Logonom - vad är det?

Jag har haft förmånen att träffa Margareta Thalén! Hon är en härlig och inspirerande lärare – sångpedagog och logonom. Hon är dessutom utbildningsledare för Logonomprogrammet på SMI i Stockholm och leder Röstakademin.

De flesta vet nog vad en logoped är. Logonomen jobbar i princip med samma sak, men har en estetisk inriktning – d v s med inriktning mot skådespelare och andra yrkesgrupper där man ställer
höga krav på den kommunikativa kompetensen,"där rösten och talet ska kunna engagera, väcka
intresse och inge förtroende".

I många yrken använder man sin röst så mycket att den utsätts för hård belastning. Då är det bra med förebyggande röstvård. Logonomen kan hjälpa till att hitta en väl fungerande röstteknik som håller för påfrestning.

"Det handlar också om att väcka en medvetenhet om vad vi förmedlar med själva rösten. Vad händer i lyssnaren om den som talar använder en knarrig röst? Eller en "pressad", skrikig, eller kanske dov, övertonsfattig och monoton röst? Sättet vi använder rösten på ska ju helst understödja och förstärka det vi vill kommunicera! Och hur spelar kroppsspråket in?"

Behovet av logonomer har vuxit under senare tid, eftersom medvetenheten om att vara en duktig
kommunikatör har ökat. Flera av de sångpedagoger och skådespelare som söker till logonomutbildningen vittnar om hur även sångtekniken förbättras genom att man jobbar kontinuerligt
med talrösten.
"Som professionell sångare idag måste man kunna växla mellan tal och sång i olika musikdramatiska sammanhang".

Även lärare representerar en stor del av de som kan behöva ta hjälp av en logonom, men också personer inom företagsvärlden, inom media och teatersammanhang.

Som sångare och sångpedagog har Margareta jobbat mest med genrer som jazz- och bluesmusik.
Hon kände snart att hon skulle utvecklas mer inom sången om hon utvecklade grundfunktionen av rösten. Nina Elliot, som i början på 70-talet, startade logonomutbildningen på SMI, blev den som inspirerade Margareta och gav henne lektioner. Det fick henne att vilja kunna mer om röstanatomi och röstakustik.

"Och dessutom tyckte jag det var vansinnigt roligt att hålla på med textgestaltning, så jag fortsatte och utbildade mig till logonom som ett komplement till sångpedagogiken. Alla behöver inte ha en "vacker" röst, alla kan inte bli professionella sångare. Det viktiga är ju att rösten är funktionell och hållbar!"

I ett yrke där man är beroende av rösten för att utföra sina arbetsuppgifter är det oerhört viktigt att man har redskap för att hålla rösten i trim. För att entusiasmera en lyssnarskara behöver man förstå vilken betydelse den egna rösten och det egna kroppsspråket har. Med rösten och kroppen kan man påverka sina åhörare i både positiv och negativ riktning. Men hur? "Det snabba svaret är givetvis: Sök upp en logonom!

Skämt åsido. Det finns knappast några enkla knep eftersom det är ganska komplext och individuellt vad man kan behöva arbeta med. Många känner nog till att man jobbar en hel del med andningen eftersom den är själva bränslet i röstproduktionen. Man försöker hitta en balans mellan andningen och inställningen i struphuvudet där stämbanden sitter. Och man arbetar ofta med att förbättra artikulationen och variationen i rösten".

Forskarna har ju dessutom lyckats bevisa att sången kan påverka vårt välbefinnande – öka det
s k oxytocinet i kroppen, så därför kan det aldrig vara fel att uppmuntra människor att sjunga. Om man blir hes eller får ont, när man sjunger, blir det knappast roligt eller lustfyllt. En röst har begränsningar, men kan alltid utvecklas. Det är naturligtvis individuellt hur mycket, men alla kan göra något för att vidareutveckla sin sång och talröst.

Ett vanligt problem är rösttrötthet, eller s k fonasteni. Man får en stark obehagskänsla, eller trötthet i halsen, det kliar och svider och rösten låter också annorlunda och inte lika behaglig att lyssna på. Genom att förbättra rösttekniken och kontinuerligt träna andnings- och mjuka flödesövningar kan man få större energi i artikulationen och melodi med mer variation. Det finns också yttre hänsyn att ta till sin röst: "Röstergonomiska aspekter som att kräva arbetslokaler med goda rumsakustiska förutsättningar, att ha bra luftfuktighet, att hitta en funktionell arbetsställning med möjligheter till variation m. m. Och där det är möjligt att försöka organisera t ex sin undervisning med hänsyn till röstanvändning. Mindre grupper, växling mellan tysta ochklingande aktiviteter. Och kanske det viktigaste av allt för att förebygga långvariga röstbesvär: Var försiktig med rösten i samband med förkylning, undvik påfrestning och stanna hemma vid heshet. Går hesheten inte över så sök upp en läkare!

För mig står rösten helt i uttryckets tjänst! Jag kan inte njuta av en röst om den inte väcker en reaktion, en känsla, en anklang i mig. Många skulle kanske säga att en fritt klingande egaliserad och smidig röst är vacker och ett ideal att sträva mot. Men sång kan också vara en kamp, en anspänning till det yttersta. Jag vill höra att det är på allvar – på liv och död.Jag kan också njuta av de subtilaste nyanser
och skiftningar. När t ex Cecilia Bartoli sjunger Händels Lasciva la spina, hans tidigare version
av den ofta hörda Lascia ch´ío pianga, och hon uppmanar oss att njuta av livet, att plocka rosen när den är i sin blomning, då sker det med en andlös, vibrerande ibland nästan viskande röst som berör mig starkt. Rösten måste ha förbindelse med hjärtat hos den som sjunger, då tycker
jag om den"

"Vad tycker du riktigt illa om hos en sångröst?"
"När jag hör att sångaren gör våld på rösten och musiken. När det inte finns någon konstnärlig täckning för det röstliga uttrycket. Eller om rösten är "plastig", konform, imiterad och utan personlighet".

Jag ber även Margareta att kommentera programföreteelser som "Idol" . Så här svarar hon:
"Jag har svårt att tycka om ett program där unga människor med drömmar och ambitioner förnedras!
Med en jury som ofta är ganska förutsägbar och som jag ibland tycker visar okunnighet vad gäller sång och röst"

Hon tycker också att det är djupt olyckligt att estetisk verksamhet försvinner på gymnasiet. Inom skolans ramar bör man få möjlighet att utveckla den nyckelkompetens som tas upp i Europarådet; "Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer." Hon hänvisar till den engelska professorn Anne Bamford, som i sin forskning påvisar ett tydligt samband mellan kulturverksamhet
i skolan och skolans måluppfyllelse.

"Jag menar också att den estetiska verksamheten har ett värde i sig. Jag tror att den gör oss till bättre människor . Och ett samhälle som inte förstår det blir ett farligt samhälle som ingen av oss önskar. Så vi som sysslar med estetisk verksamhet måste bli mycket duktigare på att försvara och hävda vår tro på att estetisk verksamhet är livsnödvändig!"

Avslutningsvis vill jag berätta att jag själv har erfarenhet av Margaretas pedagogiska handledning
från den fristående 7,5-poängskursen, "Den levande rösten". Det är en kurs som jag verkligen varmt rekommenderar och som gav mig härlig inspiration till ett fortsatt arbete med min skolkör.
Jag fick också hjälp med den fonasteni jag besvärades av under en period! I kursen ingår bl.a. även en del ergonomi, berättar- och scenteknik!

Tack Margareta för att du tog dig tid för Musikläraren!
Kristina Stenborg