Musikklæreres dag


Den 9 september 2016 anordnade organisationen Musikk i Skolen
Musiklæreres dag på Voxenaasen strax utanför Oslo. Kompetensutvecklingsdagen är en ”kilde til inspirasjon, glede og faglig påfyll for alle lærere som underviser i musikk i grunnskolen. Hovedtyngden ligger på det praktiske - på å fylle verktøykassen med enda flere motiverende og relevante opplegg.”

På Voxenaasen konferensanläggning utanför Oslo träffades fredagen 9 september
2016 etthundratjugo musiklärare från hela Norge. Ordföranden Ulrika Bergroth-Plur inledde konferensen med att berätta att Musikk i Skolen funnits sedan 1951 och har, liksom Musiklärarnas Riksförening, som mål att verka för musiken i skola och samhälle.

Ulrika konstaterade inledningsvis att musikämnet fortfarande är underrepresenterat i skolan och många lärare är obehöriga, men att det finns signaler i samhället som stödjer de estetiska ämnenas betydelse för elevers kunskapsutveckling, dock ”måste ord bli till handling, annars kommer reparationstiden bli lång”. Oavsett hur många timmar musiken har i skolan så är det mycket viktigt att Musikk i Skolen har dialog med lärarna, att så många musiklärare som möjligt är med i organisationen, ”att vi kan byta erfarenheter, alla tankar och idéer är betydelsefulla”.
 
Fargespill
Som första programpunkt tar vi del av musikern och kompositören Ole Hamres arbete med projektet Fargespill. Detta multietniska projekt vänder sig till nyanlända och engagerar för tillfället 100 barn och ungdomar i Bergen. Inledningsvis berättar han om sina erfarenheter som expert i en skolkommission.
Han träffade då många musiklärare, som menade att de kände sig nedvärderade. Varför då? Jo, därför att rektor inte tycker att musik är viktigt! Och varför tycker inte rektorerna det är viktigt? Därför att den lokala skolan inte inser betydelsen. Han redogör nu för ”Toyotamodellen” och tar in politikerna och folket i frågeställningen. Ingen tycker det är viktigt! Men vi kan inte själva göra oss
viktiga. ”Vi måste vara strategiska, vi måste i första hand hitta integreringsarenor där vi kan visa på deltagarnas och åskådarnas upplevelser”.

Han berättar mer ingående om Fargespill, som vid universitetet i Bergen numera finns som en tvärfacklig universitetskurs omfattande 30 hp. ”Vi gör föreställningar med det som barn från andra länder har med sig när de som ensamkommande kommer till Norge, där startar vi… ”Det som är viktigt,
det har de med sig, allt annat blir glömt”. Här visar han exempel på hur Fargespill utgår från nyanlända barns sånger och danser och hur dessa utvecklas till totalupplevelser, som han uttrycker det. Att barnen får ge något av det som de har med sig är väsentligt, de känner sig starka av att ge.

Veslefrikk
Under seminarierubriken Veslefrikk utvecklar sig en ”nasjonal satsing på musikkfaget”. När ”Veslefrikk med felan” enligt folksagen, skulle få en önskning uppfylld bad den unge pojken om en fela som var så ”slik stillt” att alla ”måtte” dansa när han spelade på den. Projektet utgår från föresatsen att alla barn och unga kan trollbinda folk med musiken de skapar. Veslefrikk lanseras som en nationell
satsning på barns och ungas komponering. Seminariet leddes av Eldar Skjørten, initiativtagare till projektet. Att delta i projektet är helt gratis och material, video och text som förklarar metoden finns att hämta  på: www.musikkfaget.no

Stomp
Under denna programpunkt döljer sig en entusiasmerande workshopsledare, Ante Skaug  som med sällan skådad engagemang tar sig an ett trettiotal musiklärare i en övning som vi skulle kalla
”rytmiskt bodypercussionorienterat tinnitusbefrämjande cirkulationsensemblespel”.
Ingredienser: bilfälgar, oljefat, hinkar, cazoos, männsikokroppar, dunkar, boomwhackers och andra ihåliga rör av. Intressant och givande!
 

Nasjonalt senter for kunst og kultur i opplæringen
Som gemensam programpunkt presenterade Arild Johnsen den nationella resursbasen ”Nasjonalt senter for kunst og kultur i opplæringen. Centrat är en digital plattform där estetlärare kan hitta det mesta när det gäller undervisning i det egna ämnet.
Här finns bl.a. lektionsupplägg med referens till ramfaktorer, undervisningsförutsättningar, betygs-och värderingsdiskussioner, etc. Kanske något för Skolverket i Sverige att ta efter? Se: www.kunstkultursenteret.no

Utöver ovan nämnda programpunkter bjöds också på workshops i dans, kreativ sång, rockband samt musik och teater. I utställningshallen fanns, förutom norska förlag som enda svenska representant, musikförlaget musikskolan.se som presenterade sin nya satsning: Musik i skolan.
Sammantaget upplevde vi Musiklerernas dag som mycket intressant och variationsrikt.
 
Möt två norska musiklärare:
Maria
Maria är lärare i ungdomsskolan; klass 8 – 10. Hon undervisar 19,5 timmar i veckan och måste vara i skolan 33,5 timmar. Förutsättningarna för undervisningen är goda, och hon har en stor musiksal och flera grupprum, varav ett ”bandrom”. Gruppstorleken är omkring 20 elever. Hon är nöjd med sin situation.
Eleverna har musik en timma i veckan, sammanlagt i grundskolen (barneskolen och ungdomsskolen) 280 timmar. I år har hennes elever i nian dock ingen musik, men i tian kommer de istället få två timmar. Maria tjänar 580 000 norska kronor om året och är nöjd med den lönen. Det sker en löneförhöjning efter fyra år efter begynnelselön, därefter sker automatiskt en löneförhöjning vart annat år.
 
Helena
Helena arbetar i barneskolen sedan fyra år. Hon har förutom en adjunktsutbildning om fyra år även en fördjupning i sång om 60 högskolepoäng. Tyvärr har ingen ”avsättning” för sin sångfördjupning, något som hon saknar.
Hennes undervisningsförutsättningar är något sämre än Marias. Helena har inget grupprum och undervisar i musik i grupper om 28 elever. Detta beklagar hon. I vårt samtal visar hon på goda kunskaper i läroplanshistoria och känner till skillnaden mellan läroplanerna K-97 och K-06 på sina fem fingrar.
Hon antyder att hennes relation till sin rektor skulle kunna vara bättre. Hon anger orsaken till detta att hon alltid har på fötter och vet sina rättigheter och skyldigheter i skolan. Helena tjänar 520 000 NOK om året.