Högre lön till hälften...

I 2016 års budget finns det ca tre miljarder kronor avsatta för höjda lärarlöner. Regeringens avsikt är att höja lönerna med i genomsnitt 3000 kronor i månaden för ungefär sextio tusen lärare, ungefär
hälften av alla lärare, och då särskilt skickliga lärare…? Vem är det då som får höjd lön? Enligt
Skolverket är det den lärare som uppfyller minst ett av dessa kriterier:

• Tagit särskilt ansvar för att utveckla undervisningen genom kollegialt lärande i former
som vilar på vetenskaplig grund och beprövaderfarenhet.

• Med stöd av formell utbildning på avancerad nivå utöver lärarexamen eller förskollärarexamen
förbättrat undervisningens innehåll, metoder och arbetssätt.

• Tagit särskilt ansvar för att stödja lärar- eller förskollärarstudenter och kollegor som är nya i yrket eller tagit särskilt ansvar för att utveckla ämnen eller ämnesövergripande områden.

• Tagit särskilt ansvar för särskilt komplicerade undervisningssituationer.
 
Avsikten med lönesatsningen är att premiera särskilt skickliga lärare samt, få fler att bli lärare, locka tillbaka lärare, som lämnat skolan samt att öka lönespridningen. Det är regeringen som bestämmer reglerna för hur bidraget ska fördelas och hur mycket pengar som avsätts till Lärarlönelyftet. För läsåret
2016/2017 har Skolverket tre miljarder att fördela inom Lärarlönelyftet. Skolverket betalar ut bidrag till skolans huvudmän, det vill säga kommuner och ansvariga för fristående skolor. Hur stort bidrag en huvudman får baseras på antalet elever i huvudmannens skolor. Det är sedan huvudmannen som avgör  vilka lärare som ska få höjd lön Löneökningen inom Lärarlönelyftet ska ske utöver ordinarie lönerevision. Lärarlönelyftet får inte ha inverkan på eller finansiera ordinarie lönerevision. Lärarlönelyftet är en permanent satsning utan något slutdatum.

Enligt det regelverk som regeringen beslutat om är det upp till huvudmannen att avgöra om lönepåslaget till läraren ska ges tillsvidare eller under viss tid. Det är alltså kommunen eller den fristående skolan som avgör vilka lärare som uppfyller kriterierna. Med hänvisning till erfarenheter av tidigare lönesatsningar som karriärtjänster för lärare är det enligt Skolverkets hemsida bra om ”man är tydlig och transparent om på vilka grunder man valt ut lärare”.

Vilket har då utfallet blivit? Att välja ut de lärare som skall omfattas av lönelyftet är naturligtvis en tuff uppgift för skolledarna.
Regeringens lönesatsning kritiserades hårt av många remissinstanser i början av 2016. Statliga Medlingsinstitutet, LO och Arbetsgivarverket varnade för att satsningen skulle kunna äventyra den svenska lönebildningsmodellen och varnade för riskerna med en politisk inblandning utan inblandning av en tredje (facklig) utomstående part och skulle således åstadkomma allvarliga konsekvenser för en stabil och välfungerande lönebildning.
De påpekade också att många grupper på den svenska arbetsmarknaden också anser att deras löner ligger för lågt och att regeringens agerande skulle leda till kompensationskrav.
De både lärarfacken välkomnade naturligtvis förslaget.

Hur har det då gått? Upplever lärare att de har fått adekvat information och att kriterierna är tydliga och transparenta? Förmodligen inte. I dagspressen läser vi om att lärare sjukskriver sig, stannar hemma från jobbet och säger upp sig. Och det var väl inte meningen? Vad anser då skolledare om lönelyftet? Att processen orsakat våndor hos skolledare kan vi förstå.

I tidningen Chef & Ledarskap citeras rektor Ulf som påstår att: ”Många lärare kommer att bli ledsna”. Ulf fortsätter: ”På min skola har vi drygt 45 lärare. 15 av dem kommer att få pengar genom lärarlönelyftet, 30 inte. Jag förstår att det här kommer att bli smärtsamt för dem som blir helt utan pengar, särskilt för dem som ligger i gruppen precis utanför och som gör ett ungefär lika bra jobb som dem som får pengar.” Ulf redogör i artikeln för de våndor de haft i urvalsprocessen. Hur de än vridit och vänt så är det alltid några som hamnat ”på fel sida gränsen, där skillnaden i skickligheten inte är så stor”. På Ulfs skola har lärarna fått rejält differentierade lönepåslag.
Det minsta lönepåslaget är 800 kronor och det högsta 4500 kronor. Avslutningsvis säger Ulf att han kommer att träffa varje lärare och berätta varför han eller hon har fått eller inte fått del av pengarna. ”Det är viktigt att motivera fördelningen, så att alla verkligen förstår”.
 
Lönespridningen kommer definitivt att öka och det kanske är bra för lärares framtida löneutveckling i allmänhet? Vad gäller lönespridningen så hittade vi nedanstående tabell från 2014:
Gymnasielärare 4500
Grundskollärare 4200
Speciallärare 4100
Lärare i estetiska ämnen 3700
Gymnasielärare i yrkesämnen 3800
Förskollärare och fritidspedagoger 3100

Den högsta lönespridningen bland olika yrkesgrupper, dvs. differensen mellan den högst och lägst betalde inom kategorien, hittar vi värdespappersmäklare och verkställande direktörer.
Här är lönespridningen 96 600 kronor resp. 76700 kronor per månad. Längst ner på listan på plats nr 305 ligger glashyttearbetare och tidnings-distributörer med 1900:- resp. 1700:- i löneskillnad.

I samma tidning, Chef & Ledarskap, hittar vi artikel om skolan som gått en annan väg; att försöka åstadkomma en så liten lönespridning som möjlighet: ingen lönespridning alls; På Vendelsbergs folkhögskola tjänar alla lärare lika mycket. Oavsett ålder och antal år på arbets-platsen tjänar lärarna 32 300 kronor i månaden.

Enligt rektor Sören Eriksson är det aldrig någon som varit missnöjd med lönemodellen som funnits i drygt tio år. Både skolledningen och lärarkåren ser stora fördelar. Det tidigare individuella systemet skapade irritation bland personal samtidigt som det inte var något särskilt effektivt verktyg, enligt rektor. ”Får man inte samma lön som kollegan är det klart att det kostar i form av minskad arbetsglädje och arbetsmoral. Vårt nuvarande lönesystem bidrar till en stark vi-känsla, säger Sören Eriksson.
Själv tjänar han både tid och kraft på att slippa gå in i diskussioner om individuella skillnader i lönenivå. ”Och visst, att motivera  varför någon får hundra eller trehundra kronor mindre än en kollega som har samma arbetsuppgift är ganska svårt”.

Hur kompenserar man lärare som vill utveckla sig? Enligt artikeln är man mycket positivt till lärares kompetensutveckling och finansierar lärares fortsatta studier. Ledighet med lön, kallas den modellen. Rektor Sören Eriksson lön är: 46.500:- Till sist citerar vi Jonas Bagge, lärare i matematik, musik och historia, som arbetat som musiklärare i 38 år.
”Det är klart att vi inte helt förstår resonemanget kring individuell lönesättning eftersom vi har kö till alla våra lediga lärartjänster. Senast sökte 60 personer till en lärartjänst. Men även om jag är ganska nöjd med min lön så är det klart att jag önskar att totalnivån vore högre, säger Jonas Bagge.

Vad bidrar då en hög lönespridning till? Vilka konsekvenser får denna avseende samarbete
och trivsel på arbetsplatsen?
Musikläraren ringde runt till några musiklärare för att ta del av deras synpunkter på regeringens
lönesatsning. Vi frågade också hur länge de arbetat och hur hög lön de har… och om de
”fått något”…
 
Lena 63 år
Hur länge har du arbetat?
- På min nuvarande skola drygt 14 år och totalt ca. 40 år(!).
Hur mycket tjänar du?
- 41.500:- (inklusive de 5.000:- i förstelärarpåslag, som endast är garanterat t.om. VT-17,
för min del).
Hur mycket fick du i senaste lönesatsning? I den ”vanliga” lönerevisionen 800:- .
Vet du varför?
- Vi fick lön enligt tre nivåer och 800:- var mellannivån. Alla tre förstalärarna vid min skola
fick denna nivå, trots IDOGA försäkringar om vårt goda jobb, då vi ju redan har en hög
lön…! I det senaste lärarlönelyftet fick jag inte något , då förstelärare inte omfattas av
detta i min kommun. Snacka om att hamna
i en glich…!
På vilket sätt påverkar lönesatsningen ditt och dina kollegers arbete på skolan?
- På min skola har alla berättigade, utom en (som fått relevant förklaring och hjälp i detta av sitt fack), fått ta del av de ”nya pengarna”, så frågan är inte så omstridd hos oss,
ÄNNU… Satsningen diskuteras dock en hel del, då jag tolkar att de flesta hellre skulle se
höjda löner rakt över.
Övriga synpunkter:
- Personligen anser jag att ”Wendelsbergsmodellen” är tilltalande-lika lön för lika jobb!!!

Olga 53 år
Jag har jobbat sedan 1990 - på gymnasiet fram till 1997 - sedan på grundskolan. Har
en lön på drygt 39.000. Fick 5000 senast p g a förstelärartjänst. Får inte del av den nya löneökningen,
men uppfyller kriterierna. Har extra uppdrag i tjänsten utöver heltid och läser kvartsfart på universitetet enligt önskemål från huvudman - aktionsforskning. Min lön ligger då ca 2500 över de som får ta del av löneökningen (utan extra uppdrag i tjänsten). Skillnaden blir min betalda övertid. Vet inte om det är värt det...
 
Olle 52 år
Hur länge har du arbetat?
- 27 år
Hur mycket tjänar du?
- 42 600 kr
Hur mycket fick du i senaste lönesatsning?
- Jag fick 0 kronor
Vet du varför?
- Ingen förstelärare fick.
På vilket sätt påverkar lönesatsningen ditt och dina kollegers arbete på skolan?
- Det blir numera mycket mer prat om lön, något som förändrats de senaste åren. En förutsättning är att det finns tydliga kriterier för lönehöjningar samt motiveringar från skolledningen, något som inte alltid är fallet. Detta, samt att nyanställda ganska ofta får högre lön trots att de arbetat färre år, påverkar
givetvis klimatet på skolan.
 
Folke 63 år
Hur länge har du arbetat?
- 35 år som lärare
Hur mycket tjänar du?
- 34 800 plus lärarlönelyftet 2500 minus 20 % p g a lediga fredagar = 29 840kr /mån
Hur mycket fick du i senaste lönesatsning? I våras höjdes min lön med 850 kr
Vet du varför?
- Endast att jag fick bättre än de utan lärarleg.
På vilket sätt påverkar lönesatsningen ditt och dina kollegers arbete på skolan?
- Inte mycket. På vår skola är det i huvudsak vuxenutbildning, så konkurrensen om lärarlönelyftet
är liten.
Övriga synpunkter:
- Det är bäst om 1:e-lärare inte får lärarlönelyft- pengar, då blir orättvisan ännu större!
 
Lisa 48 år
Hur länge har du jobbat?
-  Jag har jobbat i 22 år
Hur mycket tjänar du?
- Tjänar 32 000:-/mån
Hur mycket fick du i senaste lönesatsning?
- I senaste lönesatsningen var jag tilltänkt men hann inte få ut min legitimation i tid
På vilket sätt påverkar lönesatsningen ditt och dina kollegers arbete på skolan?
- På min arbetsplats har jag inte hört så mycket snack om lönesatsningen men jag har en
känsla av att de som fått inte vill berätta och de som inte fått går och undrar varför fast
man inte säger något. Allt av hänsyn till sina kollegor.
 
Stavros 63 år
Tv-kändisen från ”Klass 9A”, Stavros Louca, är förmodligen Sveriges högst betalda förstelärare.
Han tjänar 59 000 kronor i månaden. Stavros har arbetat som lärare i 35 år i matematik
och NO. Enligt Stavros Louca är hans höga lön inte ett resultat av förstelärarreformen utan beror på hans och elevernas framgångar genom åren. Han är själv kluven till karriärtjänsterna. Skolhuvudmännen och staten skulle börjat med att höja lärarlönerna
generellt och sedan hade karriärtjänsterna
kunnat bli grädden på moset.
— Min lön var hög redan innan jag blev förstelärare på NTM. Jag har blivit erbjuden 100 000 kronor i måndslön av en stor friskolekoncern, politiska uppdrag och rektorstjänster men jag har inte valt det. Stavros hade egentligen aldrig tänkt att bli lärare. Hans dröm var att bli sjökapten. Det var hans
fru skrev som skrev in honom på Lärarhögskolan 1978. Så kan det gå.
Källa Stavros: Lärarnas Tidning