåämneslärare             21,89%   195

Merparten av de svarande, 65 procent, är ettämneslärare, 22 % är tvåämneslärare. 15
% arbetar i musik- och kulturskolan. I kommentarerna hittar vi en stor variation av lärarkategorier;
mellanstadielärare med musik, specialpedagog, musik och cellolärare, idrott och musik, musikterapeut, fritidspedagog,musiklärare och kulturbeställare

MR har tidigare i Musikläraren påpekat det bekymmersamma med att musikämnet
uppvisar en alltför stor variation av yrkestitlar beroende på utbildningsgrad och kompetens.


Här kommer några av de 124 kommentarerna på denna fråga:

– Lärare som även blivit tvingad att undervisa i bild.
– Jobbar både i kulturskola, där vi måste arbeta efter skoltid och med musik i grundskolan som
ligger på förmiddagarna! I en landsbygdskommun är det svårt att få till speltider efter skoltid
för alla elever eftersom många åker skolskjuts! Dessutom har vissa elever jobbigt i skolan med
tuffa dagar så det blir väldigt jobbigt för vissa att spela efter skoltid, sen eftermiddag eller kväll!
– Har anställning på musikskolan, men en del av tjänsten är förlagd i grundskolan. Har dock
sagt upp mig från den delen nyligen då skolan inte har den utrustning som krävs.
– Har utbildning tvåämnes, och har tidigare undervisat flera ämnen, men nu räcker tiden
bara till för musiken. Här finns det nog flera lärare som är drabbade av att inte få timmar i sitt andra ämne.
– Är fr.o.m ht 14 även klasslärare, samt ska undervisa “annat ämne” år 5 155 minuter/vecka.
Verkar bli en lektion matte, en svenska, och en engelska. Ingen behörighet i dessa ämnen.
– När jag anställdes hade jag flera ämnen, har tjatat till mig att bara ha  musik och halvklasser på mellanstadiet.



Fråga 3: Är du legitimerad lärare?
Ja         72,66%       651
Nej       24,44%       219

73% svarar att de är legitimerade. 25% eller 219 lärare svarar att de saknar legitimation.
Till denna fråga finns 195 kommentarer.
Frågan om legitimation är infekterad och kopplad till behörigheten. Enligt senaste
statistik från Skolverket är mer än 40% av musiklärarna i grundskolan obehöriga.
Många är besvikna över att ha blivit nekade legitimation. Många väntar på sin legitimation.


Här kommer några av de 195 kommentarerna på denna fråga:

– Har musikämnesbehörighet utan lärarexamen.
– Har i över ett år väntat på min lärarlegitimation. Är utbildad...
– Nej, tänker inte ens ansöka i ren protest mothur dåligt det är genomfört, alla pengar det
kostat dom kunde gått till att förbättra utbildningarna ex och för att den är så urholkad. Arbetslös kommer jag aldrig att bli iaf...
– Fritidspedagog med behörighet i musik till och med år 6
– Tvåämneslärare, Gl 4-9 sv/mu, dvs 80 gamla p (= 120 nya hp) i musik. Den här
frågan säger ju inte så mycket i mitt fall, tack vare de nya legitimationsbestämmelserna.
Jag jobbar i en f-6-skola och är fullt jämförbar med en handfull fritidspedagoger på skolan, som också
är ”legitimerade musiklärare” med sina 10 hp.
– Har 274 hp i Musik men ej leg. Kompletterar just nu.
– Utbildad musipedagog vid SMI, Lågstadiemetodik, arbetat i Kommunala musikskolan och grundskolan sedan1977. Anses ej behörig.enligt skolverket.
– Lärarlegitimationen som den inrättats är ett misstag och har ingen legitimitet. Alltför
många fantastiska lärare med “fel eller för gammal” utbildning stämplas som ej kvalificerade.
Ett svidande kunskapsförakt!
– Utbildad musikpedagog vid SMI, Lågstadiemetodik, arbetat i Kommunala musikskolan
och grundskolan sedan1977. Anses ej behörig enligt skolverket.
– Genom erfarenhetsintyg
– Utbildad men vägrar att ansöka pga att jag anser att legitimationen nummer 1 underkänner
utbildningarna och det den nu urholkats så att den nu inte betyder mer än examensbeviset.
Dessutom tycker jag att alla de pengar det kostat att utfärda och att fortsätta göra det borde läggas på att förbättra utbildningarna istället och på skolornas verksamhet... Våga vägra legitimationen som ändå inte betyder nåt längre!!

Fråga 4 - Ålder

20 - 29 år       13,13%     117
30 - 39 år       32,10%     286
40 - 49 år       29,85%     266
50 - 59 år       19,64%     175
60+                   5,61%       50

Flertalet är under under 50 år, en ung musiklärarkår med andra ord. 50 personer av 900 svarande är över 60 år. En förklaring till det ringa antalet 60+-lärare är kanske att musiklärare slutar arbeta före 60 års ålder. Få orkar arbeta vidare. I detta avseende är nog musiklärare unika. I andra ämnen är det förmodligen betydligt fler lärare som är över 60 år.

Fråga 6 - Hur många grupper undervisar du varje vecka?

1-5 grupper         8,78%       76
6-10 grupper    23,67%     205
11-15 grupper  26,67%     231
16-20 grupper  24,13%    209
21+ grupper     17,09%    148

Närmare 70% av de svarande har fler än 11 grupper. Undervisningsgrupper per vecka betyder det antal musiklektioner läraren har. Många svarande kommenterar grupper i förhållande till anställningsgraden. Vi konstaterar att den här frågan är problematisk, men detta till trots är det lärare som har alltför många grupper.

Här kommer några kommentarer:
– 24 grupper. (en grupp består av tre elever i särskilt stöd)
– Jag har 27 positioner på en vecka. Stora grupper. Det är ohållbart.
– Förutom 16 klasser har jag elevens val, kör och läxhjälp.
– Två 9or koncentrationsläger mu i vår, vilket ger ojämn arbetsbelastning.
– 24 grupper varav 8 halvklass
– Alltför många pass , detta eftersom musiken har så få minutrar enl kursplanen och vill man gärna trycka in så många grupper som möjligt och glömmer då bort alla förberedelser som behövs extra tid till inför samlingar , konserter etc och som skolan förväntar sig då traditioner oftast ligger mest naturligt
till för oss musiklärare. Hade vi haft fler timmar som slöjd o idrott, då hade våra pass blivit färre / vecka och vi orkar med vårt roliga men också väldigt krävande jobb.
– pga tre skolor plus halvklass halva tiden har jag 28 pass a 40 min.
– 7 klasser = 14 halvklasser. Det är såhär det ska vara! /Lisa Bengter
– Förutom 16 klasser har jag elevens val, kör och läxhjälp.
– Jag har 27 positioner på en vecka. Stora grupper. Det är ohållbart.
– Har nu detta läsår blivit tvingad in i block/periodläsning i mitt ämne, vilket innebär 90 minuterspass (12 veckor per klass) i musik, dock i halvklass då, men ändå känns det inte ok.