Estetisk verksamhet

På väg upp till musiksalen i den långa tunga trappan på Rudebecksgymnasiet i Göteborg för att få en pratstund med musiklä- raren Anders Pihl angående den estetiska verksamheten stöter vi på svenskläraren Roland Mattsson. När vi berättar om vårt ärende och frågar om vägen till musiksalen, får vi på något sätt ny kraft när Roland spontant säger att "bortagandet av den estetiska verksamheten är den största skandalen i svensk skolhistoria!".

Efter att ha hälsat och småpratat en stund i Anders Pihls arbetsrum säger Anders:
– Ja, det är med bestörtning man tog del av detta beslut. Först var det ju snack om att det estetiska programmet skulle tas bort. Och då var det ju en del reaktioner. Men det verkar som om man lade ut en dimridå och sedan lite i det tysta tog bort den estetiska verksamheten. Det är ju lite märkligt när mycket forskning visar att estetiska ämnen främjar lärande och den sociala kvaliteten

i skolan. Och remissinstanserna var ju negativa till förslaget. Det berättade Skol- verket när vi fick en dragning inför den nya gymnasieskolan. 90 % av remissinstanserna var negativa.
Vi nickar instämmande.
– Ja, du vet, den estetiska verksamheten låg i åk 1. Jag träffade över hälften av alla elever på N- och S-programmen, ca. 90 elever. Vi har inget estetprogram och man kan säga att den estetiska verksamheten var en rekryterings- grund för de estetiska fördjupningsämnena i de senare årskurserna. Jag kände ju nästan alla elever!

– Vilka kurser har du detta läsår?
– Redan i år har jag tappat ca 200 timmar på grund av den estetiska verksamheten. Jag har dubbla grupper i estetisk fördjupning, musik. Tjugo procent av eleverna har en estetisk kurs inom ramen för det individuella valet. Det är väldigt mycket. Men det är i år det... Som tur är arbetar jag med data och är IT-ansvarig också.

– Hur blir det om tre år, tror du?

– Är Björklund borta då? Skämt å sido. Jag tror att jag kommer att ha svårt att rekrytera till fördjupningskurserna. Kanske att mina es- tetiska timmar är halverade. Jag vet inte. Men det blir nog en grupp i varje årskurs. Skolledningen är positiv till de estetiska ämnena och tillåter utökat studieprogram för eleverna utan att de behöver ansöka om det.

– Hur är det med de andra estetiska ämnena?
– Vi har tidigare haft både dans och drama. De är borta nu. Bildläraren har fått minskad anställning från 55 % till 30 %. Tråkigt.

– Vad säger eleverna?
– Nja, eleverna har nog inte fattat detta än. När vi hade öppet hus och våra elever informerade blivande elever pratade de med samma självklarhet om den estetiska verksamheten. Jag fick gå in och korrigera lite.

– Hur har du det med läraridentiteten? Hur mår själen?

– Tidigare kände jag ju nästan alla elever. I våras när jag insåg att det var sista gången jag spelade med eleverna i åk 1, blev jag sorgsen... detta anses inte vara viktigt. Nu känner jag mer en tomhet. Och när jag ser mina lektionsplaneringar i musik som bara ligger där ...

– Hur är det med kören?
– För några år sedan var det väl 80-90 elever i kören, nu är vi nere i 40-50 elever. Alla ungdomar har mycket mer att göra idag än tidigare. Många duktiga elever vill men hin- ner inte, de har så mycket annat vid sidan om, de är inte lika motiverade.

Vi avslutar samtalet och tar en sväng i skolan. När vi skiljs beklagar vi gemensamt att det varit, som Anders Pihl uttrycker det, "en klen debatt" och att det är få som känner till att den estetiska verksamheten är borttagen i gymnasieskolan.