Ett nytt obligatoriskt estetiskt ämne i gymnasieskolan

Regeringen föreslår, som bekant i promemorian, U2017/0357/GV3, att alla elever som går
ett nationellt gymnasieprogram ska läsa ett obligatoriskt estetiskt ämne. Gymnasiearbetets omfattning reduceras med 50 poäng, från 100 poäng till 50 poäng, 50 poäng tillfaller en ny obligatorisk estetisk kurs.
De estetiska ämnena ger kompetenser som är viktiga både för individen och för samhället.
Kreativa näringar sysselsätter många och allt fler jobb idag efterfrågar estetiska kompetenser.
Alla behöver estetiskt skolning. Det berikar livet. Risken är dock att en 50-poängskurs
blir urvattnad, och inte kommer att ge lärarna tillräckligt med tid att genomföra ett
”adekvat” innehåll.
Det kan också bli svårt att hitta lärare som kommer att behövas. När de estetiska ämnena
försvann 2011 förlorade många estetlärare jobbet. Nu måste de återanställas igen - om de
finns kvar.

Enligt en artikel i Lärarnas Tidning delar utbildningsminister Gustav Fridolin ovanstående oro, men menar att det inte går att låta detta påverka de politiska besluten.
”Åtskilliga ämnen uppvisar lärarbrist och de estetiska ämnena kommer fortsätta att vara ett av dem framöver. Men det går inte att använda lärarbristen som argument för att backa in i framtiden. Vi måste sända signalerna att det är attraktivt och lönsamt att utbilda sig”, säger utbildningsministern.
Förslaget har varit ute på remiss. Musiklärarnas Riksförening har tagit del av remissvaren. Åtskilliga remissinstanser är positiva till ett obligatoriskt estetiskt ämne på gymnasie-skolan. Till dem hör de två lärarförbunden.

Lärarförbundet skriver i sitt svar:
Lärarförbundet välkomnar att man föreslår att ett estetiskt ämne återinförs:
"Vi anser att alla elever ska ha rätt att utveckla sin kreativitet och sitt skapande
genom olika konstnärliga uttryckssätt. Vi anser dock att en kurs om 50 poäng riskerar
att bli övergripande och summarisk. Vi beklagar att regeringen nu föreslår en kurs som är mindre omfattande än den som gymnasieutredningen föreslog (50 poäng
istället för 100 poäng)."-

Lärarnas Riksförbund formulerar sig så här:
"Lärarnas Riksförbund tillstyrker utredningens förslag om att ett estetiskt ämne skall ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Förbundet vill understryka att kurser som erbjuds ska vara renodlade estetiska ämnen såsom bild, musik, drama, dans osv. Förbundet avvisar utredningens förslag om ett nytt samlingsämne ”estetiska uttryck” som spänner över flera estetiska uttrycksformer".

Sveriges kommuner och landsting (SKL) redovisar följande svar:
"SKL delar inställningen att estetiska ämnen kompletterar gymnasieskolans breda
bildningsuppdrag. Införandet av ett estetiskt ämne på alla nationella program är ett
sätt att ge eleverna möjlighet att komma i kontakt med konstnärliga och estetiska uttryck
och därigenom utveckla sina kreativa förmågor. Tillgången till lärare i estetiska ämnen kan visa sig vara bristfällig på flera håll efter förändringarna som följde med Gy 11. Den föreslagna omfattningen kan på mindre skolor innebära en relativt begränsad undervisningstid i ämnet, vilket i sin tur kan leda till rekryteringsutmaningar för
huvudmännen att skapa attraktiva tjänster.

Skolledareförbundet har i sitt svar en mer negativ hållning:
Sveriges skolledarförbund vidhåller sin kritik mot förslaget. Förbundet bedömer att det varken finns personalmässiga eller lokalmässiga förutsättningar att med kort fram- förhållning införa ett nytt obligatoriskt estetiskt ämne. Reformen riskerar att bli dyrbar. Ämnet estetiska uttryck ska, enligt promemorian, ha praktiska inslag med fokus på kommunikation och uttrycksformer från flera olika estetiska områden. Skolverket föreslås ges i uppdrag att utarbeta en ämnesplan för ämnet estetiska uttryck omfattande 50 poäng. Flera av förbundets medlemmar uppger att det finns specifika problem kopplade till de korta 50-poängskurserna.
Uppfattningen är att det ofta är dessa kurser som elever har svårt att klara då tiden inte sällan bedöms vara för kort. En 50-poängskurs ger mindre utrymme för variation i arbetsintensitet och bedömningsformer än en längre 100-poängskurs.
Frånvaro kan generellt sett också vara svårare att hantera under de kortare kurserna
då tidsutrymmet för att hämta igen förlorad studietid är litet. I promemorian anges att
ämnet estetiska uttryck ska kunna innehålla flera olika kurser. Det framgår inte om dessa kurser ska vara valbara i den meningen att de ersätter varandra, men förbundet utgår från att så är fallet då alternativetatt dela upp en 50-poängskurs på kortare delkurser måste anses uteslutet av de samma skäl som anges i ovanstående stycke.

Nacka kommun är direkt avvisande:
Utbildningsenheten emotsätter sig förslaget till införande av ett estetiskt ämne i alla
nationella program. Nacka kommuns yttrande över Gymnasieutredningen menade att ett estetiskt ämne om 50 poäng inte tillförde något väsentligt till utbildningen. Ett införande av ett estetiskt ämne kan istället få negativa konsekvenser för de elever som inte har fallenhet eller intresse för ämnet och som därför kan få sämre betyg i den
kursen.

Till de negativa remissvaren sällar sig också Teknikföretagen och IF Metall, som i sitt remissvar skriver:
Vi avvisar förslaget att införa ett estetiskt ämne, benämnt estetiskt uttryck, på bekostnad
av ett förminskat gymnasiearbete. Vårt ställningstagande riktar sig inte mot ett estetiskt ämne som sådant. Det är helt och hållet en fråga om kvalitet i utbildningen.
En minskning av omfattningen av gymnasiearbetet och därmed resurserna för dess
genomförande, riskerar leda till att syftet med att ”prova elevens förmåga att utföra
vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet”, inte kan uppfyllas på
en nivå som motsvara företagens förväntningar.

Någon gång nu i vår 2018 fattar riksdagen beslut om återinförande av ett obligatoriskt
ämne för gymnasieskolans elever.
Någon däremot?