Löner och lönerörelsen

Det börjar dra ihop sig. Det gamla löneavtalet för lärare, HÖK10, går ut 30 april 2012. Och denna gång är det dags för ett engagemang och en stridsvilja som heter duga! Lärarlönerna har släpat efter alltför länge. De estetiskt högskoleutbildade tillhör den grupp som är de stora förlorarna när det gäller livslön!

 

Enligt Novus Opinion tycker 314 webb intervjuade svenskar mellan 18 och 64 att lärarna är den grupp som bör få störst löneökningar i den pågående avtalsrörelsen. Frågan löd: Om du skulle få välja en yrkesgrupp som du tycker borde lyftas extra lönemässigt, vilken grupp skulle du

välja då? Lärarna är den grupp som får i särklass flest röster – 46 procent.

 

Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund verkar vara på gång. Lärarförbundet varnar för en nationell lärarkris om inte lönerna höjs kraftigt. Eva-Lis Sirén skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter att "kommunpolitikerna måste nu inse att lön och status hänger ihop och måste ta ett tydligt steg mot 10 000 kronor mer i månaden för lärarna. Annars kommer kommunerna missa många av de mest begåvade unga som framtida lärare. Lärarnas Riksförbund ordnade lönedemonstrationer hela maj månad. LR:s Facebook-upprop har samlat mer än 7000 personer (lärare?). Även LR ropar: 10.000:- mer i lön!

 

Lärarna i gymnasiet och i grundskolan har fått stå tillbaka lönemässigt så länge att svenska lärares löner är bland de lägsta i Europa. Enligt LR ligger en genomsnittlig ingångslön för en högskoleutbildad lärare i grund- och gymnasieskolan på cirka 22 500 kronor! Läraryrket förlorar i status och den svenska skolan blir lidande. Lärarna tappar sugen och den saligförklarade måluppfyllelsen blir naturligtvis lidande. Det är lärarna som utbildar morgondagens yrkesverksamma och samhällsmedborgare. Lärarlöner borde vara en nationell angelägenhet!

 

I Aftonbladet hittar musikläraren några lärare som inte känner sig uppskattade av samhället och förlorat modet:

 

Ingela Amren, 50 år, textillärarexamen. Lön: 27 640 kronor. - Om jag jämför med min timlön, extrajobb, klockar in och ut, så är min lärarlön under all kritik.

 

Mia Strömsholm, 50 år, examen: 1-7-lärare
Sv So. Lön: 24 900 kronor. - Jag vet kunniga kunniga människor som skulle vilja bli lärare men som väljer bort det på grund av lönen.

 

Rasmus Holmberg, 30 år, musiklärare. Lön: 22 100 kronor.- Lönen avgör statusen och den kan locka till sig eller skrämma iväg duktiga lärare.

 

Susanne Lärkeryd, 50 år, Grundskollärare åk 6-9. Lön: 26 400 kronor.- Lärarnas löner är skillnaden mellan kvalitet och kvantitet.

 

Per Svensson, 50 år. 6 års eftergymnasiala studier. Lön: 28 300 kronor. Om jag fortsatt jobba som rörmontör hade jag legat plus 1,3 miljoner kronor.

 

Jesper Hammarström, 31 år, Lön: 22 950 kronor.- Jag läste i den lokala tidningen att politikerna i Kalmar anser att gymnasielärarna i Kalmar har bra löner!

 

Den kommunala arbetsgivaren är ett bekymmer. Kommunens pengar och lärarlönerna hamnar i det lokala ekonomiska konkurrenshjulet och politikerna tillåter förvånande och fortsatt att betydande summor av skattebetalarnas pengar försvinner via vinstutdelning och andra inkomstöverföringar från skolverksamhe- ten till stora riskkapitalbolag. Procivitas, Baggium utbildning AB, Pysslingen För- skolor och Skolor AB, Kunskapsskolan i Sverige AB, Jensen Education College AB och Vittra är några av dessa bolag.

 

Enligt en undersökning som Lärarnas Riksförbund genomfört har drygt en halv miljard kronor av skattebetalarnas pengar förts över till riskkapitalbolagen. Vinstmarginalen bland stora privata skolbolag är mellan 9 och 15 procent, medan exempelvis det uppmärksammade vård- och omsorgsbo- laget Caremas vinst ligger på 3-6 procent. Detta är naturligtvis pengar som skulle ha funnits som siffror i lärares lönebesked!

 

Vad finns det då att göra? Våra fackliga företrädare måste våga ta fram stridsyxan och upphöra med skriva på avtal som det förra, HÖK10. I detta avtal garanterades lärarna lägst 2% 1 april 2010 och lägst 1,5% 1 april 2011! Avvikelser från bilaga M, som i huvudsak reglerar lärares arbetstid, kan ge högre lön, dvs. om lärare väljer att öka sin arbetstid kan detta medföra högre lön!

 

Lönerna sätts individuellt. Skolverket har sammanställt forskning som beskriver lärares kompetens som den enskilt viktigaste faktorn för hur elever lyckas. Effektiva lärare har en repertoar av undervisningsmetoder och strategier och anpassar sin undervisning efter olika elevers behov. Mellan 10 och 15 procent av variationen i elevers resultat kan hänföras till skillnader mellan lärarna, skriver Skolverket i en rapport. Dessa lärare skall naturligtvis lönemässigt premieras! Det är då viktigt att diskutera kriterier som lyfter fram lärares kvalifikationer för elevers kunskapsutvecklingsprocess och måluppfyllelse. Vad musikläraren känner till saknas dessa i mångt och mycket?

 

Musikläraren vänder sig i denna fråga till våra kolleger i Danmark. Dansk Musik- pedagogisk förening berättar för oss om överenskommelse om lön- och anställningsvillkor för lärare i musikskolan. I denna framgår att lönen består av

  • Grundlön
  • Funktionslön
  • Kvalifiktionslön
  • Resultatlön

 

Grundlönen täcker de funktioner som lärare är i stånd till att utföra ("varetage") som nyanställd/nyutbildad/oerfaren.

Funktionslön baseras på de särskilda funktioner och arbetsuppgifter som ligger utanför de funktioner som baseras på grundlönen.

 

I bilaga 1 – Idékatalog – finns som inspiration för fastställande av kriterier för funktionslön följande exempel:

Anställning med
• särskild undervisning av små barn
• konservatorieförberedande undervisning

• särskild projektmässig ledningsfunktion

• ansvar för särskild problemlösning
• ansvar med hög grad av självständighet

• ansvar som ligger utöver skolans vanliga

 

Etiketter: lön avtal