Utredning om stärkta skolbibliotek och läromedel

Musiklärarnas Riksförening har medverkat i Utbildningsdepartementets utredning gällande stärkta skolbibliotek och läromedel. Frågorna om läromedel avser i enkäten ett förlagsutgivet material (digitalt eller tryckt) som är avsett att användas i undervisningen och som täcker centrala delar av kurs- eller ämnesplanen för en årskurs, en kurs eller ett stadium. Enkäten omfattade 14 frågor. Frågor speglar perspektiv som tillgång, påverkan på lärare och undervisning, frekvens och funktion. Nedan några av frågorna samt delar ur MR:s svar:
Fler svar hittar du här

1. Hur ser tillgången på ändamålsenliga läromedel ut på skolorna?
(god, ganska god, ganska dålig, dålig)

Högstadiet: Ganska dålig eller dålig. Vi har en del äldre referenslitteratur avseende konstmusik och musikteori. Det finns även exempel på material som är avsett för lägre årskurser, t ex “Stora musikboken”. Vi har inte hittat något adekvat material/läromedel för högstadiet. Förtydligande: Under senare år har de nya läromedel som kommit ut främst varit avsedda för lägre årskurser. Vissa skolor använder inga läromedel i musik till sina elever, utan det finns gammalt material som ingen använder, där de inte ens diskuterat frågan utan löser eget material/delar med varandra. Ytterligare andra vittnar om att det är jättedåligt på läromedelsfronten i musik, att det mest finns gamla notböcker och menar att det inte heller satsas på digitala läromedel, som t ex glerup, clio, vilka satsar på andra ämnen, men inte musik. Många tar hjälp av en hemsida på nätet där en musiklärare lägger ut egengjort material (“musikrumrickard”).

Låg- och mellanstadiet: Ser ut som hos övriga, använder eget material alt. material som kollegor delat med sig av. Har tillgång till “Musikskatten”, “Sånggåvan”, samt div. “låtböcker” , vilket används men ytterst sparsamt. (Inget i klassuppsättning).

2. Vad tror ni påverkar lärares tillgång på läromedel?
Högstadiet: Musik är ett litet ämne och det är svårt/dyrt för förlagen att trycka upp i liten upplaga. Generellt sett har musiklärare gjort sitt eget läromedel. Många musiklärare väljer att prioritera att utrusta musikinstitutionen med fler instrument istället för att köpa in läromedel i klassuppsättningar. Budgeten räcker inte till både och. Det finns projektor och eleverna har eget digitalt verktyg så en del musiklärare anser att det då inte behövs läromedel. Andra anser dock att läromedel för musikteori, historia etc vore på sin plats p g a likvärdigheten i ämnet.

Låg-mellan: Instämmer även här. Så länge det handlar om en rent ekonomisk prioritering kommer instrument, iPads, o.dyl. att komma före klassuppsättningar av läromedel.

3. Hur ofta använder lärare läromedel i undervisningen? (varje lektion, någon gång i veckan, någon gång i månaden, aldrig).
Högstadiet: Använder eget läromedel i stort sett varje lektion - egengjort. Vissa skolor har aldrig har använt läromedel med sina elever, med undantag av sångböcker i klassuppsättning fast det var länge sedan
Låg, mellan: Eget läromedel används varje lektion.

4. Hur använder lärare läromedel i planeringen av undervisningen? (inför varje lektion, någon gång i veckan, någon gång i månaden, aldrig).
Högstadiet: Inför i stort sett varje lektion; man använder egenproducerade läromedel!
Låg-mellan: Samma svar som frågan ovan, i planeringen inför i stort sett varje lektion. (Eget material).

5. Vilken betydelse har lärarhandledningar för lärare? (stor, ganska stor, ganska liten, liten)
Högstadiet: Då vi gör vårt eget läromedel nyttjar vi inga lärarhandledningar. Ibland kan man få idéer som man väljer att utveckla/omforma på sitt eget sätt från utgivna lärarhandledningar - finns det överhuvudtaget någon lärarhandledning riktat till högstadiet? Kollegor fungerar också som bollplank för idèutbyte; kollegor både på skolan och runt om i landet. Lärarhandledning skulle behövas, särskilt för alla outbildade som undervisar i ämnet.

På låg/mellanstadiet har det hänt att jag fått idéer utifrån lärarhandledningar, kanske en handfull gånger på >25 år. (“Musikskatten”, “Stora Musikboken”). Någon skola har köpt in materialet “Musik i skolan”, vilket varit till hjälp för de lärare på lågstadiet som själva undervisar i ämnet utan särskild musikutbildning.

Vi är överens om att en bra lärar handledning för ett kvalitativt och övergripande (ännu ej gjort) läromedel, skulle kunna ha stor betydelse för likvärdigheten. Vi anser också att förutom en satsning på läromedel bör det satsas på fler utbildade musiklärare - dock inte utbildningar av lägre kvalité (fritidspedagog med musik som tillval), eller musikutbildning på  distans. Vi ser det som djupt olyckligt att man inte i första hand kvalitetssäkrar utbildningen.

LÄS Betänkandet som publicerades 19 januari 2020